Schlagerhörnan tycker till om Deltävling Fyra

tycker till
Sista deltävlingen och sen bär det av till Andra chansen och Final. Molly Sandén har sedan starten tippats som den potentiella vinnaren i Friends Arena den 12 mars, men under turnéns gång har man märkt att hon kommer få tufft motstånd och även i sin egna deltävling kan det bli tufft. Det har nämligen kommit en gammal bekant som ska etablisera sig som en mogen artist, nämligen Frans som 2006 hade en hit med Who’s Da Man. Nu har han tagit pressen och genrepspubliken med storm och många tror en stjärna har fötts. Senast vi började älska ett ungt och bekant ansikte i den fjärde deltävlingen var när Anna Bergendahl golvade motståndet och vann hela Melodifestivalen, men vars framgångshistoria tog slut när hon åkte ur sin semifinal i Eurovision.

Sen är den stora frågan om veteranerna Martin Stenmarck och Linda Bengtzing kan göra något större sus av sig i årets ungdomsdominerade tävling. I publikundersökningen såg det dystert ut för dem, men man ska aldrig glömma bort att Nanne var också uträknad 2005 men sen kom Håll om mig. Nu kanske inte Martin och Lindas låtar har samma kraft som den låten, men det visar iallafall på att det är aldrig försent för äldre artister att nå framgång i Melodifestivalen. Hasse Anderson, Malmkvist, Hanson & Carson, Nanne och After Dark ’04 lyckades alla bli favoriter både bland äldre och yngre. Det kan såklart hända igen.

1. Eclipse – Runaways
Jesper:222
Jag minns 2006-2009 när det var just sån här schlagerrock som ansågs av många schlagerälskare förpesta tävlingen. The Poodles skickade hem Jessica Andersson och HEAT skickade hem Lili & Susie. Sedan dess har genren haft lite svårt att ta sig fram. Detta är kraftfull och energisk schlagerrock med en effektiv refräng. Kan bli farlig om deras klientel väljer att ladda ner hjärtappen.

Pontus: 2
Fyra långhåriga, medelålders män i skinnjackor som sjunger 80-tals rock, jag tror vi hört det förut! Detta verkar vara ett stående inslag i Melodifestivalen, jag skyller detta på The Poodles

2. Dolly Style – Rollercoaster
Jesper: 222
Ljusår bättre än Hello Hi. Dolly Style, som ersatt två av sina bandmedlemmar, kan mycket väl ta sig till Andra chansen om folk tycker om deras försök att vara mer pop än plojakt. Låter som något JEM hade kunnat ställa upp med och troligtvis gjort lite bättre. Uppskattar dock ändå att en glädjespridande poplåt är med.

Pontus:22
Sittandes på ett ”molnpodium” som liknats med ett använt tuggummi av pressen, så gör Dolly Style sin andra entré på Melloscenen. Det är tydligt att Rollercoaster egentligen var skriven för gruppen JEM från början, då soundet är mer lik dem än Dolly Styles sockervaddspop.

3. Martin Stenmarck – Du tar mig tillbaks
Jesper: 22
En slags svensktoppsversion av Darins Ta mig tillbaka med Johnny Logans sentimentalitet. Fint och allt det. Kanske lite tråkig och frågan är om publiken kommer fiska upp detta eller om det är för anonymt?

Pontus: 2
Urgh, varför kan inte bara Martin Stenmark gå och gömma sig under en sten!? Ända sedan Sjumilakliv har Stenmark satsat på svenska, och han ställde upp med en svensk låt även för två år sedan. Men för mig kan det inte bli mer ointressant!

4. Linda Bengtzing – Killer Girl
Jesper: 2222
Linda bjuder på en ”best of” av sina gamla schlagerhits. Den är rivig, lite Linda-snusk och med äkta glädje. Texten får också plus för sin progressivitet. Det denna kan vinna på i jämförelse med After Darks försök är att den är lite mer uppdaterad att passa in i 2016 års musikklimat. Vill så gärna Linda ska gå minst till Andra Chansen iallafall så håller tummarna hårt!.

Pontus: 222
Jag vill börja med att berömma Linda för att hon är tillbaka med en schlagers igen, efter samarbetet med Nicke Borg 2014. Killer girl kan sägas vara en dubstep version av Linda Bengtzing, och låttexten uttrycker mycket ”girl power”

5. Frans – If I Were Sorry
Jesper: 22222
Finns det något bättre än ett saftigt narrativ? Frans som åtta-åring blev Zlatan-Frans med hela svenska folket har vuxit upp. Nu gör han comeback med en riktig låt, ni vet en låt som känns tidlös och redo för hitlistan. Frans är utan någon ansträngning cool. Denna souldoftande ballad låter som kärleksbarnet mellan Salem Al Fakir, Christian Walz och Justin Bieber i ett polygamiskt förhållande. Kommer skrälla till det rejält ikväll… och i finalen. Nej vet ni vad, jag sätter en femma på detta. Så bra är det.

