Äntligen surströmmingspremiär!

Idag, den 19 augusti, infaller årets surströmmingspremiär. En härlig tradition, väl värd att uppmärksamma!

Burköppningen kan vara något besvärlig, eftersom det sprutar av trycket i burken när man trycker ner öppnaren. En bra idé är att vinkla burken med en kant upp och göra första hålet där, med lite tur är det då bara luft som pyser ut av trycket i burken.

Man kan också täcka över och slå in burken med en gammal kökshandduk (som sen måste offras) eller en massa hushållspapper. Helst öppnar man utomhus, exempelvis i trädgården eller på balkongen. Häll sedan av spadet i vasken och skölj ett tag eller en bit bort från folk och där det inte stör. Servera surströmmingen ur burken med klassiska tillbehör:

Tunnbröd – hårt eller mjukt är en smaksak

Smör

Kokt mandelpotatis i skivor

Tunnskivad lök, gul eller röd

Gräddfil som topping, om du vill

Salt och peppar

En bit god ost, t ex Västerbotten

Smaklig måltid!

 

Fira fruntimmersveckan med gammaldags kringlor

Nu är vi inne i den så kallade fruntimmersveckan. Namnet härstammar från sent 1800-tal och kommer sig av att denna den näst sista veckan i juli, 18-24 juli, enbart har kvinnonamn i almanackan.

Nåja, nästan i alla fall. Den inleds faktiskt med Fredrik, men därefter är det idel damer: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och till sist Kristina.

För mig är den här veckan väldigt speciell, men inte bara på grund av namnsdagarna utan ännu mer för att det i min familj varit den stora födelsedagsveckan – eller rättare sagt den stora ”förberedelseveckan”. Med början den 24 juli och fram till mitten av augusti firades det en hel rad födelsedagar i vår släkt och fruntimmersveckan var den vecka då alla kaffekalasen skulle förberedas. Det var ju så det var på den tiden, födelsedagar firades med kaffekalas, och om vädret tilläts i trädgården. Sju sorters kakor, vetebröd och tårta stod på bordet och beroende på gästernas ålder och smak serverades starkt gott kaffe eller hemkokt saft därtill.

Det var tider det… Idag är jag den enda som är kvar av födelsedagsfirarna och jag kan inte direkt skryta med att jag bjuder på så dignande kaffekalas som det bjöds när jag var barn. Men lite bakar jag gärna, och då helst traditionellt kaffebröd som på mormors och farmors tid.

En favorit är vetekringlor. Det bakade både mormor och farmor. Här är farmors recept!

Vetekringlor

Receptet ger ca 40 kringlor. 

250 g smör
50 g jäst

5 dl mjölk, fingervarm
1 tsk salt
1 1/2 dl strösocker
2 tsk stött kardemumma

15 – 16 dl vetemjöl (knappt 1 kg)
ägg till pensling

Gör så här: Smula jästen i en bunke. Smält smöret och häll i mjölken. Värm till fingervarmt (37 grader) och lös upp jästen i lite av mjölkblandningen. Tillsätt resten av degvätskan samt salt och socker och det mesta av mjölet. Bearbeta degen tills den släpper kanterna på bunken och låt den sedan jäsa övertäckt i 45-60 minuter – till dubbel storlek.

Vält ut degen på mjölat bakbord, dela den i fyra delar och varje del i 10 bitar. Rulla till smala längder, ca 35 cm och forma till kringlor. Låt jäsa under bakduk på bakplåtspappersklädda plåtar ca 30 minuter. Värm under tiden ugnen till 250 grader.

Pensla de färdigjästa kringlorna med uppvispat ägg och grädda i mitten av ugnen i ca 7-8 minuter.

 

Välkommen härliga midsommar!

Äntligen stundar midsommar, denna vår kanske mest älskade helg. Även i år tycks de traditionella firandena, med dans runt lövad majstång, utebli men det går att fira i liten skala och ändå får den rätta midsommarkänslan. Ordna en festlig buffé och njut av denna härliga tradition tillsammans med familjen, eller en lagom stor skara vänner. Själv firar jag ensam med min man i år, och om vädret tillåter blir det balkonghäng. Sill står förstås på menyn, men också inlagd strömming, fräsch melonsallad och ett jättegott lergrytebröd. Till dessert får det bli en härlig marängrulle med färska bär.

