Vackert och välgjort på Läckö

BB2

Det elaka sommarregnandet gjorde ett uppehåll: himlen var blå, temperaturen riktigt behaglig och svalorna pilade över borggården på Läckö slott när Läckö Slottsopera hade premiär på Hector Berlioz Beatrice & Benedict på lördagen. Den tredje och sista i raden av operor som grundar sig på William Shakespeares komedier och uppförd som på den nakna elisabethanska estrad med orkestern under scengolvet som kärnpunkt med hela borggårdsmiljön som spelplats som använts alla tre åren.

Som vanligt hos Läckö slottsopera är estetiken av hög klass: vackra uttrycksfulla kostymer, genomtänkt ljussättning, och smakfullt vald rekvisita. Dekormålningarna i andra akten smått genialiska, både sirliga och fantasieggande. Regin är elegant och effektiv; den skapar liv och rörelse, folkmyllret blir illusoriskt och personinstruktionerna skapar trovärdiga karaktärer samtidigt som den låter sångarna komma till full rätt.

Orkestern – och det är en riktig orkester med omkring 25 medlemmar – spelar med mycket vacker klang; bara att hålla stämningen i denna temperaturskiftande miljö måste sägas vara beundransvärt. Dirigenten Simon Phipps fångar skickligt Hector Berlioz mycket vackra och romantiska men ställvis något säregna klangvärld; han håller tempot perfekt i föreställningen, slår på snabbt efter arior och ensembler för att hålla nere störande spontanapplåder. Och de sångliga prestationerna är överlag mycket goda.

Allt borde således vara gott och väl. Men det finns ett stort men: Hector Berlioz var tvivelsutan en mycket skicklig kompositör men som dramatiker lämnade han bevisligen en del att önska. När han gjorde opera av Shakespeares teaterstycke strök han bort en bärande del av handlingen: anklagelserna om Heros otrohet och förvecklingarna till detta. Claudio och Hero blir ett genomlyckligt kärlekspar som nästan står vid sidan av handlingen och Berlioz lägger fokus på det gnabbande paret Beatrice och Benedict (precis enligt titeln) men inte ens där drar han ut linjerna, det borde ha gått att få ut mer av de verbala striderna mellan de två. Det hela blir vackert, romantiskt och totalt ospännande; man kommer osökt att tänka på Fru Lenngrens Ett sätt att göra herdakväden:

— se, det är en idyll som äntlig man förstår

så sann, så menlös att den bräker.”

Med ett sådant grundmaterial kämpar till och med den skickligaste regissör förgäves. Det går inte att skapa dramatik när den inte finns.

Och fasen vet om man ska kalla Beatrice & Benedict för opera. Sångspel med talad dialog är nog mer adekvat. Verket är totalt oförargligt, skönhetsvärdet är stort, liksom underhållningsvärdet och mycket skönsång bjuds man på. Magdalena Risbergs sopran mognar fort men hon har ungflicksglittret kvar i rollen som Hero och tillsammans med Maria Streijffert svarar hon för en rent underbar duett i första akten. Karl Rombos lyriska tenor och gedigna agerande skapar ett bra porträtt av Benedict och Mette Bjærang framför Beatrices roll med kraftigt utspel men tyvärr med lite svaj i rösten på sina ställen. Staffan Liljas bas ger fin stadga åt Don Pedro och Linus Börjesson visar god komisk talang som Somarone. Och hela den övriga ensemblens prestationer är mycket goda i både sång och aktion.

Mette Bjærang, och Karl Rombo. Foto: Petter Magnusson
Mette Bjærang, och Karl Rombo.
Foto: Petter Magnusson

 Det känns nästan lite sorgligt att Läcköoperan lämnar Shakespeare. Nästa år väntar ett samarbete med Operaverkstan i Malmö och Carl Jonas Love Almqvists Det går an med musik av Daniel Fjellström och libretto av Maria Sundqvist.

 

 

BEATRICE & BENEDICT

opera av Hector Berlioz med libretto av kompositören efter William Shakespeares ”Much ado about nothing”

Svensk översättning: Catarina Gnosspelius; orkesterbearbetning: Johan Larsson

Dirigent: Simon Phipps

Regi: Catarina Gnosspelius

Kostym: Anna Kjellsdotter

Mask och peruk: Therésia Frisk

Dekor: Jan Borén

Ljus: Markus Granqvist

Medverkande: Mette Bjærang, Karl Rombo, Magdalena Risberg, Thomas Sepp, Maria Streijffert, Linus Börjesson, Stefan Liljas, Mats Jäderlund med flera

Läckö Slottsopera, premiär på Läckö slott 11 juli

 Magdalena Risberg, Maria Streijffert och Mette Bjærang Foto: Petter Magnusson
Magdalena Risberg, Maria Streijffert och Mette Bjærang
Foto: Petter Magnusson