Pontus: 222
Frans låt känns väldigt rätt i tiden med ett sound som är hämtat från såväl pop som reagge. Men får känslan att jag hört denna minst femtio gånger på radion, så börjat tröttna på denna genre.

6. Panetoz – Håll om mig hårt
Jesper: 22
Introt har de snott från Samir & Viktor, men resten är Panetoz till 100%. Energiskt och lite råare än deras förra bidrag Efter Solsken. Däremot känner jag att den i sin helhet blir oerhört repetitiv, nästan lite oinspirerat. Trots detta kan Panetoz farliga och speciellt också med tanke på hur Panetoz smittar av sig med sin entusiasm.

Pontus: 22
Vad bjuder Panetoz på om inte glad, medryckande, rytmisk, svensk pop. Känns som de släpper Dansa pausa för femte gången, lite mer intiativ tack!

7. Molly Sandén – Youniverse
Jesper: 222
Tämligen besviken. Mollys midtempoballad bygger upp jättesnyggt i verserna men i refrängen bara tappar den allt i ett enda långt ”youuuuuu”. Tänker trots det ge den en trea då den är sinnessjukt snyggt producerat och den osar självförtroende. Kanske inte den vinnaren den var tänk att vara, men den kommer säkert få en hyfsad placering.

Pontus: 22
Under hela våren har Molly Sandén utropas som den stora favoriten att ta hem Melodifestivalen. Men med Danny Saucedo som låtskrivare hade jag hoppats på något mycket större än det här. För att vara ärlig är Youniverse rätt händelsefattig och platt. Hade mycket hellre sett Molly göra en låt i stil med Like no one is watching.

Jesper tippar:
Final: Frans & Molly
Andra Chansen: Panetoz &  Eclipse
Ute: 5. Dolly Style 6. Linda Bengtzing 7. Martin Stenmarck

Pontus tippar:
Final: Frans & Molly
Andra Chansen: Panetoz & Dolly Style
Ute: 5. Eclipse 6. Martin Stenmarck 7. Linda Bengtzing

Genrepsundersökning (Utförd av Poplight & Melodifestivalsklubben)

  1. Frans – ”If I were sorry”: 52% (226 röster)
  2. Molly Sandén – ”Youniverse”: 14% (62 röster)
  3. Panetoz – ”Håll om mig hårt”: 12% (53 röster)
  4. Eclipse – ”Runaways”: 8% (35 röster)
  5. Dolly Style – ”Rollercoaster”: 7% (34 röster)
  6. Martin Stenmarck – ”Du tar mig tillbaks”: 3% (13 röster)
  7. Linda Bengtzing – ”Killer Girl”: 2% (10 röster)

Oddsen (Unibet)

Molly Sandén 1.15
Frans 1.50
Eclipse 2.65
Panetoz 3.50
Dolly Style 6.50
Martin Stenmarck 8.50
Linda Bengtzing 8.50

 

 

 

 

Schlagerhörnan tycker till om Deltävling 1

Ikväll är det dags för Melodifestival! Den första semifinalen går av stapeln 20.00 på SVT1 och leds av Gina Dirawi och Petra Mede. Anna Book, som egentligen skulle delta, framför sin låt Himmel för Två i mellanakten och kommer troligtvis få enorm respons från publiken. Edward af Sillén är manusförfattare och då kan ni förstå det kommer bjudas på både glitter och glamour.

1. Samir & Viktor – Bada Nakna

Jesper:
En bättre festhöjare till öppningsbidrag är svår att hitta. Schlagerns Grabbarna Grus inga fans besvikna med sin EDM-duracellkanin till låt. Släng in lite Groupie och lite I’m an Albatrozz så har vi ett lyckat recept för årets studentfester, men faktum kvarstår att Samir och Viktor för mestadels är en plojakt som gör en glad för stunden, men inte mycket mer. (2/5)

Pontus:
I detta nakna framträdande bjuder Samir & Viktor på såväl bar bringa som eldfontäner. Refrängen är lika hookig som Groupie, om än mer houseig. (4/5)

2. Pernilla Andersson – Mitt Guld

Jesper:
Efter Samir & Viktor kommer Pernilla nästan som en Resorbablett för att lugna huvudvärken som man fått efter studentbaksmällan. Om låten bara var lika oförutsägbar som tavlan på scen hade det varit mycket bättre. En typiskt mysig, samt tråkig, Pernilla-ballad som inte alls är lika stark som Desperados, men Pernilla är verkligen woman in gold på scen. (2/5)

Pontus:
Med en finstämd melodi sjunger Pernilla en låt som går i samma spår som hennes tidigare alster. Låten kan också ses fått inspiration från Jag ger dig min morgon. (2/5)