Midsommarmatjes

Matjessillen är oumbärlig på midsommar, serverad med fin färsk potatis, gräddfil och gräslök. Ibland vill jag göra den lite extra festlig. Då gör jag som min mamma brukade göra. Ta ett par burkar Matjesfileer (valfri kryddning) och lägg upp på ett fint serveringsfat (jag brukar använda ett gammalt från 50-talet – det är en smula kantstött numera men hemtrevligt!)

Hårdkoka 3-4 ägg, hacka och lägg ägghacket över sillen. På med en massa dillkvistar och servera med nykokt potatisgräddfil och finklippt gräslök. Hur enkelt som helst – och godare än det mesta!

Inlagd strömming

Det här är verkligen en fantastiskt god fiskinläggning – en klassisk smörgåsbordsrätt från förr men lika god idag. Den tar lite tid att göra, men det mesta kan man förbereda i god tid före servering, så den är väl värd besväret!

600 g strömmingsfilé
1 dl ströbröd
1 tsk salt
1 krm vitpeppar
(1 dl hackad persilja)
smör att steka i

Till ättikslagen behövs:
1 dl ättiksprit, 12 %
2 dl strösocker
3 dl vatten
2 lagerblad
5 kryddpepparkorn

Till garnering:

1 skivad gul lök och några fina dillkvistar

Gör först lagen: Koka upp ättiksprit, socker, vatten och kryddor ett par minuter, tills allt socker löst sig. Ställ lagen att svalna.

Skölj strömmingen i kallt vatten och panera den i ströbröd. Salta och peppra och klipp eventuellt persilja över hälften av dem. Lägg ihop filéerna två och två och stek dem gyllenbruna i smör på medelvärme, ett par-tre minuter på varje sida.

Varva de stekta strömmingarna med skivad lök och dillkvistar i en fin form som de kan serveras ur. Häll över lagen medan strömmingarna fortfarande är varma. Förvara i kyl till nästa dag.

Melon- och skinksallad

400 g parmaskinka eller annan lufttorkad skinka
1 kg melon av valfri sort, helst ett par olika så blir salladen vackrast
1/2 dl finhackad gräslök

Vinägrett
1 msk vitvins- eller äppelcidervinäger (citronsaft går också bra)
3 msk oliv- eller rapsolja (varav 1 msk till mortlingen, se nedan)
1 krm salt
1/2 krm vit-eller svartpeppar
1 näve färsk basilika, mortlad 

Gör så här: Blanda till vinägretten genom att mortla basilikan i 1 msk olja. Blanda sedan övriga ingredienser i en skål och tillsätt basilikan.

Skär melonen i fina skivor, eller använd en kulsked och ta ut kulor. Varva melon med skinkskivor och gräslök i en skål och häll vinägretten över. Klart!

Lergrytebröd

Bröd bakat i lergryta blir makalöst gott. Det här brödet är dessutom så enkelt att baka eftersom degen gärna får vara lite kladdig och inte ska knådas – det är bara att liksom häva över degen i den inoljade grytan, ställa in den i kall ugn, sätta ugnen på 225 grader och låta grytan stå där i 1 1/2 timme ungefär. Resultatet blir ett helt fantastiskt bröd som är mjuksegt inuti och alldeles knaprigt på ytan.

Man kan baka det här brödet på vanligt vetemjöl, vetemjöl special eller manitoba cream – vilket man har hemma. 

1/2 pkt jäst
3 dl vatten, fingerljummet
1 tsk farin, honung eller strösocker
1 tsk salt
6-7 dl vetemjöl, gärna manitoba cream

Gör så här: Smula sönder jästen i en bunken och rör ut med det ljumma vattnet. Tillsätt farin och salt och häll i mjölet lite i sänder. Degen ska vara lite lös och kladdig.

Jäs 40-65 minuter i bunken – bakduk behövs inte – och när degen jäst upp petar du bara ihop den igen och gör om hela proceduren. Två gånger räcker, men du kan också göra likadant flera gånger, det här brödet blir bara godare ju längre det får jäsa.

Låt lergrytan stå nedsänkt i kallt vatten i minst 20 minuter. Ta sedan upp den, torka den och smörj in den med olja. Fös ner degen, lägg på locket och ställ in i kall ugn (inte nederst, men mellan botten och mitten). Sätt ugnen på 225 grader och låt brödet gräddas i ca 1 1/2 timme.

Ta ut grytan, ta av locket och låt brödet kallna på galler.

Marängrulle med färska bär

Det här är en riktig festrulle – lika god som en tårta!

Kakan:

6 äggvitor
3 dl strösocker
3 dl riven kokos
4 msk potatismjöl

Fyllningen:

3 dl vispgrädde
2-3 dl färska bär, eller avrunnen fruktcocktail

Gör så här: Värm ugnen till 175 grader och klä en långpanna (ca 30×40 cm) med bakplåtspapper.

