Trevlig Valborg med lättlagad festmeny

I morgon är det Valborgsmässoafton, denna vårens underbara högtid som alltid är lika välkommen – och inte sällan åtföljs av dåligt väder… Det brukar ju vara så, att just Valborg och 1 maj kan vintern komma tillbaka med buller och bång, som om den liksom inte riktigt vill finna sig i att det nu är vår. Men vad gör det? Vintern HAR verkligen rasat ut, och även om det skulle bli ett kortvarigt snöfall eller lite kyliga vindar på Valborgsmäss så vet vi ju ändå att vårvärmen snart är här.

I år firar vi ännu en annorlunda Valborg, då pandemin fortfarande håller oss i sitt grepp. Men det finns ju ingenting som hindrar att ändå fira med en riktigt god middag. Den här menyn är riktigt festlig men passar även för den tunna plånboken. Tänk bara på att desserten ska göras kvällen innan, eller väldigt tidigt på morgonen, för att bli riktigt bra!

Valborgsmeny 2021

Förrätt

Krämig tomatsoppa

Receptet blir lagom som förrätt för 4 personer. Vill du servera den som huvudrätt är det bara att dubbla satsen.

1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 1/2 msk smör eller matolja av valfri sort
1/2 – 1 msk örtkryddor av valfri sort, t ex basilika, timjan, oregano
400 g passerade tomater (1 burk)
1/2 dl vitt vin eller grönsaksbuljong från tärning
3 dl vatten
1 msk strösocker eller brun farin
1 lagerblad
1 dl vispgrädde
salt och peppar efter smak

Gör så här: Hacka löken och vitlöken och fräs den mjuk i olja eller smör. Strö över sockret och örtkryddorna och låt detta fräsa med en stund.

Häll i vinet, tomaterna och vattnet samt lagerblad. Låt soppan koka långsamt på svag värme i ca 20-30 minuter.

Ta upp lagerbladet, mixa soppan slät och häll tillbaka i kastrullen. Tillsätt grädden och låt småkoka ytterligare 5-10 minuter.

Smaka av med salt och peppar och gärna lite färska örter.

Varmrätt

Vårlig lax med potatismos

Knepet är honung och citron – sött och syrligt som blandas och förstärker laxens naturligt goda smak. Hasselnötter kan uteslutas.

4 laxfiléer
Ca 2 msk flytande honung (om du har fast honung så kan du bara värma den lite)
Saft av 2 citroner
salt och peppar

(1 dl hasselnötter, hackade)

10-12 stora ekologiska vinterpotatisar
1-2 dl mjölk
1 klick smör
salt, vitpeppar och en knivsudd strösocker

Gör så här: Salta och peppra laxfiléerna på båda sidor och lägg i en ugnsform. Salta och peppra och ringla honung över. Pressa citronerna och häll generöst med citron över laxen och strö över hackade nötter om du önskar. Tillaga i mitten av ugnen på 225 grader i ca 20 minuter.

Skala potatisarna och dela dem i mindre bitar. Koka mjuka i lättsaltat vatten. Häll av kokvattnet och mosa potatisarna med mosstöt tills det är helt fritt från potatisbitar. Om du tycker det är tungt går det också bra att använda elvisp. Klicka i smöret och tillsätt mjölken lite i sänder och rör om, eller vispa. Smaka av med salt, peppar och en knivsudd socker.

Servera laxen med potatismoset och en god sallad eller kokta grönsaker.

Efterrätt

Maizenapudding

Klassisk efterrätt, len och mild. Sorgligt bortglömd idag, men alldeles underbar! Tillaga den kvällen innan middagen, eller några timmar innan så att den får stelna ordentligt.

6 dl mjölk
1 1/2 dl vispgrädde
Knappt 1 dl strösocker
3/4 dl maizena
2 tsk vaniljsocker (eller 1 tsk vaniljpulver)
2 äggulor
Gör så här: Häll mjölk, grädde och socker i en tjockbottnad kastrull. Vispa ner maizenan och låt alltsammans koka upp. Låt sjuda på svag värme i några minuter, tills blandningen blivit rejält tjock – rör hela tiden. Dra kastrullen från värmen och vispa i äggulorna.