3. Mimi Werner – Ain’t No Good 

Jesper:
Mimi Werner har definitivt ärvt sin faster Jill Johnsons karisma och jag tipparatt  hon kan skrälla rejält ikväll. Svenska folket har trots allt en liten fäbläss för country och detta är en fartfylld countrypop i den stil som Shania Twain gjorde populär i slutet av 90-talet. Låten går som en pansarvagn mot sin publik och jag tror hjärtat kan sättas igång hårt under numret. (3/5)

Pontus:
I ett fartfyllt countrynummer med kaxig lyrik framför Mimi sin låt med attityd. Dessvärre övertygar varken låten eller Mimis röstomfång mig. (2/5)

4. Albin och Mattias – Rik 

Jesper:
Om man har hört en Albin-hårt, känd för Din Soldat, har man hört dem alla. Förutsägbart och tråkigt. Tycker oerhört synd om Mattias som förtjänar en bättre låt och bättre framträdande. Det känns oförberett och blekt. Kan hända att lördagens festsugna publik gör att artisterna växer på scen. (1/5)

Pontus:
Svensk hipphop i all ära men detta låter som en stukad version av Din soldat. (1/5)

5. Robin Bengtsson – Constellation Prize 

Jesper:
En kygoschlager med klass. Kvällens snyggaste produktion både ljud- och bildmässigt. Robin Bengtsson ser en aning bekrymad ut på scen dock, lite som att han koncentrerar sig alldeles för mycket på kamerorna för att fullt kunna göra detta till den arenahit den bli. Min magkänsla säger att detta kommer komma till Andra chansen på lördag. Den behöver lite mer tid att växa för folk. (3/5)

Pontus:
Robins bidrag är en skön poplåt utan några krusiduller. Men trots munspel och skönsång ter sig hans scenuttryck något blekt. (3/5)

6. Ace Wilder – Don’t Worry 

Jesper:
Kvällens stora favorit Ace Wilder återvänder efter att ha varit nära en vinst 2014. Favorit i repris som man kallar det och det är vad detta är. Det är egentligen Busy Doin’ Nothin’ 2.0 fast med dyrare budget. Trots att man till en början blir smärre besviken lockas man med i låtens refräng och scennumret är urcoolt. Finalplatsen är given! (3/5)

Pontus:
Ace hoppar fram likt gubben i lådan och uppträder med en säregen poplåt med extra edge. Årets låt är dock inte lika direkt som Busy doin’ nothin’. (3/5)

Schlagerhörnan Tippar:
Till Final: Robin Bengtsson och Samir & Viktor
Till Andra Chansen: Ace Wilder och Albin & Mattias
5. Mimi Werner 6. Pernilla Andersson

Publikundersökning:
1. Ace Wilder – Don’t Worry – 364 röster – 39%
2. Samir & Viktor – Bada Nakna – 270 röster – 29%
3. Robin Bengtsson – Constellation Prize – 199 röster – 21%
4. Albin & Mattias – Rik – 44 röster – 5%
5. Mimi Werner – Ain’t No Good – 33 röster – 3%
6. Pernilla Andersson – Mitt Guld – 30 Röster – 3%

Unibets Odds:
1. Ace Wilder 1.15
2. Samir & Viktor 1.30
3. Robin Bengtsson 1.85
4. Albin & Mattias Andreasson 4.00
5. Mimi Werner 7.50
6. Pernilla Andersson 21.00

Så låter Östersund – Schlagerhörnan recenserar!

 

Ellen Benediktson – Insomnia

Jesper: 3/5

Jag har svårt att lista ut om Ellens engelska är hennes riktiga accent eller om det mer eller mindre bara är i skolan av många andra svenska indiepopsångerskor som försöker sjunga med en bruten engelska för att vara lite ”quirky” & ”cool”. Det är iallafall det minsta man kan störa sig på, för Ellen leverar här en suggestiv synthpop i musikalstuk. Inte helt olik en mash-up mellan Euphoria och Cranberries Zombie. En bra start på tävlingen, men jag befarar en flopp i Amanda Fondell-stil.

Pontus: 3/5

Efter förra årets succé med balladen ”Singbird” ställer Ellen upp med en ångestfylld, elektronisk poplåt. Den oskuldsfulla flickan från ifjol har smutsat ner sig ordentligt. Till skillnad från förra året har Ellen dessutom en hel drös med dansare runt omkring sig för att skapa mer energi i scennumret. Känner själv att låten både kan gå till andra chansen och komma sexa, men hoppas på ett avancemangs.

Kalle Johansson – För din skull

Jesper:1/5

Hej Kalle. Hejdå Kalle. Så känner jag inför denna Oskar Linnros (Kalle Kaviars remix). Trallvänligt, men ack så banalt och ack så ospännande. Nästa.

Pontus: 1/5

Svensktoppen nästa vinnaren Kalle Johansson framför ett bidrag som närmast kan beskrivas som en mix av Oscars Linnros och Ullrik Munther fast lite blekare. Har svårt att se att detta kommer gå vidare.

