Stor opera i litet format

DET DYBESTE STED (Den djupaste platsen)

opera av Daniel Hjort med libretto av Julie Maj Jakobsen

Regi: Helena Röhr; scenografi och kostym: Elin Edda Arnadottír

Medverkande: Isabel Piganiol, Magnus Vigilius, Martin Vanberg, Josefine Andersson, Sebastian Durán, Merete Sveistrup; musiker: Madleine Sjöstrand, Minna Weurlander, Gerda Holmqvist, Niclas Gustafsson

Lantmännens silo, Ystad den 10 juli

 

Ett samarbete över Öresund  har resulterat i en kammaropera som utan tvivel måste betecknas som  en av de intressantaste scenhändelserna i våra trakter i sommar. Svenske Daniel Hjort har komponerat, danska Julie Maj Jakobsen skrivit texten, sångare och  musiker  kommer från båda sidor av Sundet och produktionen sköts gemensamt av Øresundsoperan/Nordic Opera och gruppen Freebird.

I förhandsuppgifterna utlovas filmisk musik, spänning, erotik och skaldjur. De tre första komponenterna är förvisso tillhands men skaldjuren lyser bevisligen med sin frånvaro. Det visar sig vara en tanke av scenografen som alluderar på de olika spelplatserna i turnén där de flesta ligger nära havet; för en utomstående är tanken en aning långsökt.

Överhuvudtaget måste jag erkänna att jag hade vissa problem med att få i hop intrigen. Rakt upp och ner är den ungefär så här: Man och kvinna lever ihop, annan man kommer in i deras liv och  idkar så småningom lönskaläge med kvinnan. Men det visar sig sedermera att båda männen  har fallenhet för att spela på alla tangenter så mellan dem uppstår en intensiv kärlekshistoria. Parallellt utspelar sig en handling med tre dysfunktionella  djur: vargen som  känner sig  ensam, gråsparven som inte kan flyga och råttan som är blind. Djuren iakttar människorna men råkar inte  i närmare kontakt med dem förrän mot slutet då vargen blir skjuten. Och frågan kommer osökt: är djuren och skeendet kring dem en spegling av människornas liv, eller ett  komplement eller rentav kanske en fristående historia?

Egentligen är sådana här kannstöperier onödiga. Den stora behållningen av Det dybeste sted finns i musiken, det välgjorda kringverket och de medverkandes mycket fina prestationer i både sång och agerande.

Daniel Hjorts musik är melodisk och mycket lättlyssnad utan  att vara banal. Det är svårt att sortera in den i något fack; en del postmodernism, en del neoklassicism med tydliga barockpastischer och en god portion programmatisk underhållningsmusik. Mycket välgjord och dessutom elegant framförd av orkesterkvartetten.

Scenografin är sparsmakad (en soffa för bostaden, en trädstock för skogen) men fungerar utmärkt, människornas kostymer är enkla vardagskläder medan Elin Edda Arnasdottír har lagt ner mycket möda på djurens utseende med fantasirika  kostymer och avancerade masker. Helena Röhrs regi förtjänar också bara lovord: stark dramatisk nerv i helheten, skickliga och omsorgsfulla personinstruktioner och full medvetenhet om operans speciella krav.

Sångarna svarar överlag för mycket högklassiga prestationer; ingen går att sätta framför de andra. De två tenorerna Magnus Vigilius och Martin Vanberg, lika i röstläget men ändå så olika, den ene kraftig, nästan aggressiv, den andre eterisk, klar och lätt som luft. Deras kärleksduetter mot varandra måste nog sägas vara operans musikaliska höjdpunkter. Isabel Piganiol som tolkade den starka medvetna Tora med full dramatisk sopran och ett rent påtagligt utspel. Och de tre djuren: Josefine Andersson som gav liv åt Gråsparven med klockren mezzo;  Sebastian Durán som Ulven, mer än perfekt i agerandet och med en välljudande baryton som visar löften om något riktigt stort; och Merete Sveistrup som den sympatiska Råttan, med vacker sopran och mycket karaktär.

Finns det då inget att klaga på  i  Det dybeste sted? Jo, den  är totalt humorbefriad; allt är tungt dramatiskt och seriöst. Jag är inte ute efter pajkastning eller kalsonghumor men en liten ironi, en liten glimt i ögat, skulle ha givit den brytning som  gjort uppsättningen perfekt.

Det dybeste sted turnerar nu vidare till Halmstad och Malmö innan den flyttar över Sundet för att under 2015 även spelas på Island.