Skidpunk?

I starkt behov av värmande musik. Foto: Jag själv.

Sitter i en stuga i Sälen och tittar ut över backen. Nere i dalen dundrar Lady Gaga, Shakira, Kate Perry och Robyn ut över backen från liftstugan. Inget fel på musiken egentligen – utom Kate Perry då förstås – men den känns så där anpassad till skidåkning.

Å andra sidan har jag hört så fantastiskt usel musik i samband med skidresor att inget längre förvånar mig. Inte minst i österrikiska alperna. Där är det än idag möjligt att komma in på after ski och höra tonerna av tyskspråkiga 80-talshits som får Stock, Aitken & Waterman att verka högkvalitativa.

Jag minns i och för sig hur jag någon gång i början av 90-talet kom in i en alpstuga för att äta lunch och fick höra The Cure, Siouxsie & the Banshees och Sisters of Mercy.
“Va?” tänkte jag. “Någon som är som mig har fått kontroll över cd-spelaren.”

Men det var också enda gången under en drygt 30-årig skidåkarbana jag kan minnas att jag hörde mer alternativa tongångar i samband med skidåkning (förutsatt att jag inte själv bestämde musiken).

Det får mig att börja tänka på det här med snörelaterade sporter och musik. Ibland, när vädret är fint och ungarna inte är med, händer det att jag kör med lurar på. Då är det oftast punk i lite högre tempo som gäller. Sheena is a punkrocker och andra Ramones-klassiker brukar få mig i det rätta flytet.  Kalifornisk punk a la Black Flag, Bad Religion och Dead Kennedys går också bra.

Utförsåkning och snowboard är ju sporter som funkar alldeles utmärkt att utöva till musik, ja, till och med bättre än utan. Men varför finns det då ingen riktig slalommusik? Skate:arna har sin skatepunk, surfarna sin surfrock men var är slalomens egen stil? Jag menar, till och med fotbollen har fått sina egna, om än oftast undermåliga, låtar.

Som sport är ju faktiskt slalom inte väsensskilt från vare sig surfing eller skateboard-åkning. Både skate- och surfmusik funkar ju dessutom att åka skidor till. Men det är ändå inte samma sak. Det är inte en egen stil för oss skidåkare.

Jag antar att det har att göra med den överklass-stämpel som skidsporten har utanför Skandinavien, och framför allt då på andra sidan Atlanten. Alternativ pop- och rockmusik mår ju alltid bäst av att ha ett under- eller utifrånperspektiv. Kanske handlar det också om att skidåkning för de flesta av oss är något man åker iväg och gör medan framförallt skateboardåkning är något man mycket väl kan göra med polarna på hemmaplan, innan man drar iväg till replokalen.

Ralph Bretzer
Ralph Bretzer är webbredaktör och musikkritiker (och ibland kulturreporter) på Skånskan.se och NorraSkåne.se.

Ålder: 48 år.
Bor: I Kungsladugård i Göteborg och Östervärn i Malmö.
Lyssnar på: Country, punk, soul och hiphop. Och en hel del annat. Just nu: Nadia Tehran, fka twigs, Sarah Klang.
Läser: Elton Johns självbiografi och Fredrik Strages 242..
Ser just nu: The Deuce, His dark materials. Ser gärna om gamla avsnitt av favoritserierna Buffy the Vampire Slayer, Six Feet Under och Veronica Mars.

Kontakt: ralph.bretzer@skd.se
Instagram: @rioteer

Alla bilder tagna av mig om inte annat anges.