Mendez och Estrella toppar publikundersökningen

Under veckan har Anna Bergendahl och Paul Ray seglat upp som förhandsfavoriter att gå till final. Men efter att genrepspubliken röstat i Melodifestivalklubbens publikundersökning i fredagskväll verkar det finnas andra akter som lägger sig i kampen. Den som lyckades övertyga publiken mest var Mendez och Alvaro Estrella. Den som fick näst flest var Anna Bergendahl. Däremot hittar Paul Ray först på en fjärdeplats eftersom Dotter något oväntat hamnat på Tredjeplats. Den som får det kämpigast att övertyga publiken är Jan Johansen.

Här är resultatet i sin helhet

1. Mendez & Alvaro Estrella – Vamos Amigos (178 röster – 25,5%)

2. Anna Bergendahl – Kingdom Come (131 röster – 18,8%)

3. Dotter – Bulletproof (129 röster – 18,5%)

4. Paul Rey – Talking In My Sleep (117 röster – 16,8%)

5. Klara Hammarström – Nobody (63 röster – 9%)

6. Linda Bengtzing – Alla mina sorger (55 röster – 7,9%)

7. Jan Johansen – Miraklernas tid (24 röster – 3,4%)

Kommentar: Anledningen till att Mendez & Estrella och Dotter placerat sig så högt i publikundersökningen tror jag handlar om att deras scenframträdanden gör sig bättre live än på TV.  Sen är ju Mendez en publikfriare som alltid bjuder på energi och glädje. Dock kan ingen sitta lungt i båten. Förra veckan var Felix Sandman en stor publikfavorit och lågoddsare men han gick ”bara” till andra chansen.  Continue reading ”Mendez och Estrella toppar publikundersökningen”

Såhär tycker vi om deltävling 2!

Efter att ha smygglyssnat på deltävling två i Göteborg går det att både hitta vinnare och förlorare. Schlagerhörnan ger nu sin dom över bidragen. Här kommer de!

 

Klara Hammaström – Nobody

Pontus: För mig låter Klara Hammarström som en svenk schlagervariant av Ellie Goulding. Det är popigt medryckande och har ett härligt vibe som jag går igång på. Risken är dock att denna typ av musik redan spelas rätt mycket och håller en högre kvalité rent musikaliskt. Men en andra chans kan hon kanske knipa.

Karolina: En riktigt bra debutantlåt som definitivt fastnar. Detta är en modern popdänga där vi tack gode gud slipper det klassiska soundet som ALLA poplåtar har nuförtiden. Istället slängs vi tillbaka till 2015, vilket kanske kan ses som lite tråkigt, men i nuläget känns det främst uppfriskande. De otroligt jobbiga ”La-la-la”s och ”Wa-wa-wa”s funkar dock inte. Hammarström måste förstå att det här inte är lilla Melodifestivalen.

Jan Johansen – Miraklernas tid

Pontus: Nu har jag bara fått höra Thorstens version vilket i sig gav mersmak. Låten har samma sound och är nästan lika teatraliskt framförd som “Jag reser mig igen”, om än lite mer upplyftande. Med andra ord är den inte skriven för Jan Johansen. Samtidigt är jag spänd på att höra hur denna låt kommer tolkas av Johansen.

Karolina: Tack gode gud att Johansen fick låten istället för Flinck! Nu slipper vi skräckfilmen som vi hade fått med Torsten till den här låten. I övrigt så verkar det som att SVT inte kommit över Jan Malmsjö, men i och med han sagt att han inte vill vara med igen, så gav de istället Jan Johansen en lugn version av ”Leva livet”. Mysigt ändå och välkommen tillbaka Jan!

Dotter – Bulletproof

Pontus: På frågan om Dotters bidrag är skottsäkert så blir mitt svar absolut. Hennes bidrag har mer energi och puls än “Cry” hade. Bilder från genrepet avslöjar också ett snyggt scennummer innehållande ett självlysande klädesplagg. Självlysande kläder är ett väl använt knep i Melodifestivalen, redan på Abbas tid faktiskt. Det enda frågetecknet är om Dotter lyckas gå igenom rutan, att hon som artist inte försvinner i all produktion.

Karolina: Jag var aldrig riktigt ett fan av ”Cry” och förstod inte magin i låten som många andra såg. Därför faller Bulletproof mig mycket mer i smaken. En poplåt som andas mer 2010 än 2020, vilket jag dock bara uppskattar. Dotters röst är fantastisk och jag är övertygad om att det här kommer funka riktigt bra live.

Mendez feat. Alvaro Estrella – Vamos Amigos

Pontus: Dags för ett glas sangria för nu är sommarens latinodans hit här igen. Mendez gör ingen besviken med sin medryckande popmusik och nu får han dessutom med sig en sångare som till skillnad från honom själv kan sjunga rent. Hoppas att de åtminstone tar sig till andra chansen.

