Glad midsommar!

<iframe width=”560″ height=”315″ src=”https://www.youtube.com/embed/bq5fLPdX-QU” frameborder=”0″ allow=”accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture” allowfullscreen></iframe>

Påskägget och dess historia

Det finns ju inte mycket som är så starkt förknippat med påsken som just ägget. Vi äter ägg, pyntar och målar dem och fyller dem med godis åt barnen… Men vad beror det egentligen på att ägget blivit en av påskens allra största symboler?

En orsak kan vara att det före reformationen inte var tillåtet att äta ägg under fastan, eftersom de betraktades som likvärdiga med kött. Eftersom hönsen började värpa alltmer under våren var man tvungen att på något sätt få användning för äggen och då föll det sig naturligt att frossa i just ägg när påsken väl kom.

Men traditionen med ägg vid påsk finns i alla kulturer och traditioner, och är en symbol även för andra religioner än kristendomen. I den judiska påsktraditionen är exempelvis det hårdkokta ägget ett måste på påskens middagsbord; det symboliserar slaveriet i Egypten och doppas i saltvatten, som symboliserar tårar.

Eftersom det fanns så gott om ägg under påsken var det också, för ovanlighetens skull, tillåtet att leka med maten. Det gjorde naturligtvis ägget extra populärt bland både barn och vuxna.

De vuxna roade sig gärna med en lek som kallas äggpickning och som går ut på att man stöter äggens ändar mot varandra. Den tävlande vars ägg håller vinner. Populärt bland barnen var äggrullning. Den gick till så att man rullade ägg nerför en planka eller tegelpanna för att se om de kunde träffa de ägg som redan rullats ner. Om någon annans ägg gick sönder fick den som orsakat sprickan kamma hem det som vinst.

Traditionen lever för övrigt kvar än idag, i Sverige såväl som i England och USA. Den årliga äggrullningen vid Vita Huset är en stor folkfest och har varit så sedan 1878. 

Våffeldagen

Trots att det är tuffa tider just nu – eller kanske just därför – vill jag slå ett slag för ett mysigt och gott våffeldagsfirande. I morgon, den 25 mars, firar vi Våffeldagen och det mesta som behövs för våfflor brukar man ha hemma i skafferi och kyl – det är alltså inte ens säkert att du behöver gå ut och handla något extra för att kunna servera en laddning läckra våfflor så här på Våffeldagen. Här kommer två recept – ett klassiskt recept på frasvåfflor och ett veganskt våffelrecept för den som helt vill utesluta animaliska produkter.


Klassiska frasvåfflor

Till 8-10 laggar behövs:

2½ dl kallt vatten
Knappt 3½ dl vetemjöl
1 krm salt
4 dl vispgrädde
smör till gräddning

Gör så här: Rör ihop vatten, mjöl och salt till en jämn smet. Vispa grädden hårt och vänd ner den i smeten. Grädda våfflorna i några minuter, tills de får fin färg. Servera antingen med sylt eller bär och vispad grädde.

Veganvåfflor

100 g mjölkfritt margarin
5 dl havremjölk eller annan vegansk dryck
3½-4 dl vetemjöl
1 msk bakpulver

Gör så här: Smält margarinet och låt det svalna lite. Blanda mjöl och bakpulver, vispa i hälften av mjölken tills du får en slät smet. Tillsätt sen resten av mjölken och det smälta smöret. Grädda som vanligt och servera med sylt eller bär.

Fettisdagen närmar sig – baka dina egna semlor!

Nu närmar sig fettisdagen – imorgon är det dags att frossa på semlor! OK, du har kanske redan tjuvstartat lite? Inget ont i det! Men varför inte baka egna semlor till den ”rätta” dagen? Här är två recept – ett klassiskt och en variant med härlig hallonfyllning!

Klassiska semlor

Receptet ger ca 16 semlor.

