Hejdå Portugal… På återseende

Lite då och då händer de där händelserna som får hela världen att stanna. Första mannen på månen, Elvis Presley dör och Berlinmuren rivs. Det är händelser vi alla minns och fick man och huse att stanna upp och reflektera. I veckan hände det igen, nämligen när Portugal gick ut med att de skulle dra sig ur Eurovision Song Contest. Det går inte att beskriva med ord hur vi kommer klara oss utan Portugal i Eurovision Song Contest?

Nej skämtåsido, det är oerhört tråkigt när länder drar sig ut. Speciellt eftersom jag alltid stöttat Portugal i vått och torrt, även varit glada när de gått vidare med usla låtar (Portugal 2010), för det brukar gå så dåligt för dem. Låt oss därför minnas Portugals tre bästa stunder i Eurovisionen. Hoppas ni kommer tillbaks

 

1982: Doce med ”Bem Bom”

1996: Lúcia Moniz med ”O meu coração não tem cor”

2008: Vânia Fernandes med ”Senhora do Mar”

Men sen även en hedersmedalj till vad som hade kunnat vara ett av landets bästa bidrag om de bara tagit tummen ur röven och skickad denna låt istället för smörballaden som var år 2010.