Karolina: TACK gode gud så har Alvaro aka Vengaboys lämnat sitt ”Boom Boom” bakom sig! Den här gången är det utan tvekan bättre (inte för att det är svårt att skriva en låt bättre än “Bedroom” – till och med en döv sångfågel som jag hade kunnat göra det) men “Vamos amigos”, som man hade hoppats skulle vara en härlig latino-dänga a la ”Despacito” faller lite platt. Vi får i alla fall höra Mendez rappa på spanska igen.

Linda Bengtzing – Alla mina sorger

Pontus: Det är med stor sorg i mitt schlagerhjärta som jag måste erkänna att Linda Bengtzing blir chanslös på lördag. Jag hade så hoppats på att hon kunde rycka upp sig som artist och stå för den schlagerdiva hon är men istället blir det såhär tafatt och ointressant. Det är synd för jag hade verkligen velat säga att “Nu är Bengtzing äntligen tillbaka” men glitterskimmret har blåst bort för längesen.

Karolina: Tyvärr blir inte Bengtzings bidrag i år en Schlatzing (Schlager + Bengtzing) dänga, men tack gode gud så blir det inte heller en upprepning av hennes misslyckade försök 2014 och 2016. Vi får istället en låt som skriker mellanmjölk och det känns väl ändå okej. Hade det varit 2008 hade det aldrig funkat, med tanke på vilken press Bengtzing hade på sig efter ”Alla flickor” och ”Jag ljuger så bra”, men med tanke på hennes senaste två låtar så är det acceptabelt med en låt som bara når till en ”helt okej” nivå.

Paul Rey – Talking in My Sleep

Pontus: För det första, visst ser Paul Rey ut som Felix Sandman med skäggstubb? För det andra märks det att manliga artister som Lewis Capaldi som sjunger låtar om hjärtesorg är populära just nu. Förra veckans tema var “pojkar måste visa mer känslor” och denna vecka är temat “killar som känner”. För det tredje går Paul Rey till final på lördag.

Karolina: Det är 95% chans att Paul Rey vinner Melodifestivalen 2020. Felix Sandman har dragit sig undan i skuggorna med sitt övertydliga budskap och klivit fram har Paul Rey. Hans låt är en behaglig ballad som dessvärre inte är svår att anamma – Med andra ord så kommer vi tyvärr inte komma undan Sverigemodellen ens i det nya decenniet (Sverigemodellen = En ung, snygg kille som sjunger en generisk poplåt med ett snyggt framträdande vinner tävlingen).

Anna Bergendahl – Kingdom Come

Pontus: Vem kunde tro att en tjej med en gitarr som enda scenrekvisita tio år senare skulle stå med sex halvnakna dansare? Anna Bergendahl har verkligen gått från halvtråkig till intressant. Min uppfattning är att både hennes artisteri och hennes musik har blommat ut ordentligt. Grattis Anna!

Karolina: Anna Bergendahl insåg att hennes förra låt trots allt var lite för tråkig för masspubliken och kommer istället tillbaka med något lite mer upptempo – Och hon lyckas! Man rycks med i låten och trots att vi enbart har hört en minut av den så bådar den minuten gott. Hoppas bara att hon inte förstör sitt framträdande i år genom en scen som ser ut som något hämtat ur nyhetsmorgon och kläder som ser ut som en modern, glittrig version av Vintergatan.

Kan Jan Johansen göra ett mirakel av Flincks skandal?

Som ni vet vid det här laget är det Jan Johansen som kommer framföra bidraget ”Miraklernas tid” i den andra deltävlingen i Göteborg. Bakgrunden till artistbytet är välkänt men hur Jan Johansen ska ta sig an denna prikära situation är fortfarande ett oskrivet kapitel. Flinck och Johansen kan ses som sina totala motsater, Thorsten Flinck är en skandalfylld man som är långt ifrån en melloartist medan Jan Johansen är en sann schlagerveteran. Det är ingen tvekan om att Jan Johansens verison kommer skilja sig brutalt från Thorsten Flincks. Men Kommer ”Miraklernas tid” ens passa Jan Johansen som artist? Kommer det bli en schlagerballad av alltihopa? Frågorna är många men svaren får vi först på fredag när Jan Johansen ställer sig på melloscenen.
Intressant är dock att tänka på att Jan Johansens vinnarbidrag i Melodifestivalen 1995 ”Se på mig” egentligen inte var skriven till honom från början. Johansen hade en avtalad tid med en låtskrivare, men hade kommit till studion för tidigt. När han oväntat dök upp lät upphovsmännen honom provsjunga ”Se på mig”. Låten var egentligen skriven till Christer Björkman, resten är schlagerhistoria. Nu skall han alltså sjunga en låt som egentligen var skriver till en annan artist, ser ni likheterna?? Jag vet att det är sjukt långsökt men tänk på vem det var som sa det först…
Hur som helst tycker jag det ska bli kul att se Jan Johansen i tävlingen igen efter 17 års uppehåll. När det begav sig sjöng han duett med Pernilla Wahlgren och hammnade på en andra plats, bidraget hette såklart ”Let your spirit fly”

 

Felix Sandman och The Mamas förhandsfavoriter ikväll

Inför sändnigen ikväll klockan 20.00 är det främst Felix Sandman och The Mamas som lyckats charma svenska folket. Dels ligger de bäst till hos oddsmakarna och sen fick de flest röster i publikundersökningen som Melodifestivalklubben gjorde igår. Sandman fick där 215 röster ( 33,5%) medan The Mamas fick 198 röster (31%). Sämst till ligger Suzi P och OVÖ som placerar sig i botten i de flesta undersökningar.