Andreas Weise – Bring Out the Fire

Jesper: 2/5

Andreas följer i Idolbanan och verkar tro att det fortfarande är veckoteman. Enligt honom är väl denna veckan typ ”brittiska sångare”, för detta låter som ett kärleksbarn mellan Olly Murs glättiga pop, som jag avskyr, och Robbie Williams Let Me Entertain You. Allt är inte negativt dock, för jag dras ändå med i den här lilla ooriginella soppan och kommer på mig själv att nynna med.

Pontus: 3/5

Entertainern Andreas Weise showar loss med ett riktigt storbands numer med pop influenser. Till skillnad från min gnälliga kollega älskar jag Olly Murs och den typen av musik så därför blir jag glad av denna låten. Tror låten både kan locka till sig såväl diggiloo och ladies night publiken.

 

Andreas Johnson – Living to Die

Jesper: 3/5

Förvisso stör jag mig lite på den här Lana Del Rey möter Skara-hybriden. Living to Die, jajaja vi fattar du har lyssnat på Born to Die. Men oavsett vad så finns det något storartat långt där inne i låten som jag fastnar för, någonstans där i refrängen finner jag en lite misslyckad, men ack så charmig, lillebror till Christian Waltzs Like Suicide från 2011.

Pontus: 2/5

Från en annan Ladies night Andreas till en annan. För sjätte gången ställer Johnson upp i melodifestivalen, denna gång med en midtempo rockballad. Om jag skall vara ärlig tycker jag Andreas är en sliten figur i dessa sammanhang och därför hoppas jag han åker ut ikväll.

 

Isa – Don’t Stop

Jesper: 2/5

Dussinproducerat pop, javisst är det det. Det är en billig kopia av Shake It Off och har inga likheter med Teenage Dream, som vissa hävdar. Ändå känns detta fräscht och uppfriskande i Melodifestivalssammanhang, för i alla moln och suggestiva beats behöver något sånt här so bara är ”kul”.

Pontus: 2/5

Isa får stå för det piggaste och poppigaste nummer i Östersund vilket kan gynna henne liksom det gjorde för Magnus Carlsson förra veckan. Dock är det känt att poptjejer har det tufft att ta sig vidare i Melodifestivalen, där Ace Wilder får stå som undantag från regeln. För mig är låten en mesvariant på de amerikanska poplåtarna.

 

Kristin Amparo – I See You

Jesper: 5/5

Här kom den. Årets bästa Melodifestivalslåt. Hajpen är sann, lika bra att skippa semi 4 – förlåt Måns! Detta är Fredrik Kempes hittils bästa ballad i Mellohistorien och är den första låten i år som jag faktiskt vill lyssna på utanför tävlingen, utanför detta spektakel. Kristin Amparo ger låten klass, sofistikation och en filmisk närvaro som skulle passa vilken storfilm som helst. Bravo!

Pontus: 5/5

Likt en svensk Adele eller Sandé framför Kritsin Amparo denna känslofyllda, bombastiska powerballad med en internationell klass. Kristin sjung aldrig mer Din soldat pop, du är så mycket bättre än så. Om inte detta går till final har svenska folket tappat sitt musikaliska sinne i Östersjön.

 

Jon Henrik Fjällgren – Jag är fri (Manne Leam Frijje)

Jesper: 4/5

Efter Kristins filmatiska megaballad kommer Jon Henriks mysiga etnoschlager med allt som det kan tänkas bjuda på. Detta är inte en billig och publiklockande variant som Sarek och Roger Pontare var, utan en mer äkta och sympatisk sådan som nyttjar Jon Henriks jojk på allra bästa sätt. Sexan och sjuan till final igen? Ja, jag hoppas det.

Pontus: 4/5

I och med Jon Henriks inträde i Melodifestivalen känns det som om den samiska kulturen äntligen fått sin bekräftelse som den så behöver i musiksammanhang. Mer etnisk mångfald skadar aldrig i festivalen. Detta hade likväl kunnat passa som den officiella VM- låten i Falun. Sen att scennumret är det egendomligaste hittills är en annan femma.

 

Tippning!

Jesper:  Kristin Amparo & Jon Henrik Fjällgren till final,  Andreas Weise & Isa till andra chansen

Pontus: Kristin Amparo & Jon Henrik Fjällgren till final, Ellen Benediktson och Isa till andra chansen

Schlagerhörnans recenserar kvällens startfält i Göteborg

Efter ett års väntan är nu Melodifestivalen äntligen tillbaka och precis som det förgångna året är det vi som sätter betygen.

Molly Pettersson Hammar – I’ll Be Fine

Jesper: 4/5
Tävlingen startar med ett brak. Molly gör debut och det med råge. Imponerande houseinfluerad låt som låter lika
mycket Emeli Sandé som Ella Henderson, det vill säga modernt och fräscht. Finalplats, tack!