Fördela i portionsformar, eller i en stor skål, och strö lite socker på ytan så att den inte får skinn. Låt kallna i kyl och servera med bär, frukt eller sylt.

GLAD VALBORG!

Nu firar vi Våffeldagen!

Äntligen är våren här – även om det fortfarande blåser lite snålt så markerar ändå den 25 mars, Våffeldagen, att våren är här.

Idag bjuder jag på härliga kanelvåfflor. Fler recept på våfflor hittar du här!

Kanelvåfflor

De här våfflorna gör jag på en blandning av vete- och dinkelmjöl. Det ger ett härligt tuggmotstånd tycker jag, men det går lika bra att använda vetemjöl. Sockret kan uteslutas för den som så önskar.

75 g smör
2 dl dinkelmjöl
2 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
1 msk malen kanel
ev 1 msk strö- eller råsocker

2 dl mjölk eller vatten
250 g kesella (1 burk)
4 ägg

Gör så här: Smält smöret och låt svalna. Blanda mjöl, bakpulver, salt och kanel i en bunke. Vispa i mjölk, kesella, det smälta smöret och äggen och vispa tills smeten är slät. Låt svälla en kvart, tjugo minuter och grädda sedan våfflor som vanligt. Pensla järnet med lite smör till den första våfflan, därefter behövs inget extra fett i järnet. Servera med bär, sylt, lönnsirap eller strösocker, eller varför inte en klick glass och lite kolasås?

Gustav Adolfsdagen firas med bakelse

Idag minns vi Gustav II Adolf och till hans minne kan vi också passa på att avnjuta en Gustav Adolfsbakelse. Hur de ser ut, och hur populära de är, varierar lite i olika delar av landet, men vanligast är de i de städer som grundades av Gustav II Adolf, samt i de stora universitetsstäderna.

Gustav II Adolf föddes 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm och dog som bekant den 6 november 1632, i slaget vid Lützen. Det är alltså hans dödsdag som uppmärksammas idag. Minnesdagen har också gett upphov till Gustav Adolfsbakelsen, eller rättare sagt bakelser i plural. Det finns nämligen ingen standardiserad Gustav Adolfsbakelse utan det står varje konditor fritt att själva utforma kungabakelsen.

Vem som var först med att skapa Gustav Adolfsbakelsen är inte känt, men många strider om äran. En av de som var först var i alla fall Carl Bräutigam på Bräutigams konditori i Göteborg. 1909 skapade han en bakelse med citron- eller chokladgrädde varvad med sockerkaka och dekorerad med en kungabild i rosa marsipan. Och än idag dekoreras ofta Gustav Adolfsbakelsen just med en silhuett av kungens profil, antingen i marsipan eller i choklad.

2003 arrangerade Livrustkammarens vänförening, tillsammans med Gastronomiska Akademiens vänförening och radioprogrammet Meny, en tävling för att försöka skapa en standardiserad Gustav Adolfsbakelse. Det vinnande bidraget, signerat Petra Gunnarsson från Trollhättan, var en skapelse gjord på sockerkaksbottnar, fläderkräm, svartvinbärskräm och hallongelé och dekorerades med tre chokladtrianglar som bildar en krona. Den nya bakelsen har dock inte fått någon större spridning på landets konditorier och än idag kan man därför bli överraskad när man kommer till konditoriet för att köpa sin kungabakelse.

Halloweenfest

Nu är hösten här och nästa helg firar vi inte bara Halloween utan även Alla Helgons Dag. Eftersom vi i Sverige firar Alla Helgons Dag på lördagen i den första helgen i november (till skillnad från andra länder, där Alla Helgons Dag alltid infaller den 1 november) blir det en krock i år, då Halloween alltid infaller 31 oktober.

Det låter inte som något jätteproblem kanske, och det beöver det inte vara, men jag tycker verkligen man ska skilja på de båda högtiderna för de är inte helt lika. Visserligen handlar båda om dödens närvaro i livet, men på helt olika sätt. Medan Halloween är en högljudd, livlig fest är Alla Helgons Dag mer en dag för eftertanke och stillhet. Kanske man fira Halloween på fredagen? Eller göra som resten av världen och fira Alla Helgons Dag den 1 november?