Rosta kokosflingorna i en torr stekpanna under omrörning – var noga med att inte låta flingorna bli brända! Ta av från plattan och låt svalna.

Vispa äggvitorna med sockret tills du får en fin och blank marängsmet. Blanda i potatismjölet och hälften av kokosflingorna i marängsmeten.

Bred ut eller spritsa marängsmeten på bakplåtspapperet i långa strängar tätt intill varandra. Strö över resten av kokosen och grädda mitt i ugnen i ca 15-20 minuter.

Ta ut plåten och vänd marängen på ett nytt bakplåtspapper. Dra av papperet och låt svalna helt. Vispa grädden fast och bred ut den över marängen. Fördela bären, eller den avrunna fruktcocktailen, över grädden och rulla ihop till en fast rulle med skarven neråt. Förvara kallt fram till servering. Sikta över florsocker och garnera med bär och kanske lite vispad grädde.

 

Trevlig Valborg med lättlagad festmeny

I morgon är det Valborgsmässoafton, denna vårens underbara högtid som alltid är lika välkommen – och inte sällan åtföljs av dåligt väder… Det brukar ju vara så, att just Valborg och 1 maj kan vintern komma tillbaka med buller och bång, som om den liksom inte riktigt vill finna sig i att det nu är vår. Men vad gör det? Vintern HAR verkligen rasat ut, och även om det skulle bli ett kortvarigt snöfall eller lite kyliga vindar på Valborgsmäss så vet vi ju ändå att vårvärmen snart är här.

I år firar vi ännu en annorlunda Valborg, då pandemin fortfarande håller oss i sitt grepp. Men det finns ju ingenting som hindrar att ändå fira med en riktigt god middag. Den här menyn är riktigt festlig men passar även för den tunna plånboken. Tänk bara på att desserten ska göras kvällen innan, eller väldigt tidigt på morgonen, för att bli riktigt bra!

Valborgsmeny 2021

Förrätt

Krämig tomatsoppa

Receptet blir lagom som förrätt för 4 personer. Vill du servera den som huvudrätt är det bara att dubbla satsen.

1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 1/2 msk smör eller matolja av valfri sort
1/2 – 1 msk örtkryddor av valfri sort, t ex basilika, timjan, oregano
400 g passerade tomater (1 burk)
1/2 dl vitt vin eller grönsaksbuljong från tärning
3 dl vatten
1 msk strösocker eller brun farin
1 lagerblad
1 dl vispgrädde
salt och peppar efter smak

Gör så här: Hacka löken och vitlöken och fräs den mjuk i olja eller smör. Strö över sockret och örtkryddorna och låt detta fräsa med en stund.

Häll i vinet, tomaterna och vattnet samt lagerblad. Låt soppan koka långsamt på svag värme i ca 20-30 minuter.

Ta upp lagerbladet, mixa soppan slät och häll tillbaka i kastrullen. Tillsätt grädden och låt småkoka ytterligare 5-10 minuter.

Smaka av med salt och peppar och gärna lite färska örter.

Varmrätt

Vårlig lax med potatismos

Knepet är honung och citron – sött och syrligt som blandas och förstärker laxens naturligt goda smak. Hasselnötter kan uteslutas.

4 laxfiléer
Ca 2 msk flytande honung (om du har fast honung så kan du bara värma den lite)
Saft av 2 citroner
salt och peppar

(1 dl hasselnötter, hackade)

10-12 stora ekologiska vinterpotatisar
1-2 dl mjölk
1 klick smör
salt, vitpeppar och en knivsudd strösocker

Gör så här: Salta och peppra laxfiléerna på båda sidor och lägg i en ugnsform. Salta och peppra och ringla honung över. Pressa citronerna och häll generöst med citron över laxen och strö över hackade nötter om du önskar. Tillaga i mitten av ugnen på 225 grader i ca 20 minuter.

Skala potatisarna och dela dem i mindre bitar. Koka mjuka i lättsaltat vatten. Häll av kokvattnet och mosa potatisarna med mosstöt tills det är helt fritt från potatisbitar. Om du tycker det är tungt går det också bra att använda elvisp. Klicka i smöret och tillsätt mjölken lite i sänder och rör om, eller vispa. Smaka av med salt, peppar och en knivsudd socker.

Servera laxen med potatismoset och en god sallad eller kokta grönsaker.

