We gotta get out of this place

Det finns en viss typ av vemod som har förmågan att göra mig väldigt glad. Till Malmö utflyttade exilsmålänningarna i Vånna Inget har gjort det vemodet till sitt adelsmärke. Fullängdsdebuten hette “Allvar” och det sätter huvudet på spiken.

VANNA BOTTEN
Vånna Inget
”Ingen botten”
(Heptown/Sound Pollution)
Betyg: 4

När de nu följer upp den med Ingen botten (Heptown/Sound Pollution) är tempot något lägre men också mer varierat. Desperationen i Karolina Engdahls röst är oförminskad. Det handlar om att slita sig loss, ta sig bort från där man är, oavsett om det rör sig om småländsk obyggd, en nordvästskånsk Hell Town eller ett sinnestillstånd. Det är ett odödligt rocklåtstema som fungerar lika bra idag som när Eric Burdon en gång i tiden sjöng “We gotta get out of this place”:

Det här är punk med rötterna ned i 80-talets allra mörkaste postpunkvrår, till Tant Strul och sena Ebba Grön. För mer samtida referenser tänk Invasionen, Tysta Mari och Masshysteri. På något sätt har genren blivit mer aktuell än någonsin och Vånna Inget har ett sätt att föra sig med driv, sorgset melodiösa gitarrslingor och ödesmättad orgel som går rakt in i hjärtat, för trots de tydliga referenserna bakåt i tiden känns det inte ett dugg otidsenligt. Så är ju längtan bort också en känsla som aldrig kan bli gammal.

http://www.youtube.com/watch?v=jxNEiZhpinY

Ralph Bretzer
Ralph Bretzer är webbredaktör och musikkritiker (och ibland kulturreporter) på Skånskan.se och NorraSkåne.se.

Ålder: 49 år.
Bor: I Kungsladugård i Göteborg och Östervärn i Malmö.
Lyssnar på: Country, punk, soul och hiphop. Och en hel del annat. Just nu: Ic3peak, Stevie Nicks, Miley Cyrus och Jinjer.
Läser: De levande döda av Gunilla Jonsson & Michael Petersén.
Ser just nu: Lovecraft country, The Boys och The Good Place.

Kontakt: ralph.bretzer@skd.se
Instagram: @rioteer

Alla bilder tagna av mig om inte annat anges.

Arkiv