Här är resultat från Publikundersökningen

1. Felix Sandman – Boys With Emotions (215 röster – 33,5%)
2. The Mamas – Move (198 röster – 31%)
3. Malou Prytz – Ballerina (86 röster – 13%)
4. Robin Bengtsson – Take a Chance (78 röster – 12%)
5. Sonja Aldén – Sluta aldrig gå (42 röster – 6,5%)
6. Suzi P – Moves (11 röster – 2%)
6. OVÖ – Inga problem (11 röster – 2%)

Kommentar: Överlag är detta ett väntat resultat enligt min mening. Svenska folket och jag har dessutom samma favoriter denna vecka. Kanske att jag hejar lite mer på Malou Prytz än Felix Sandman. Det finns lite skrällchanser för Robin Bengtsson då hans låt växer ju mer man lyssnar på den. Om Sonja Aldén blir femma ska hon nog vara nöjd över kvällen eftersom de flesta schlagerveteraner ofta kommit sist i sin deltävling de senaste åren (finns såklart undantag).

Dessa toppar och floppar i första deltävlingen

Efter att ha smygglyssnat- och tittat på samtliga sju bidrag från den första deltävlingen i Linköping går det att både hitta toppar och dalar. Pontus har nu rankat de bidrag som han tyckte var bäst.

1. Malou Prytz – ”Ballerina”
I en intervju med SVT sa Malou att hon sneglade åt Bille elish för att bli inspirerad till låten. Personligen tycker jag att ”Ballerina” lutar mer åt Rihanna och Sia, speciellt när jag kollade in klipp från repetitionerna. Det är trisst när artister kopierar istället för att vara mer innovativa. Dock faller låten mig i smaken så det räddar helhetsbetyget.

Foto: Janne Danielsson /SVT/Melodifestivalen 2020

2. The Mamas – ”Move”
Den sjungande gospeltrion får det att låta Rita Orra om Mello. Jag rycks med i refrängen och energin sprider sig lika snabbt som ett coronavirus i kroppen. Trodde först att gruppens comeback skulle kännas som när Nanna Hedin gjorde solodebut efter samarbetet med E-type 2004 men dessa bruttor klarar sig fint på egen hand.

3. Robin Bengtsson – ”Take a Chance”
Efter vinsten för tre år sedan har det varit väldigt tyst om Robin Bengtsson. Ibland känns det som att vinsten snarare sänkte än höjde hans artistkarriär (om vi ska vara ärliga var Nano den inofficiella segraren det året). I sin comeback har han bytt ut springbanden mot en leddskärm som han försöker interagera med genom att svänga hejdlöst med armarna. Om ”I cant go on” var en sexig popdänga känns detta mer midtempo. Tråkigt kan man känna men jag tycker det påminner lite om Shawn Mendez (och han är ju sexig).

4. Felix sandman – ”Boys with Emotions”
Lågoddsare som han är går Felix in med det tunga artilleriet med en spektakulär ljusshow. Sist han tävlade blev han tvåa bakom sin polare Benjamin Ingrosso och kanske är det också Benjamins leddhow som inspirerat till detta scennummer. Skalar vi sedan av det grandiosa hittar vi en låt om manliga känslor, eller avsaknad av manliga känslor rättare sagt. Bra budskap får jag erkänna.

 

Här är de tre som jag gillade minst:

5. Suzi P – ”Moves”
Det är långt ifrån alla som lyckats med konststycket att skapa skandalrubriker i Sommarlovsmorgon, det har Suzie P. Men när det är dags för Melodifestivalen känns det mer som att hon ställt sig fint i mellorapp ledet och känns väldigt ofarlig. Jag upplever låten som så ofarlig att den till och med försvinner i startfältet. Nej detta låter som ”Mina bränder” i repris.

6. OVÖ – ”Inga problem”
Som schlagerälskare har jag inte många referensramar när det kommer till hipphoppscenen. Kan tänka mig att detta faller många i smaken men för mig händer ingenting i själen.

7. Sonja Alden  – ”Sluta aldrig gå”
Vad ska jag säga om detta bidrag mer än att det låter väldigt mycket som Sonja Aldén. Om du gillar svensktoppen och salmer är detta en låt för dig. För oss andra som har gått vidare i livet sedan 2007 kan jag säga att detta är dödfött projekt från början. Kanske borde Sonja gå tillbaka och skriva låtar till the Poodles igen?