Pontus: 4/5
Årets Melodifestival inleds med ett nummer som är trendigt och slagkraftigt. Molly är den i särklass bästa
sångerkan i starftfälltet och slutklämmen på låten är magisk.

Daniel Gildenlöw – Pappa

Jesper: 2/5
Så känslosam ballad, men ack så klyschig. Om det inte vore för att Daniel vet hur man balanserar upp en
klyschig text med ett smakfullt framträdande hade detta kunna landat i sympatiröst-träsket som Linus Svenning
vandrade i förra året.

Pontus: 2/5
Enda sedan Axel Hirsoux sjöng låten ”Mother” i förra Eurovision mår jag lite illa varje gång någon sjunger om sin
förälder. Men tycker dock att Daniel förhöjer bidraget med sitt ärliga och nakna scenframträdande.

Elize Ryd & Rickard Söderberg – One By One

Jesper: 2/5
Pompöst & emotionell är Elize & Rickards låt, men tyvärr en aning monoton, men vägs upp av ett Eurovision-
snickrat nummer med två proffs.

Pontus: 3/5
Här har vi ett bidrag som med hjälp av ett starkt framförande känns mer konkurrenskraftigt än det gjorde vid
förhandslyssningen. Elize och Rickard vet hur man tar en scen och det gnistrar om deras kemi. Låten är en
hybrid utav rock, opera och musikal.

Dolly Style – Hello Hi

Jesper: 1/5
Kommer ni ihåg de plåstren man fick från tandläkaren som liten? De har nu transformerats till en tjejgrupp som
bjuder på en sockrig europop som kommer terrorisera förskolorna landet över med sin irriterande refräng och
synkade dans.

Pontus: 3/5
Dolly Style har presenterat en ny genre med denna låt, nämligen vaggvisepop. Men trots den banala texten och
den retliga melodin kan jag inte motstå frestelsen att digga med under låten.

Behrang Miri feat Victor Crone – Det rår vi inte för

Jesper: 3/5
Optimismen från ”Jalla Dansa Sawa” har bytts ut mot en hårdare ton i Behrangs nya låt. Det känns som ett svar
på ett kallare politiskt klimat i Sverige. En tung refräng och inlevelserik rap kan göra Behrang & Victor farliga.

Pontus: 3/5

Enligt mig framför Behrang och Victor det viktigaste budskapet i startfältet denna vecka. Behrang
rappar bland annat ”dom säger flyg härifrån, vi kommer jämt tillbaks” – viktiga ord i dessa kalla tider!

Jessica Andersson – Can’t Hurt Me Now

Jesper: 2/5
Det är tryggt, det är en ballad och det är Jessica. Kompetent, men ospännande och mycket vilar på hennes
gyllene karisma och porslinsvackra röst. Finalplatsen inte lika given som den borde ha varit.

Pontus: 2/5
Detta är en typisk Jessica Andersson ballad. Låten andas hopp om en ljus framtid och att lägga det förflutna åt
sidan. Dessvärre är denna ballad lite torftig och intetsägande enligt min smak. Den försvinner i mängden.

Eric Saade – Sting

Jesper: 4/5
Låten är som ett One Direction-demo som fått lite inputs av Ariana Grande och som sen landade i Eric Saades e-
mail. Lättviktig pop som kompenseras upp av ett spektakulärt nummer. Om låten vore lite bättre hade det varit en
femma.

Pontus: 4/5
”Less is more” är ett begrepp som inte ryms i Eric Saades vokabulär. Scenshowen är lika fullproppad som en
amerikansk julgran. Det ena momentet följer efter det andra och helt plötsligt ser man Eric dansandes på ett
flygande tefat. Låten tar oss audiellt tillbaks till förra sommaren och vem älskar inte sommar.

Dags för final – vi tycker till

Det är flickidoler som möter sångdivor som möter nykomlingar. Detta är en spännande final med många olika kandidater, som samtidigt kämpar om samma röster. Det finns ingen klar utstickare, men inte heller någon klar flopp. Allt detta gör så att detta kan bli den mest spännande omröstningen sen 2009 då poängen slängdes lite här och där. Schlagerhörnan tycker såklart alltid till och här är våra åsikter!

1. Anton Ewald – Natural
Jesper: @@@
Natural började som en smärre besvikelse för mig, men har sedan dess växt till att jag börjat uppskatta den. Besvikelsen låg i det faktumet att detta inte är en låt vi ska skicka till Köpenhamn som var utlovat. Vad Natuural är däremot är en slickt producerad dancelåt vars stick, där en gospelkör kommer in, gör mig i extas.

Pontus: @@@
Hajpen kring Anton Ewald förra året har svalnat för min del. 2013 var han en het nykomling som hade en låt som drog mig ut på dansgolvet som en lasso. Nu är Anton mognare och inte lika spännande och ”Natural” trycker inte igång min dansknapp. Jag har fått ge låten några lyssningar innan den växte hos mig.