Efterrätt

Maizenapudding

Klassisk efterrätt, len och mild. Sorgligt bortglömd idag, men alldeles underbar! Tillaga den kvällen innan middagen, eller några timmar innan så att den får stelna ordentligt.

6 dl mjölk
1 1/2 dl vispgrädde
Knappt 1 dl strösocker
3/4 dl maizena
2 tsk vaniljsocker (eller 1 tsk vaniljpulver)
2 äggulor
Gör så här: Häll mjölk, grädde och socker i en tjockbottnad kastrull. Vispa ner maizenan och låt alltsammans koka upp. Låt sjuda på svag värme i några minuter, tills blandningen blivit rejält tjock – rör hela tiden. Dra kastrullen från värmen och vispa i äggulorna.

Fördela i portionsformar, eller i en stor skål, och strö lite socker på ytan så att den inte får skinn. Låt kallna i kyl och servera med bär, frukt eller sylt.

GLAD VALBORG!

Nu firar vi Våffeldagen!

Äntligen är våren här – även om det fortfarande blåser lite snålt så markerar ändå den 25 mars, Våffeldagen, att våren är här.

Idag bjuder jag på härliga kanelvåfflor. Fler recept på våfflor hittar du här!

Kanelvåfflor

De här våfflorna gör jag på en blandning av vete- och dinkelmjöl. Det ger ett härligt tuggmotstånd tycker jag, men det går lika bra att använda vetemjöl. Sockret kan uteslutas för den som så önskar.

75 g smör
2 dl dinkelmjöl
2 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
1 msk malen kanel
ev 1 msk strö- eller råsocker

2 dl mjölk eller vatten
250 g kesella (1 burk)
4 ägg

Gör så här: Smält smöret och låt svalna. Blanda mjöl, bakpulver, salt och kanel i en bunke. Vispa i mjölk, kesella, det smälta smöret och äggen och vispa tills smeten är slät. Låt svälla en kvart, tjugo minuter och grädda sedan våfflor som vanligt. Pensla järnet med lite smör till den första våfflan, därefter behövs inget extra fett i järnet. Servera med bär, sylt, lönnsirap eller strösocker, eller varför inte en klick glass och lite kolasås?

Gustav Adolfsdagen firas med bakelse

Idag minns vi Gustav II Adolf och till hans minne kan vi också passa på att avnjuta en Gustav Adolfsbakelse. Hur de ser ut, och hur populära de är, varierar lite i olika delar av landet, men vanligast är de i de städer som grundades av Gustav II Adolf, samt i de stora universitetsstäderna.

Gustav II Adolf föddes 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm och dog som bekant den 6 november 1632, i slaget vid Lützen. Det är alltså hans dödsdag som uppmärksammas idag. Minnesdagen har också gett upphov till Gustav Adolfsbakelsen, eller rättare sagt bakelser i plural. Det finns nämligen ingen standardiserad Gustav Adolfsbakelse utan det står varje konditor fritt att själva utforma kungabakelsen.

Vem som var först med att skapa Gustav Adolfsbakelsen är inte känt, men många strider om äran. En av de som var först var i alla fall Carl Bräutigam på Bräutigams konditori i Göteborg. 1909 skapade han en bakelse med citron- eller chokladgrädde varvad med sockerkaka och dekorerad med en kungabild i rosa marsipan. Och än idag dekoreras ofta Gustav Adolfsbakelsen just med en silhuett av kungens profil, antingen i marsipan eller i choklad.

2003 arrangerade Livrustkammarens vänförening, tillsammans med Gastronomiska Akademiens vänförening och radioprogrammet Meny, en tävling för att försöka skapa en standardiserad Gustav Adolfsbakelse. Det vinnande bidraget, signerat Petra Gunnarsson från Trollhättan, var en skapelse gjord på sockerkaksbottnar, fläderkräm, svartvinbärskräm och hallongelé och dekorerades med tre chokladtrianglar som bildar en krona. Den nya bakelsen har dock inte fått någon större spridning på landets konditorier och än idag kan man därför bli överraskad när man kommer till konditoriet för att köpa sin kungabakelse.

Halloweenfest

Nu är hösten här och nästa helg firar vi inte bara Halloween utan även Alla Helgons Dag. Eftersom vi i Sverige firar Alla Helgons Dag på lördagen i den första helgen i november (till skillnad från andra länder, där Alla Helgons Dag alltid infaller den 1 november) blir det en krock i år, då Halloween alltid infaller 31 oktober.