150 g smör
3 dl mjölk
1 dl socker
½ tsk salt
2 tsk kardemumma
50 g jäst för söta degar
1 ägg
½ tsk hjorthornssalt
Knappt 1 l vetemjöl
ägg till pensling

Mandelfyllning:
200 g mandelmassa
Lite mjölk & inkråm

Ca 8 dl vispgrädde

Lite florsocker

Gör så här: Smält smöret, rör ner mjölken och värm till fingervarmt. Smula jästen i en bunke och lös upp den i mjölkblandningen. Rör ner socker, salt, kardemumma, ägg och rör om.

Rör ner hjorthornssaltet i lite mjöl och rör ner. Arbeta ner resten av mjölet, lite i sänder, till en smidig deg. Spara lite till utbakningen. När degen är i stort sett klibbfri är den färdig att jäsa till dubbel storlek. Jäs under bakduk 30-40 minuter.

Vält ut degen på mjölat bakbord och knåda den smidig. Dela i 16 delar och rulla riktigt fina bullar. Lägg på plåt med bakplåtspapper och låt jäsa en gång till. Nu skall bullarna bli ungefär dubbelt så stora, det tar ca 30 minuter. Värm under tiden ugnen till 225 grader.

Pensla de färdigjästa bullarna med uppvispat ägg och grädda dem i mitten av ugnen i ca 12-15 minuter.

Lägg de färdiga bullarna på galler och låt dem svalna. Klipp ut ett runt eller trekantigt lock med hjälp av en sax och lägg åt sidan. Gröp ur bullarna med en gaffel. Lägg inkråmet i en skål, riv ner mandelmassan och blanda med inkråmet och lite mjölk till önskad konsistens. Fyll bullarna med mandelfyllningen.

Vispa grädden fast och fluffig. Spritsa eller bred ut grädden på bullarna, lägg på locket och pudra över florsocker. Njut till kaffe eller som hetvägg med varm mjölk.

Hallonsemlor

Gör degen som ovan, men använd istället denna fyllning:

100 g mandelmassa
2 dl hallonsylt
2 tsk vaniljsocker
8 dl grädde
florsocker

Gör så här: Gör delen som till klassiska semlor, och baka bullarna på samma sätt. När de kallnat, klipp av lock och gröp ur bullarna.

Blanda inkråmet med mandelmassa, hälften av hallonsylten samt vaniljsocker och fyll bullarna med blandningen. Fördela och bred ut resten av sylten på bullarna, vispa grädden och spritsa eller bred ovanpå sylten, Sätt på locken, pudra med florsocker och servera.

Pepparkakshuset – en tradition med anor

Pepparkakshus hör julen till, både i hemmen och offentliga miljöer. Men varifrån har seden egentligen kommit?

Pepparkakor hör julen till och så även pepparkakshuset. Över hela världen förgyller man julmånaden med dessa väldoftande och fantasifulla skapelser och i Tyskland började man baka pepparkakshus redan i 1800-talets början.

Det finns många teorier om varifrån traditionen att bygga pepparkakshus kommer. Den vanligaste är att det var bröderna Grimms saga om Hans och Greta som inspirerade till dessa dekorativa och ätbara hus. Vem kan väl glömma den elaka häxan som bodde i en pepparkaksstuga och lockade de två barnen med godsaker och kakor, för att sedan kunna äta upp dem…

Naturligtvis lyckades de två syskonen överlista den elaka häxan till sist, men pepparkakshuset levde kvar i folks medvetanden. Hit kom seden mot slutet av 1800-talet; när det blev vanligt att läsa just den här typen av sagor i de borgerliga hemmen, blev det också vanligt att förgylla julen med små stugor av pepparkaksdeg. I Australien kallas för övrigt pepparkakshus ofta för just ”Hansel and Gretel Houses (Hans och Greta-hus)”.

Pepparkakshuset brukar byggas under adventstiden, ofta kring Lucia, för att sedan stå på sin plats under hela julhelgen. Traditionen bjuder att det ”rivs” och äts upp samtidigt som julen städas ut – ofta i samband med julgransplundring.