2. Ellen Benediktson – Songbird
Jesper: @@@
Ellen sjunger fint och allt det där och låten är fin. Det är allt jag har att säga.

Pontus: @@@
Det bästa med Ellen Benediktson är hennes avskalade men ändå känslofyllda uppträdande som tillför ”Songbird” en äkthet. ”Less is more” är ett uttryck som jag tycker passar perfekt in på beskrivningen av detta bidrag.

3. Alcazar – Blame It On the Disco
Jesper: @@@
I en final där Alcazar är de äldsta deltagarna så är det ändå dem som förenar alla målgrupper i ett. Äldre människor gillar deras fläkt och färd, 20- till 30-åringarna ser dem som en del av sin barndom och barnen älskar Alcazars glitter, lättsjungna refränger och danser. Visst, det är en Stay the Night kopia, men Alcazar sprider glädje, på absolut bästa sättet. Därför älskar jag dem, och låten och showen såklart.

Pontus: @@@
Det känns som om Alcazar levt på en livlina under en längre tid och att deras deltagande i Melodifestivalen har varit ett medel för att hålla kändisskapet vid liv. Gruppen har splittrats och återupplivats vid ett antal tillfällen och glöden hos Alcazar blir bara mildare för varje nytt försök. Nu är de i final för fjärde gången och deltar med en omremixad version av ”Stay the night” och använder sig utav samma diskokula som 2005, ja nytänkandet är slående. Men jag gillar ju glitter och glamour så det kan jag inte klaga på.

4. Oscar Zia – Yes We Can
Jesper: @@
Man kan tro när låten börjar att någon råkat sätta på Absolute Music 1999 på högsta volym i Friends Arena, men det är ju bara en Oscar Zia som försöker leka Justin Bieber medan han sjunger sin ”Tja-la-la”. En ganska juvenil låt med en snygg scenshow, men något annat vore ju skam för Saade-kopior.

Pontus: @@
Under de senaste åren har det nästan varit obligatoriskt att ha med en popkille till lika flickidol i Melodifestivalen. Det började med EMD 2009, sedan Eric Saade 2010, följt av Anton Ewald 2013 och nu Oscar Zia. Utvecklingen lyser med sin frånvaro och det känns som att dessa popkillar pumpas ut som kopior av ett originaldokument utformat som en lathund för hur en artist skall agera. ”Yes we can” låter som en blandning av Backstreet boys och Jimmy Janson.

5. Linus Svenning – Bröder
Jesper: @
När förvandlades Melodifestivalen till American Idol, där varje människas sorgliga bakgrund ska mjölkas ur och exploateras. Det är det som är fallet i denna Takida-wannabe till låt. Positivt är väl att Linus har en bra röst?

Pontus: @@
Till skillnad från Ellen använder Linus alla fuskknep som finns för att nå ut med sitt budskap. Det visas bilder på familjen och låttexten är fylld av klyschor som retar mig. Det hela känns lite cyniskt om man tänker efter, som att man utnyttjar Linus bror till att fiska röster av tittarna. Samtidigt får jag erkänna att ”Bröder” sätter sig på näthinnan och sådant är farligt.

6. Helena Paparizou – Survivor
Jesper: @@@@
Mamma mia, vilken låt och kvinna! Helena borde ha varit självklar i final, men fick ta omväg via andra chansen istället, men vad gör nu det när hon äntligen är i final? Helena har troligtvis ingen vinstchans i kväll, men låten verkar ha växt hos många och flera rapporterar att Helena fått ett nyvunnet självförtroende, vilket kan göra så att hon når en topp 5-placering. Det förtjänar hon. Hon förtjänar egentligen att åka till Köpenhamn och låta 12-poängarna trilla in, så bra är hon.

Pontus: @@@@
Tillsammans med Sanna Nielsen är Helena en av mina stora favoriter i år. När hon uppträdde på scenen slog hon knockout på allt motstånd enligt mig. Det bästa med ”Survivor” är dess kraft och styrka som får mig att bara vilja sträcka upp en knuten hand i luften som en riktig överlevare.

7. Yohio – To the End
Jesper: @@@
Tillskillnad från många andra tycker jag detta är bättre än ”Heartbreak Hotel”, vars enda speciella egenskap var ett jävligt snyggt stick. Detta å andra sidan är en förbättrad och lite hårdare låt version av Ulrik Munthers ”Tell the World I’m Here”. Snyggt, bombastiskt i sin slicka produktion och med ett atmosfäriskt framförande.

Pontus: @@@
Yohio är inte som alla andra, han har sin egen stil och sitt egna artistiska uttryck. Dessvärre är låten inte lika säregen som han själv vilket är synd. ”To the end” är trots allt bättre än ”Heartbreak Hotel” och eldklotet tillför en häftig effekt i framförandet.

