Vad får man om man spelar country baklänges? Hustrun kommer tillbaka, pick up:en börjar gå och hunden börjar leva igen.
Första gången jag hörde det uråldriga skämtet var i tv-serien Lagens Änglar (LA Law) någon gång i mitten av 80-talet och det dyker upp i tankarna när jag hör de fantastiska öppningsraderna i Ashley Monroes Like a rose:
I was only thirteen when daddy died
Momma started drinking and my brother just quit trying.
Det blir inte mer country än så.
Och soundet… Vi snackar country som den lät en gång. Medan mainstreamen översvämmas av utslätad popcountry a la Taylor Swift går Monroe all in med traditionerna. Lyssna bara på duetten med Blake Shelton, You ain’t Dolly (and you ain’t Porter), som inte bara till sin titel skickar tankarna till ett av countryns riktigt stora duettpar, Dolly Parton och Porter Wagoner.
Den får mig också att tänka på när Scarlett greppar mikrofonen tillsammans med Gunnar i tv-serien Nashville. Deras roller, rent musikaliskt, i serien är ju att vara en genuin, traditionalistisk motvikt mot Rayna Jaymes bredbenta rockcountry och Juliette Barnes glittriga popdito. Och även om jag själv snarare lutar mot punkig alt-country måste jag erkänna att jag gillar det jag hör hos Ashley Monroe. Hon snappar upp och förädlar det bästa hos det sena 60- och tidiga 70-talet utan att för den sakens skull bli museal.
Ashley Monroes andra soloalbum, som liksom låten här ovan, bär titeln Like a rose, kom i början av mars. Arrangemang, produktion och inte minnst hennes röst är på den finslipade till perfektion – men utan att bli så där urtvättade som de gärna blir i countryns mittfåra.
Jag hoppas bara att solokarriären inte innebär att hon hoppar av bandet Pistol Annies som hon utgör en tredjedel av. De är lite rockigare, ungefär som en korsning mellan Dixie Chicks och Gretchen Wilson, och definitivt värda en lyssning.
* * *
Ashley Monroe ska också ha cred för att hon på sitt debutalbum, som släpptes efter långt om länge 2009, gör en cover på sorgligt bortglömda australiensiska countrydrottningen Kasey Chambers fina Pony.
* * *
Monroes namn hade helt gått mig förbi innan jag läste texten 9 women who could immediately make country better på bloggen Savingcountrymusic.com. Bland övriga namn på listan märks min personliga favorit Lindi Ortega och våra egna First Aid Kit. Om de sistnämnda kan man läsa:
”These absolutely spellbinding sisters from Sweden are a perfect example of how you can take a sincere passion for the traditional foundations of country music, and infuse them with a more progressive, more modern sound to make them universally relevant to the current ear. Their close harmonies and ear for composition are unparalleled in country music right now.”
Japp. Så sant som det är skrivet.