Det låter inte som något jätteproblem kanske, och det beöver det inte vara, men jag tycker verkligen man ska skilja på de båda högtiderna för de är inte helt lika. Visserligen handlar båda om dödens närvaro i livet, men på helt olika sätt. Medan Halloween är en högljudd, livlig fest är Alla Helgons Dag mer en dag för eftertanke och stillhet. Kanske man fira Halloween på fredagen? Eller göra som resten av världen och fira Alla Helgons Dag den 1 november?

Oavsett vad man väljer är det självklart att man ska fira dessa två härliga traditioner – och även om den rådande pandemin inte tillåter några jättefester är det ändå mysigt att få fira lite nu i gråkylan. Halloween firas bäst med god mat, massor med godis och ett par rysliga skräckfilmer från någon av alla de streamingtjänster som finns idag. Alla Helgons Dag inbjuder till ljuständning på kyrkogården och en stund att minnas de nära och kära som inte finns med oss längre.

Den här veckan blir det alltså Halloween och Allhelgonahelg för hela slanten här på Matbloggen. Välkommen att låta dig inspireras!

Glad midsommar!

<iframe width=”560″ height=”315″ src=”https://www.youtube.com/embed/bq5fLPdX-QU” frameborder=”0″ allow=”accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture” allowfullscreen></iframe>

Påskägget och dess historia

Det finns ju inte mycket som är så starkt förknippat med påsken som just ägget. Vi äter ägg, pyntar och målar dem och fyller dem med godis åt barnen… Men vad beror det egentligen på att ägget blivit en av påskens allra största symboler?

En orsak kan vara att det före reformationen inte var tillåtet att äta ägg under fastan, eftersom de betraktades som likvärdiga med kött. Eftersom hönsen började värpa alltmer under våren var man tvungen att på något sätt få användning för äggen och då föll det sig naturligt att frossa i just ägg när påsken väl kom.

Men traditionen med ägg vid påsk finns i alla kulturer och traditioner, och är en symbol även för andra religioner än kristendomen. I den judiska påsktraditionen är exempelvis det hårdkokta ägget ett måste på påskens middagsbord; det symboliserar slaveriet i Egypten och doppas i saltvatten, som symboliserar tårar.

Eftersom det fanns så gott om ägg under påsken var det också, för ovanlighetens skull, tillåtet att leka med maten. Det gjorde naturligtvis ägget extra populärt bland både barn och vuxna.

De vuxna roade sig gärna med en lek som kallas äggpickning och som går ut på att man stöter äggens ändar mot varandra. Den tävlande vars ägg håller vinner. Populärt bland barnen var äggrullning. Den gick till så att man rullade ägg nerför en planka eller tegelpanna för att se om de kunde träffa de ägg som redan rullats ner. Om någon annans ägg gick sönder fick den som orsakat sprickan kamma hem det som vinst.

Traditionen lever för övrigt kvar än idag, i Sverige såväl som i England och USA. Den årliga äggrullningen vid Vita Huset är en stor folkfest och har varit så sedan 1878. 

Våffeldagen

Trots att det är tuffa tider just nu – eller kanske just därför – vill jag slå ett slag för ett mysigt och gott våffeldagsfirande. I morgon, den 25 mars, firar vi Våffeldagen och det mesta som behövs för våfflor brukar man ha hemma i skafferi och kyl – det är alltså inte ens säkert att du behöver gå ut och handla något extra för att kunna servera en laddning läckra våfflor så här på Våffeldagen. Här kommer två recept – ett klassiskt recept på frasvåfflor och ett veganskt våffelrecept för den som helt vill utesluta animaliska produkter.

 

Klassiska frasvåfflor

Till 8-10 laggar behövs:

2½ dl kallt vatten
Knappt 3½ dl vetemjöl
1 krm salt
4 dl vispgrädde
smör till gräddning

Gör så här: Rör ihop vatten, mjöl och salt till en jämn smet. Vispa grädden hårt och vänd ner den i smeten. Grädda våfflorna i några minuter, tills de får fin färg. Servera antingen med sylt eller bär och vispad grädde.

Veganvåfflor

100 g mjölkfritt margarin
5 dl havremjölk eller annan vegansk dryck
3½-4 dl vetemjöl
1 msk bakpulver

Gör så här: Smält margarinet och låt det svalna lite. Blanda mjöl och bakpulver, vispa i hälften av mjölken tills du får en slät smet. Tillsätt sen resten av mjölken och det smälta smöret. Grädda som vanligt och servera med sylt eller bär.

Bitte Assarmo
Ålder: 56 år
Bor: Stockholm
Bloggar om: Mat och bakning med skånsk husmanskost i fokus