Sorgkantad eufori

Bland de artister som dykt upp i Broder Daniels efterföljd tillhör Kristian Anttila de intressantare. Han må aldrig ha nått samma kommersiella framgång som Håkan Hellström men det hindrar inte att hans musik, med sin sorgkantade euforia och sitt aldrig sinande ordflöde, är ett strålande exempel på anglofil Göteborgsindie.

kristian-anttila-popruna-2003-2013
Krisrian Antilla
”Popruna 2003-2013”
(Birds will sing for you enterprises)
Betyg: 3

Popruna 2003-2013 samlar han sina första tio år i branchen på en cd och parar ihop den med en platta med nya låtar. Jag ler gott åt “Rock ‘n’ roll babbe” där han på ett begåvat sätt leker med den sd-märkta järnrörsskandalen från i vintras men gillar egentligen bättre när han slår sig samman med El Perro Del Mar och sjunger “Livet är fult och jag sjunger så fint jag kan”.

Anslaget är något mer nedtonat på de nya låtarna och det tycker jag han vinner på. De kan bli lite mycket med de ständiga popfyrverkerierna på den första cd:n.

Ikväll spelar Anttila för övrigt på Far i hatten i Malmö. Recension kommer imorgon bitti.

Ralph Bretzer
Ralph Bretzer är webbredaktör och musikkritiker (och ibland kulturreporter) på Skånskan.se och NorraSkåne.se.

Ålder: 49 år.
Bor: I Kungsladugård i Göteborg och Östervärn i Malmö.
Lyssnar på: Country, punk, soul och hiphop. Och en hel del annat. Just nu: Ic3peak, Stevie Nicks, Miley Cyrus och Jinjer.
Läser: De levande döda av Gunilla Jonsson & Michael Petersén.
Ser just nu: Lovecraft country, The Boys och The Good Place.

Kontakt: ralph.bretzer@skd.se
Instagram: @rioteer

Alla bilder tagna av mig om inte annat anges.

Arkiv