8. Sanna Nielsen – Undo
Jesper: @@@@
I Melodifestivalen kan man komma undan med mycket, som textraden ”Undo My Sad”, men nu ska vi inte fokusera på sådana petitesser. För detta är en vacker och smäktande ballad om hjärtesorg som bara en sångerska av Sannas kaliber kan fixa. Innan har jag alltid varit lite misstänksam mot Sannas helylleaura, men nu har jag helt kapitulerat inför den. En värdig vinnare.

Pontus: @@@@
Jag har alltid älskat smäktande ballader så som ”All by myself” och ”I will alway love you”. ”Undo” är verkligen en sådan ballad. Sanna Nielsen är en jättebra sångerska som är i sitt CE när hon får sjunga smärtsamma låtar. Det känns som om det äntligen är Sannas tur att vinna Melodifestivalen.

9. Panetoz – Efter Solsken
Jesper: @@@
Panetoz har glömts bort lite bland alla giganter, men bli inte förvånade om dessa lyckas knipa en topp 5 plats. Låten gör en glad och Panetoz är mästare på att sprida glädje på scen.

Pontus: @@@
Även om jag inte är ett fan av Panetoz så är deras bidrag glatt vilket smittar av sig. Gruppen har alltid varit en glädjespridare och det kan behövas i ett sådant grått land som Sverige är.

10. Ace Wilder Busy Doin’ Nothin’
Jesper: @@@@
Tänk att jag i början tyckte den här låten var en lökig kopia av Icona Pop, det är den iförsig fortfarande, men nu har jag upptäckt vad som är så bra med den. Den är infektiös och sätter sig på ens hjärna, något som gör så man bara vill dansa loss. Om Ace Wilder vinner blir jag absolut inte sur. Det är dags för en poptjej att vinna.

Pontus: @@@@
Ace får titulera sig årets skräll i Melodifestivalen då hon skickade hem en snopen Dr Alban. Från början hade jag svårt för låten och tyckte i ärlighetens namn att den var ganska tacky. Men Ace visade sig vara en riktig cool poptjej och låten sätter sig mer och mer på hjärnan. Dock får hon fundera över scenshowen som kan uppfattas som lite rasistisk.

Jespers Tippning:
1. Sanna Nielsen
2. Ace Wilder
3. Helena Paparizou
4. Linus Svenning
5. Alcazar
6. Ellen Benediktson
7. Anton Ewald
8. Panetoz
9. Yohio
10. Oscar Zia

Pontus Tippning:
1. Sanna Nielsen
2. Helena Paparizou
3. Linus Svenning
4. Ace Wilder
5. Anton Ewald
6. Yohio
7. Oscar Zia
8. Panetoz
9. Ellen Benediktson
10. Alcazar

Schlagerhörnans betyg på kvällen startfält – En mindre trevlig affär

Ja, detta var kanske inte världshistoriens starkaste startfält. Låt nöja oss med det så kan ni läsa mer om vad vi tycker om respektive bidrag och vår tippning längre ned.

1. Echo – Outtrigger
Pontus: @@@
Om man skall tolka Outtriggers scenframträdande så kan man väl säga att det är en blandning av mentalsjukhus och fängelse. Burarna som bandmedlemmarna står i påminner faktiskt lite om Dead by Aprils uppträdande i Melodifestivalen 2012. Även musikaliskt kan man höra likheter mellan de båda banden. Dock får väl sägas att ”Echo” är mycket hårdare och growlen är desto fler. I kvällens svaga startfält sticker detta ut ordentligt!

Jesper: @@
Förlåt. Det är en ytterst välskriven refräng som har all potential att bli upplockad av radio, men jag får mardrömmar av den här typen av screaming. Förstör en annars helt OK låt.

2. Red – EKO
Pontus: @@
Det ekar visst i Scandinavium (förlåt för dåligt ordskämt!). EKO använder sig utav sirener på scen för att skapa effekt och det funkar väl helt okej. I media skrivs det inte stora ord om gruppens chanser i tävlingen men jag måste erkänna att det lät bättre än förväntat. Man känner av 80-tals sound men på ett alternativt sätt. Förmodligen chanslös i tävlingen.

Jesper: @
Gäsp. Misslyckad Kate Bush-wannabe. Allt jag har att säga och att detta är totalt chanslös. Kanske lite hårt med en etta, men det känns mer som en produkt efter ett slutprov i musik när man går i nian än en professionell skriven låt.

3. Yes we can – Oscar Zia
Pontus: @@@
I Schlagerhörnans intervju med Oscar Zia lovade han show och det tycker jag han infriar. Dock är jag inte helt såld på låten som känns 90-tals boyband på ett dåligt sätt. Fast ändå sätter sig låten på något jobbigt sätt. Oscar kommer säkerligen till final, det kan twitter bevisa!