Oavsett vad man väljer är det självklart att man ska fira dessa två härliga traditioner – och även om den rådande pandemin inte tillåter några jättefester är det ändå mysigt att få fira lite nu i gråkylan. Halloween firas bäst med god mat, massor med godis och ett par rysliga skräckfilmer från någon av alla de streamingtjänster som finns idag. Alla Helgons Dag inbjuder till ljuständning på kyrkogården och en stund att minnas de nära och kära som inte finns med oss längre.

Den här veckan blir det alltså Halloween och Allhelgonahelg för hela slanten här på Matbloggen. Välkommen att låta dig inspireras!

Glad midsommar!

<iframe width=”560″ height=”315″ src=”https://www.youtube.com/embed/bq5fLPdX-QU” frameborder=”0″ allow=”accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture” allowfullscreen></iframe>

Påskägget och dess historia

Det finns ju inte mycket som är så starkt förknippat med påsken som just ägget. Vi äter ägg, pyntar och målar dem och fyller dem med godis åt barnen… Men vad beror det egentligen på att ägget blivit en av påskens allra största symboler?

En orsak kan vara att det före reformationen inte var tillåtet att äta ägg under fastan, eftersom de betraktades som likvärdiga med kött. Eftersom hönsen började värpa alltmer under våren var man tvungen att på något sätt få användning för äggen och då föll det sig naturligt att frossa i just ägg när påsken väl kom.

Men traditionen med ägg vid påsk finns i alla kulturer och traditioner, och är en symbol även för andra religioner än kristendomen. I den judiska påsktraditionen är exempelvis det hårdkokta ägget ett måste på påskens middagsbord; det symboliserar slaveriet i Egypten och doppas i saltvatten, som symboliserar tårar.

Eftersom det fanns så gott om ägg under påsken var det också, för ovanlighetens skull, tillåtet att leka med maten. Det gjorde naturligtvis ägget extra populärt bland både barn och vuxna.

De vuxna roade sig gärna med en lek som kallas äggpickning och som går ut på att man stöter äggens ändar mot varandra. Den tävlande vars ägg håller vinner. Populärt bland barnen var äggrullning. Den gick till så att man rullade ägg nerför en planka eller tegelpanna för att se om de kunde träffa de ägg som redan rullats ner. Om någon annans ägg gick sönder fick den som orsakat sprickan kamma hem det som vinst.

Traditionen lever för övrigt kvar än idag, i Sverige såväl som i England och USA. Den årliga äggrullningen vid Vita Huset är en stor folkfest och har varit så sedan 1878. 

Våffeldagen

Trots att det är tuffa tider just nu – eller kanske just därför – vill jag slå ett slag för ett mysigt och gott våffeldagsfirande. I morgon, den 25 mars, firar vi Våffeldagen och det mesta som behövs för våfflor brukar man ha hemma i skafferi och kyl – det är alltså inte ens säkert att du behöver gå ut och handla något extra för att kunna servera en laddning läckra våfflor så här på Våffeldagen. Här kommer två recept – ett klassiskt recept på frasvåfflor och ett veganskt våffelrecept för den som helt vill utesluta animaliska produkter.

 

Klassiska frasvåfflor

Till 8-10 laggar behövs:

2½ dl kallt vatten
Knappt 3½ dl vetemjöl
1 krm salt
4 dl vispgrädde
smör till gräddning

Gör så här: Rör ihop vatten, mjöl och salt till en jämn smet. Vispa grädden hårt och vänd ner den i smeten. Grädda våfflorna i några minuter, tills de får fin färg. Servera antingen med sylt eller bär och vispad grädde.

Veganvåfflor

100 g mjölkfritt margarin
5 dl havremjölk eller annan vegansk dryck
3½-4 dl vetemjöl
1 msk bakpulver

Gör så här: Smält margarinet och låt det svalna lite. Blanda mjöl och bakpulver, vispa i hälften av mjölken tills du får en slät smet. Tillsätt sen resten av mjölken och det smälta smöret. Grädda som vanligt och servera med sylt eller bär.

