Magnifikt för öga och öra

Foto:Thomas Petri

En lysande operaföreställning i en extremt elegant förpackning; det är sammanfattningen av Det Kongelige Operas uppsättning av Rossinis opera Resan till Reims, som hade premiär i söndags. Uppsättningen är ett samarbete med De Nationale Opera i Amsterdam.

Rossini skrev Resan till Reims som en tillfällighetsverk till kröningen av den franske kungen Charles X. Den uppfördes fyra gånger och sedan försvann partituret och verket gick in i en 150 år lång törnrosasömn. På 1970-talet lyckades man med hjälp av fragment från flera ställen rekonstruera operan och 1983 uppfördes den vid Rossinifestivalen i Pesaro. Men den har aldrig kommit upp på listan över Rossinis mest spelade verk; den enda svenska uppsättningen hittills var på Ystadoperan i början av 1990-talet.

Anke Briegel

Den ursprungliga handlingen är redan den mycket lös: ett sällskap har samlats på ett fashionabelt hotell för att tillsammans företa en resa till kröningen av Charles X i Reims. Men sällskapet kommer aldrig iväg: det finns inga hästar till vagnarna och en mängd andra förtretligheter tillstöter. I den här uppsättningen flyttar regissören Damiano Michieletto handlingen till ett exklusivt konstgalleri 2017. Invigningen är nära men inget är i ordning, allt är en enda byggarbetsplats. Och till råga på allt elände så frigör sig figurerna ur konstverken på väggarna och blandar sig med anställda och gäster och ökar på så sätt röran ytterligare.

Men trots ändrad tid, ändrad plats och ändrad handling behåller Michelietto den ursprungliga libretton: man sjunger om försvunna hästar och den förestående resan. Förvirringen blir total, stundtals är det mer som ett spex, uppfört av lindrigt nyktra studenter och alla försök att knyta ihop en sammanhängande tråd blir totalt fruktlösa. Det blir bara att luta sig tillbaka och lyssna till de 18 solisterna med sina magnifika, ibland rent halsbrytande arior och beundra den otroligt vackra, fantasifulla och välgjorda scenografin. Slutscenen är rent magnifik: figurerna kommer på plats i en tablå: en kröningsscen med ljus och färger som i en 1600-talsmålning.

Musikaliskt är uppsättningen verkligt örongodis: Rossini på sitt bästa humör, lekande lätt och elegant i sin melodirikedom. De många solisterna står samtliga för topprestationer och kören imponerar som vanligt, trots sin minskade numerär. Dirigenten Thomas Søndergård höll det hela i prefekt tempo men en liten randanmärkning är dock på plats: inledningsvis var orkestern en aning tung i gumpen.

Det har stötts och blötts om institutionsteatrarnas berättigande. En uppsättning som den här är ett tung inlägg i debatten: den skulle aldrig gå att åstadkomma utan en stor institutions samlade resurser.

RESAN TILL REIMS

opera av Gioachino Rossini med libretto av Luigi Balocchi

Dirigent: Thomas Søndergård

Regi: Damiano Michieletto/Meijse Barbara Hummel

Scenografi: Paolo Fantin

Kostym: Carla Teti

Ljus: Alessandro Carletti

Medverkande: Anke Breigel, Elisabeth Jansson, Rebeca Olvera, Henriette Bonde-Hansen, Gert Henning-Jensen, Levy Sekgapane, Simon Duus, Michael Kristensen, Elisabeth Halling m fl; statister

Det Kongelige Operakor, Det Kongelige Kapel

Premiär 12 mars på Store Scene, Operaen i Köpenhamn