Jesper: @@@
Stackars Eric Saade. Inte nog med att Danny snodde hans flickvän. Nu snor popkillar som Alvaro Estrella, Anton Ewald och Oscar Zia både hans sound, styling och danssteg. Personligen börjar man bli extremt trött på alla dessa fabriksfixade popkillar, men man kan inte förneka att låten är en hit som hämtar kraftigt med inspiration både från Cheirons hits från 90-talet och Dr. Lukes barnpop. Ett vinnande koncept, iallafall i den här semin.

4. Burning Alive – Shirley Clamp
Pontus: @@
Detta är en typisk Shirley Clamp låt som är ganska okej men i sitt sammanhang inte så intressant. Låten växer dock efter några lyssningar måste jag erkänna. ”Burning alive” är en väldigt dramatisk låttitel och därför tror jag man förväntar sig mer kraft i själva framförandet. Det kan bli andra chansen om Shirley har tur.

Jesper: @@@
Shirley Clamp måste gråta floder nu. Att bli satt i tredje semifinalen efter det att Helena Paparizou och Sanna Nielsen leverat lika storslagna ballader och gått till andre chansen respektive final, så finns det nog en mättnad nu kring dessa sångdivor och saken blir ju inte bättre med Shirley Clamps låt bleknar i jämförelse av deras. Med detta sagt så är det ändå en dramatisk och bra ballad som kommer vinna starkt på en framtida dance remix.

5. All We Are – State of Drama
Pontus: @@
Måste börja med att säga att årets bidrag från State of Drama är bättre än ”falling”. I år det lite mer arenavänligt på något sätt. ”All we are” är en blandning av pop och rock och soundet påminner lite om låtar som gjorts av det amerikanska bandet FUN. Kan bli en andra chansen biljett möjligtvis.

Jesper: @@@
Har sett State of Drama live och kommer aldrig förstå mig på dem. De verkar inte fatta att deras musik är lättviktig pop och inte någon tung rock som de verkar vilja få det att se ut. Nu när det är tillbaka i Melodifestivalen så har de poppat upp det ännu mer och hämtat inspiration från både One Direction & fun. Bättre än förra årets mellanmjölksrock och kommer troligtvis kunna ta sig till final.

6. En enkel sång – Cajsa Stina Åkerström
Pontus: @@@
Cajsa Stina gör en svensk version av Ellen Benedicktsons ”Songbird”.Titeln ”en enkel sång” representerar ganska väl vad man känner när man lyssnat på låten. Visst är det mysigt och Åkerström har en röst som passar perfekt till melodin, men jag vill inte lyssna på fler ballader, jag vill ha show och full fart!

Jesper: @@
Det är så kul att se alla gamla creddiga 90-talsartister börja dyka upp i dessa sammanhang. Sa någon att skivförsäljningen går dåligt? CajsaStina gör iallafall det mesta av försöket och låter som ja, CajsaStina. Fint, men otroligt tamt och tråkigt.

7. Busy Doin’ Nothin` – Ace Wilders
Pontus: @@
Här blir det aerobicspass för hela slanten! Låten är en machup av Hoffmaestro och Icona pop vilket funkar väl sådär. Men scenshowen höjer absolut låten och det är ett stort plus. Tror dock inte svenska folket blir vilda på detta!

Jesper: @@
Om Icona Pop varit lite bitchigare så hade de gjort en Madonna och kallat Ace Wilder ”reductive” i någon intervju, för det är just vad denna Avicii och Icona Pop-hybrid är. Sen att man försökt slänga in en påklistrad samhällskritik gör inte saken bättre.

8. Around the world – Dr Alban och Jessica Folcker

Pontus: @@@
Nu blir det 90-tal! Jag som delvis är uppvuxen till denna sortens musik blir ju genast laddad med nostalgisk lycka. Dr Alban är väl inte min favorit men ”Around the World” känns lite mer som en kompromiss mellan honom och Jessica (TUR!). Jag hoppas ändå lite på detta.

Jesper: @@@
Det liger något sorgligt över både dr. alban och Jessica Folckers deltagande. Både två var stora på 90-talet och nådde viss framgång utomlands, men sen kom 00-talet och ingen av dem verkade hänga med. Dr. Alban praktiskt taget försvann och Jessica Folcker leder nu Lotto-dragningen. Låten de valt att ställa upp med är inte dålig, men symboliserar vad hela denna deltävlingen är, nämligen mossig och gjord. För detta låter som ett smått trevligt Dr. Alban-demo från 90-talet som han dammat fram. Trevligt, men gjort.

Pontus Tippar:

Till Final: Oscar Zia & Outtriger
Till AC: State of Drama & Dr. Alban feat Jessica Folcker
5. CajsaStina Åkerström
6. Shirley Clamp
7. Ace Wilder
8. EKO

Jesper Tippar:

Till Final: Oscar Zia & State of Drama
Till AC: Outtriger & CajsaStina Åkerström
5. Shirley Clamp
6. Dr. Alban & Jessica Folcker
7. Ace Wilder
8. EKO