Det byggs av samma deg som används till vanliga pepparkakor, men kavlas ut tjockare för att väggar och tak ska hålla ihop. De sätts ihop med smält socker och dekoreras sedan på olika sätt, med kristyr och godis av olika slag. Sedan årtionden tillbaka finns dessutom färdiggräddade modeller att inhandla i butik, för att sätta ihop och dekorera.

Det vanligaste pepparkakshuset är en liten stuga – det är också det utförandet som finns att inhandla färdiggräddat. Husets takpannor brukar bestå av glasyr eller godis, särskilt non stop-karameller, och runt huset är det vanligt att man lägger bomullsvadd för att få känslan av snö. Ibland placeras en bomullstuss i skorstenen för att efterlikna rök, och det är vanligt att man bakar små pepparkaksgubbar och gummor och kanske djur som placeras kring huset för att representera boende.

Det är också vanligt att bygga andra typer av hus, till exempel slott, borgar och olika typer av miniatyrmodeller av kända byggnader. Det förekommer också att man använder degen för att bygga båtar och bilar eller andra föremål istället för hus.

Smörgåstårtans dag 13 november

Idag firar vi Smörgåstårtans dag – en dag som är väl värd att uppmärksamma. Vid sidan av kanelbullen är kanske smörgåstårtan något av det mest svenska som finns.

Gröna smörgåstårtan

Det här är en läcker och fräsch vegetarisk smörgåstårta som lätt kan bli helt vegansk om du byter ut alla mjölkprodukter mot veganska alternativ. Den som vill kan förstås servera tunnskivad skinka eller andra charkuterier till men det är absolut inte nödvändigt – jag har aldrig träffat en ”köttätare” som inte älskat den här smörgåstårtan. Du behöver:

8 landgångsbröd eller motsvarande mängd kantskurna skivor av formfranska

Parmesanfyllning
450 g frysta gröna ärter
1 dl valnötter eller andra nötter
100 g finriven parmesan, ca 2 dl
400 g naturell färskost av Philadelphiatyp
salt och nymald svartpeppar

Tomatfyllning
1 burk kärnfria gröna oliver, ca 240 g
1 burk tomatpesto, ca 150 g

Garnering
2 dl crème fraiche
200 g naturell färskost av Philadelphiatyp
salt och peppar

Valfria dekorationer, t ex blandade späda salladsblad, paprikaringar, hyvlad gurka, hyvlad parmesan ost, druvor, physalis…

Gör så här: Först gör du parmesanfyllningen. Tina ärterna och hacka valnötterma. Lägg allt i en matberedare tillsammans med parmesan och färskost. Kör till en jämn smet. Smaka av med salt och peppar och ställ kallt. Gör sedan tomatfyllningen genom att finhacka oliverna och blanda med tomatpeston. Förvara kallt. Finhacka oliverna. Rör ihop med tomatpeston. Ställ i kylskåpet.

Gör garneringen. Blanda creme fraiche med färskost, salta och peppra.  Ställ i kyl medan du monterar smörgåstårtan.

Lägg två landgångsbröd bredvid varandra på ett serveringsfat. Bred på hälften av parmesanfyllningen. Lägg på ytterligare två landgångsbröd och bred på all tomatfyllning. På med nya landgångsbröd och bred på resten av parmesanfyllningen. Täck slutligen med de två sista bröden och bred över creme fraiche-krämen – se till att den täcker kanterna också.

Garnera tårtan med grönt och frukt, täck med plastfolie och ställ kallt fram till servering.

Festlig middag på Alla Helgons Dag

I morgon firar vi Alla Helgons Dag, en stillsam fest i eftertankens anda, då vi går till kyrkogården och tänder ljus eller lägger en krans – eller båda delar – för de nära och kära som gått före oss.

I vår familj har vi alltid ätit festmiddag på Alla Helgons Dag, ofta kalkon på mammas vis, serverad med hasselbackspotatis och med gammaldags chokladkräm till dessert.

