Linnea Henriksson

Linnea Henriksson när hon gästade Tingseks spelning på Malmöfestivalen förra sommaren. Foto: Ralph Bretzer

Det där “Idol”-epitet man gärna sätter framför namnet på deltagarna i TV4:s talangsåpa har aldrig riktigt klistrat fast vid Linnea Henriksson, fjärdeplatsen till trots.

Det spelar ingen roll om hon gjuter nytt liv i slitna jazzstandards med sitt band Prylf, uppträder med covers i ett Idolpaket på Malmö Central eller, som här, på solodebuten Till mina älskade och älskare (Epic/Sony), skapar skimrande tidlös popmusik med drag av klassisk schlager tillsammans med bland andra Thomas “Orup” Eriksson. Hennes personlighet och den stjärnglans hon bär inom sig är allt för stark för att hon skulle reduceras till en produkt på nöjesfabrikens löpande band.

Visst är det lätt att dra paralleller till Veronica Maggio. Både lyriskt och musikaliskt hamnar de i samma grannskap men Henriksson är avigare och mer egensinnig. Dessutom är hon en betydligt mer utvecklad artist än vad Maggio var på sin första skiva.. “Till mina älskade och älskare” är en solodebut som jag misstänker kommer att hålla länge.

Betyg: 4

Ralph Bretzer
Ralph Bretzer är webbredaktör och musikkritiker (och ibland kulturreporter) på Skånskan.se och NorraSkåne.se.

Ålder: 48 år.
Bor: I Kungsladugård i Göteborg och Östervärn i Malmö.
Lyssnar på: Country, punk, soul och hiphop. Och en hel del annat. Just nu: Nadia Tehran, fka twigs, Sarah Klang.
Läser: Elton Johns självbiografi och Fredrik Strages 242..
Ser just nu: The Deuce, His dark materials. Ser gärna om gamla avsnitt av favoritserierna Buffy the Vampire Slayer, Six Feet Under och Veronica Mars.

Kontakt: ralph.bretzer@skd.se
Instagram: @rioteer

Alla bilder tagna av mig om inte annat anges.