Fettisdagen närmar sig – baka dina egna semlor!

Nu närmar sig fettisdagen – imorgon är det dags att frossa på semlor! OK, du har kanske redan tjuvstartat lite? Inget ont i det! Men varför inte baka egna semlor till den ”rätta” dagen? Här är två recept – ett klassiskt och en variant med härlig hallonfyllning!

Klassiska semlor

Receptet ger ca 16 semlor.

150 g smör
3 dl mjölk
1 dl socker
½ tsk salt
2 tsk kardemumma
50 g jäst för söta degar
1 ägg
½ tsk hjorthornssalt
Knappt 1 l vetemjöl
ägg till pensling

Mandelfyllning:
200 g mandelmassa
Lite mjölk & inkråm

Ca 8 dl vispgrädde

Lite florsocker

Gör så här: Smält smöret, rör ner mjölken och värm till fingervarmt. Smula jästen i en bunke och lös upp den i mjölkblandningen. Rör ner socker, salt, kardemumma, ägg och rör om.

Rör ner hjorthornssaltet i lite mjöl och rör ner. Arbeta ner resten av mjölet, lite i sänder, till en smidig deg. Spara lite till utbakningen. När degen är i stort sett klibbfri är den färdig att jäsa till dubbel storlek. Jäs under bakduk 30-40 minuter.

Vält ut degen på mjölat bakbord och knåda den smidig. Dela i 16 delar och rulla riktigt fina bullar. Lägg på plåt med bakplåtspapper och låt jäsa en gång till. Nu skall bullarna bli ungefär dubbelt så stora, det tar ca 30 minuter. Värm under tiden ugnen till 225 grader.

Pensla de färdigjästa bullarna med uppvispat ägg och grädda dem i mitten av ugnen i ca 12-15 minuter.

Lägg de färdiga bullarna på galler och låt dem svalna. Klipp ut ett runt eller trekantigt lock med hjälp av en sax och lägg åt sidan. Gröp ur bullarna med en gaffel. Lägg inkråmet i en skål, riv ner mandelmassan och blanda med inkråmet och lite mjölk till önskad konsistens. Fyll bullarna med mandelfyllningen.

Vispa grädden fast och fluffig. Spritsa eller bred ut grädden på bullarna, lägg på locket och pudra över florsocker. Njut till kaffe eller som hetvägg med varm mjölk.

Hallonsemlor

Gör degen som ovan, men använd istället denna fyllning:

100 g mandelmassa
2 dl hallonsylt
2 tsk vaniljsocker
8 dl grädde
florsocker

Gör så här: Gör delen som till klassiska semlor, och baka bullarna på samma sätt. När de kallnat, klipp av lock och gröp ur bullarna.

Blanda inkråmet med mandelmassa, hälften av hallonsylten samt vaniljsocker och fyll bullarna med blandningen. Fördela och bred ut resten av sylten på bullarna, vispa grädden och spritsa eller bred ovanpå sylten, Sätt på locken, pudra med florsocker och servera.

Pepparkakshuset – en tradition med anor

Pepparkakshus hör julen till, både i hemmen och offentliga miljöer. Men varifrån har seden egentligen kommit?

Pepparkakor hör julen till och så även pepparkakshuset. Över hela världen förgyller man julmånaden med dessa väldoftande och fantasifulla skapelser och i Tyskland började man baka pepparkakshus redan i 1800-talets början.

Det finns många teorier om varifrån traditionen att bygga pepparkakshus kommer. Den vanligaste är att det var bröderna Grimms saga om Hans och Greta som inspirerade till dessa dekorativa och ätbara hus. Vem kan väl glömma den elaka häxan som bodde i en pepparkaksstuga och lockade de två barnen med godsaker och kakor, för att sedan kunna äta upp dem…

Naturligtvis lyckades de två syskonen överlista den elaka häxan till sist, men pepparkakshuset levde kvar i folks medvetanden. Hit kom seden mot slutet av 1800-talet; när det blev vanligt att läsa just den här typen av sagor i de borgerliga hemmen, blev det också vanligt att förgylla julen med små stugor av pepparkaksdeg. I Australien kallas för övrigt pepparkakshus ofta för just ”Hansel and Gretel Houses (Hans och Greta-hus)”.