Ugnsstekt kalkon

Observera att kalkonen måste tas ut ur frysen i god tid – den tar ett dygn på sig att tina i rumstemperatur (två dygn i kyl). Till det mindre hushållet går det förstås alldeles utmärkt att göra på samma sätt med en kyckling. Minska då övriga ingredienser proportionerligt, till en kyckling på mellan 1-2 kilo blir det bra att ta ungefär en tredjedel av mängderna angivna i receptet. 

1 kalkon (4-5 kg)
1 stor stekpåse

200 g rumsvarmt smör
½ dl soja
5 kvistar timjan
5 kvistar salvia
½ msk salt
½ msk malen svartpeppar

Fyllning

2 klyftade äpplen
1 dl katrinplommon
5 kvistar timjan
1 dl vatten

Sås

Spad och fyllning från kalkonen
1 dl vispgrädde per person
Salt och svartpeppar

Gör så här: Värm ugnen till 175 °C. Hacka salvia och timjan. Blanda det rumsvarma smöret med soja, salvia, timjan, salt och peppar. Lossa försiktigt på bröstskinnet nerifrån och hela vägen upp mot halsen. Lättast är det att lossa på skinnet med händerna eller med en sked med undersidan mot skinnet så det inte går sönder. Stryk ut två tredjedelar av smöret mellan skinnet och köttet. Fäst eventuellt skinnet med ett grillspett längst ner för att undvika att det kryper upp. Smörj in resten av smöret över hela kalkonen.

Lägg stekpåsen på en ugnsfast plåt och lägg äpplen, katrinplommon och örtkryddor på botten. Häll på 1 dl vatten och placera kalkonen ovanpå frukten. Sätt en ugnsfast termometer i fågelns köttigaste del, förslut stekpåsen noga och ställ in kalkonen i ugnen. Stekpåsen ska inte nudda vid ugnens kanter. Ugnsstek kalkonen tills termometern visar 67 grader. Det tar ca 30-40 minuter per kg.

Ta ut kalkonen ur ugnen och klipp ett stort hål upptill i stekpåsen. Lyft försiktigt ur kalkonen ur stekpåsen och låt den vila i en halvtimme eller något mer, så att den behåller sig saftighet. Sila av spadet från stekpåsen i en kastrull och pressa igenom ungefär hälften av fyllningen ner i såsen. Vispa i grädde och låt såsen koka upp. Smaka av med salt och peppar.

Servera kalkonen varm eller kall. Häll gärna lite av såsen över det skivade varma köttet, så att det behåller saftigheten. Servera med potatisklyftor, gratäng eller hasselbackspotatis och en sallad eller kokt brysselkål.

Hasselbackspotatis

Receptet blir lagom för 4 personer men kan lätt dubblas om man är fler vid middagsbordet. 

800 potatis, jämnstora
30 g smör
1 tsk salt
1 msk ströbröd

Gör så här: Sätt ugnen på 225 grader. Skär potatisen i tunna skivor – men inte helt igenom. Det är lätt om man lägger potatisarna i en träslev.

Lägg potatisarna med den skivade sidan upp i en ugnsfast form. Smält smöret och pensla potatisarna, strö över ströbröd och salt och baka i mitten av ugnen i ca 45 minuter.

Gammaldags chokladkräm

En klassisk efterrätt som serverats i vår familj – och många andra – i generationer. Dags att återuppliva den! Till 4 personer behöver du:

8 dl mjölk
4 dl potatismjöl
2 msk kakao
2 msk vaniljsocker
3 msk strösocker

Gör så här: Häll alla ingredienserna i en gryta. Koka upp under ständig omrörning tills krämen tjocknar – den får inte koka utan vid först uppkoket ska grytan dras från plattan. Häll upp i en skål, strö på lite strösocker så att krämen inte skinnar sig, och servera ljummen eller kall med gräddmjölk.

