Schlagerhörnan tycker till om Semi 4

Ikväll håller Skellefteå i deltävling fyra och vi får återse vår älskade programledartrio, men även Loreen, Jon Henrik Fjällgren och Wiktoria. Ja, hur spännande låter inte det? Schlagerhörnan har lyssnat på låtarna och har lite omdömen. Håller ni med? Håller ni inte med?

Jon Henrik Fjällgren feat. Aninia – En värld full av strider (Eatneme gusnie jeenh dåaroeh)
Jesper
Jon Henriks comeback i tävlingen saknar hans förra bidrags grandiositet. En värld full av strider är tämligen tam och för tankarna tillbaka till 2000-talet när, så kallat, ”etno-pop” var populärt i Melodifestivalen. Dock lyckas låten leverera känslor och Jon Henrik är alltid en säker sångare på den stora scenen.

Pontus:
Detta uppfattar jag som någon uppmaning till världen att gå samman och strida för livet, mot de strider vi ser ute i världen just nu. Melodin känns som en enda lång refräng där Jon Henriks jojk får representera någon form av vers. Bidraget har inte alls lika bra upplägg som Jag är fri, och inte alls samma kvalité i övrigt heller. Men ändå en okej refräng.

Alice – Running with Lions
Jesper: 
En hygglig modtempo popballad vars verser för tankarna till Sia medan refrängen anammar en mer klassisk Eurovisionstil. Det är kul att se Alice tillbaka i svenska musiklivet och jag tror det är många som kommer komma ihåg henne, men frågan är inte om hon kommer gå samma öde till möte som Jasmine Kara förra veckan. En självsäker poptjej med ett snyggt nummer och Wrethov-skriven låt som åker ut. Det är ett starkt statfält och Alice behöver allt stöd hon kan få.

Pontus:
Med ett ryt kickstartar Alice denna moderna, upptempolåt i popens tecken. Genren passar hennes stil som handen i handsken, men frågan är ändå om låten kan ta sig vidare? Alice springer trots allt bredvid lejon som Wiktoria och Loreen.

Les Gordons – Bound to fall
Jesper
Typisk svensk indiepop. Sjunger på någon låtsasbrittiska medan musiken är 100% svensk. Les Gordons vann Svensktoppen Nästa och fick därför en plats i Melodifestivalen. Det är kul att tävlingen sätter spotlight på nya artister, men ack vad tråkig låten är. Jag kan inte säga den är dålig per se, men bara hopplöst intetsägande.

Pontus:
Les Gordons känns som Melodifestivalens svar på Johnossi på något sätt. Särskillt gitarriffet påminner om det i What´s the point. Låten Bound to fall handlar om att att förbereda sig på att falla, och omfamna det samtidigt. Kanske är lika bra för bandet att förbereda sig på att falla i denna deltävling.

Wiktoria – As I Lay Me Down
Jesper: 
Detta är vad Lady GaGa borde gjort på sin Joanne-skiva. Country med pop och electroinfluenser. Detta är ljusår bättre än Wiktorias Save Me (som trots allt växte hos mig mot slutet). Dock är jag orolig att Wiktorias scenshow kommer göra låten orättvisa. Hon är inte alltid den mest karismatiska artisten och ibland riskerar hon att bli enbart en rekvisita i ett nummer, så som hände förra året. Med det sagt så gick det ju ändå bra för henne så svenska folket kanske inte bryr sig så värst mycket.

Pontus:
Bara kärleken kan rädda Wikotria i denna flörtiga, showtörstiga, popcountry som med ett boxslag slår omkull en på dansgolvet. Om jag ska vara ärlig tycker jag årets bidrag innehåller mer värme och känsla än Save me. Wiktoria tar steg i rätt riktning, och självklart ska detta till final!

Axel Schylström – När ingen ser
Jesper

Jag har extremt svårt för den här typen av pseudo-indiepop där svenska artister sjunger på svenska och försöker verka ”autentiska”. Tänk er hur Danny nu verkar tro att han skrivit ett nytt bibliskt testamente med sina låtar när han i själva verket gör banal och generisk pop. Axel har ju såklart inte samma pretentioner. Han är bra på scen och karismatisk, men jag klarar bara inte av låten. Inte min smak alls. Dock så är jag 100% säker på att Axel kommer till final på ett eller annat sätt. Svenska folket älskar sånt här.

Pontus
Vem behöver Danny Saucedo när Axel Schylström leverar denna dansvänliga melodi på svenska. Precis som låtens titel beskriver är det precis sådan här musik jag dansar loss till när ingen ser. Axel har potentialen att flörta till sig många röster ikväll, speciellt om han bjuder på lite danssteg.

Sara Varga & Juha Mulari – Du får inte ändra på mig
Jesper: 
Sara var en personlig favorit 2011 när hon tävlade med den vackra balladen Spring för Livet. Årets bidrag är inte lika starkt, men vad gör det. Jag faller platt för den här sortens svensk vispop som Pernilla Andersson varit så bra på de senaste åren. Jämför inte detta med Charlottes låt i år.

Pontus:
Enda sedan Sara Varga slog ut Loreen och Love Generation i andra chansen 2011, har mitt förhållande varit ansträngt till henne. Låten känns väldigt mycket svensk vispop som spelas på P4 kanalerna, men jag är inte sugen på att lyssna på detta i finalen.

Loreen – Statements
Jesper: 
Jag tänkte först inte sätta något betyg på låten då många som sett numret menat att låten och numret går ihop. Numret förstärker låten mer än kanske något annat bidrag i år. Därför hade jag tyckt det vore orättvist om jag skulle vara ljummen emot låten, men nu var jag inte det. Statements är något som inte gjorts i Melodifestivalen tidigare. Den bryter mot alla Melodifestivalskonventioner. Detta är Björk om hon hade gjort Melodifestivalen. Madonna Bedtime Story kommer också på tanke. Detta är helt olikt Euphoria och ska bli spännande att se hennes beryktade scenshow.

Pontus:
Nuförtiden bör varje röst som inte är fientlig höras mycket mer, därför är Loreens Statements något efterlängtat. Bidraget är nästintill det motsatta till Euphoria, här är det mer mörker och djup. Det stridslystna budkapet förstärks än mer på scen. Jag är redo för en Loreen 2.0, och det tycker jag publiken också borde vara.

Schlagerhörnan tippar
Till Final: Loreen & Wiktoria
Till Andra Chansen: Jon Henrik Fjällgren & Axel Schylström
5. Alice
6. Les Gordon
7. Sara Varga & Juha Mulari