Allhelgonafirande och Halloween med urgamla anor

Allhelgonafirande – eller Halloweenfest? Bruket att fira just Halloween blir alltmer utbrett i Sverige och för många kanske den känns som ett stort avsteg från den mer stillsamma Allhelgonahelgen, då vi tänder ljus på våra kära anhörigas gravar och iakttar lugn vördnad för dem som lämnat oss. Men skillnaderna är egentligen inte så stora som man kan tro. Och Halloween är långtifrån den högljudda amerikanska helg som vi ibland förleds att tro.

Halloween, eller All Hallows Even som betyder alla helgons afton, är namnet på allhelgonaafton i de engelskspråkiga länderna. Dess ursprung kan spåras till den förkristna keltiska nyårsfesten Samhain, som firades just denna dag för att markera att sommaren var över och att vintern gjorde sitt intåg. Samhain betraktades också som den natt då de döda återvände till jorden. För att vägleda dem och skrämma bort häxor och annat ont tände man eldar och ljus i nattmörkret.

Man ägnade sig också gärna åt fester och olika upptåg just denna natt. Människor maskerade sig och gick från hus till hus och tiggde ihop till kalas – och om man fick gå tomhänt från ett hus straffades värdfolket genom upptåg av olika slag.

Under dessa skämtsamma vandringar kom den numera så välkända pumpalyktan till – fast från början använde man rovor istället för pumpor. I de engelskspråkiga länderna kallas den Jack o’lantern, och namnet sägs härröra från en smed vid namn Jack. Jack var för ond för att få komma in i himlen, men var heller inte välkommen i helvetet eftersom han en gång överlistat den lede själv. Därför var han dömd att för evigt vandra i mörkret, och för att lysa upp vägen hällde han glödande kol i en rova som han bar med sig.

När kristendomen infördes ville katolska kyrkan försöka kristna den hedniska helgen för att minska de gamla keltiska gudarnas och andarnas kraft. Därför införde man på 700-talet e Kr Alla helgons dag den 1 november, som en fest för alla de helgon som inte hade någon egen dag i almanackan – och naturligtvis för att man trodde att en kristen helg skulle förminska Samhains betydelse för människorna. Men det lyckades inte och några hundra år därefter införde man också Alla själars dag den 2 november – en dag då de levande skulle be för de döda. Men inte heller detta rådde bot på Samhain, även om den så småningom kom att kallas för allhelgonaafton. Och de folkliga traditionerna kring Halloween levde kvar även efter reformationen.

Idag är det främst USA som förknippas med Halloweenfirandet, men dit kom seden relativt sent. Den introducerades i Amerika av de irländska invandrarna som kom under första hälften av 1800-talet och anammades lika ivrigt av protestanter som av katoliker. Med tiden utvecklades traditionen till en populär sed bland barn, och idag är det främst barn och ungdomar som går runt från hus till hus och tigger godis med ropen ”trick or treat”. ”Treat” är förstås de godsaker som barnen förväntar sig att få från husets ägare – medan ”Trick” är vad som händer om de får gå tomhänta hem. Ägg- och tomatkastning mot dörrar och fönster hör till vanligheterna! Men de flesta amerikaner bekymrar sig inte om det, utan är generellt positiva till traditionen. De flesta pryder sina trädgårdar med ljus och lyktor, och i New York anordnas varje år en stor och påkostad Halloweenparad. Det som väcker mest negativa reaktioner mot den är att det är en fest som har hedniskt ursprung, men också att den med åren blivit mycket kommersiell.

Under de senaste femton åren har ju firandet blivit utbrett även i Sverige, och de flesta skolor och daghem ordnar numera Halloweenmaskerader och fester. Än så länge reagerar svenskarna med blandade känslor på Halloweenfirandet. Många ser den lekfulla och, enligt vissa, respektlösa inställningen till döden som en motsats till det allvarsamma och mer högstämda svenska allhelgonafirandet. Det höjs även röster om att Halloweenfirandet skulle kunna konkurrera ut allhelgonahelgen. Men än så länge verkar det bli precis tvärtom. Seden att tända ljus på gravarna och besöka kyrkogårdar har ökat under de senaste åren. Att anordna Halloweenfirande och pryda trädgård eller balkong med pumpalyktor står ju på intet sätt i någon motsättning mot att pryda gravar med ljus eller anordna en stilla minnesstund för en kär anhörig. Kanske är det dags att välkomna den nya hösthelgen och införliva den med våra klassiska svenska traditioner?

Kanelbullens dag den 4 oktober

Nu är det dags igen, att fira Sveriges mest älskade bulle. Jag pratar förstås om Kanelbullens dag, en tradition som fyller 20 år i år, och som jag alltid brukar uppmärksamma. Dels för att jag älskar traditioner i största allmänhet – dels för att just kanelbullen har en så speciell plats på det svenska kaffebordet. Kanelen må användas i alla länder och alla kulturer – och i oändligt många mer sammanhang än just till kaffebröd – men endast Sverige svenska kanelbullar har, om man säger så. Och självklart bakar jag ett stort lass av dessa underbara vetebullar just idag! Här får du recept på klassiska kanelbullar – och på en snabb kanelkaka om du vill sprida kaneldoft i huset men inte har tid att baka bullar…

Klassiska kanelbullar

1 pkt jäst
5 dl ljummen mjölk
150 g rumsvarmt smör
1 dl strösocker eller vit sirap
½ tsk salt
2 tsk stött eller mald kardemumma
14 dl vetemjöl

Fyllning:
100-150 g rumsvarmt smör
1 dl strösocker
4 msk mald kanel

Pensling:
ägg
pärlsocker, mandelspån, hackad mandel

Gör så här: Smält smöret i en kastrull och tillsätt mjölken. Lös upp jästen i lite av mjölkblandningenen i en stor bunke. Häll i resten av mjölken och tillsätt socker, salt, karde­mumma och det mesta av mjölet.

Arbeta degen kraftigt tills den är blank och smidig och låt den jäsa övertäckt ca 30 minuter under bakduk på en dragfri plats.  Rör under tiden ihop fyllningen.

Vält ut degen på mjölat bakbord och knåda tills den blir smidig och följsam. Dela degen i två delar och kavla ut till två rek­tanglar, ca ½ cm tjocka. Bred på fyllningen.

Baka ut bullarna antingen som knutar eller snäckor. Vill du göra knutar viker du degplattorna på mitten, skär remsor på ca 1 cm, och tvinnar ihop. Till snäckor rullar du ihop degen från långsidan, skär varje del i ca 30 bitar och lägger dessa med snittytan upp i vackra bullformar. Täck bullarna med bak­duk och låt dem jäsa ca 30 minuter (färdigjästa är de då de snabbt höjer sig igen om du trycker lite lätt på dem). Värm ugnen till 250°C och pensla de färdigjästa bullarna med ägg. Strö på pärlsocker, mandel eller mandelspån och grädda mitt i ugnen i ca 6-10 minuter. Eller pensla med enbart ägg, och garnera dem med florsockerglasyr när de kallnat – mums…

Herrgårdens kanelkaka

Kanelkaka är jättegott, tycker jag! Min moster bakade en alldeles underbar kanelkaka när jag var barn – här är receptet, som ursprungligen kommer från en hushållsskola i Kristinehamn:

100 g smör
2 dl strösocker
3 ägg
1½ tsk bakpulver
2 dl vetemjöl
1 msk mald kanel

Gör så här: Rör smör och socker vitt och pösigt. Tillsätt äggen ett i sänder och rör om ordentligt mellan varje. Blanda mjölet med bakpulver och kanel och tillsätt i äggsmeten. Häll i smord och bröad form – helst en springform – och grädda kakan på nedersta falsen i ugnen på 175 grader ca 35-40 minuter. Låt svalna lite innan du stjälper upp den.

 

Bitte Assarmo
Ålder: 56 år
Bor: Stockholm
Bloggar om: Mat och bakning med skånsk husmanskost i fokus