Pepparkakshuset brukar byggas under adventstiden, ofta kring Lucia, för att sedan stå på sin plats under hela julhelgen. Traditionen bjuder att det ”rivs” och äts upp samtidigt som julen städas ut – ofta i samband med julgransplundring.

Det byggs av samma deg som används till vanliga pepparkakor, men kavlas ut tjockare för att väggar och tak ska hålla ihop. De sätts ihop med smält socker och dekoreras sedan på olika sätt, med kristyr och godis av olika slag. Sedan årtionden tillbaka finns dessutom färdiggräddade modeller att inhandla i butik, för att sätta ihop och dekorera.

Det vanligaste pepparkakshuset är en liten stuga – det är också det utförandet som finns att inhandla färdiggräddat. Husets takpannor brukar bestå av glasyr eller godis, särskilt non stop-karameller, och runt huset är det vanligt att man lägger bomullsvadd för att få känslan av snö. Ibland placeras en bomullstuss i skorstenen för att efterlikna rök, och det är vanligt att man bakar små pepparkaksgubbar och gummor och kanske djur som placeras kring huset för att representera boende.

Det är också vanligt att bygga andra typer av hus, till exempel slott, borgar och olika typer av miniatyrmodeller av kända byggnader. Det förekommer också att man använder degen för att bygga båtar och bilar eller andra föremål istället för hus.

Smörgåstårtans dag 13 november

Idag firar vi Smörgåstårtans dag – en dag som är väl värd att uppmärksamma. Vid sidan av kanelbullen är kanske smörgåstårtan något av det mest svenska som finns.

Gröna smörgåstårtan

Det här är en läcker och fräsch vegetarisk smörgåstårta som lätt kan bli helt vegansk om du byter ut alla mjölkprodukter mot veganska alternativ. Den som vill kan förstås servera tunnskivad skinka eller andra charkuterier till men det är absolut inte nödvändigt – jag har aldrig träffat en ”köttätare” som inte älskat den här smörgåstårtan. Du behöver:

8 landgångsbröd eller motsvarande mängd kantskurna skivor av formfranska

Parmesanfyllning
450 g frysta gröna ärter
1 dl valnötter eller andra nötter
100 g finriven parmesan, ca 2 dl
400 g naturell färskost av Philadelphiatyp
salt och nymald svartpeppar

Tomatfyllning
1 burk kärnfria gröna oliver, ca 240 g
1 burk tomatpesto, ca 150 g

Garnering
2 dl crème fraiche
200 g naturell färskost av Philadelphiatyp
salt och peppar

Valfria dekorationer, t ex blandade späda salladsblad, paprikaringar, hyvlad gurka, hyvlad parmesan ost, druvor, physalis…

Gör så här: Först gör du parmesanfyllningen. Tina ärterna och hacka valnötterma. Lägg allt i en matberedare tillsammans med parmesan och färskost. Kör till en jämn smet. Smaka av med salt och peppar och ställ kallt. Gör sedan tomatfyllningen genom att finhacka oliverna och blanda med tomatpeston. Förvara kallt. Finhacka oliverna. Rör ihop med tomatpeston. Ställ i kylskåpet.

Gör garneringen. Blanda creme fraiche med färskost, salta och peppra.  Ställ i kyl medan du monterar smörgåstårtan.

Lägg två landgångsbröd bredvid varandra på ett serveringsfat. Bred på hälften av parmesanfyllningen. Lägg på ytterligare två landgångsbröd och bred på all tomatfyllning. På med nya landgångsbröd och bred på resten av parmesanfyllningen. Täck slutligen med de två sista bröden och bred över creme fraiche-krämen – se till att den täcker kanterna också.

Garnera tårtan med grönt och frukt, täck med plastfolie och ställ kallt fram till servering.

Bitte Assarmo
Ålder: 56 år
Bor: Stockholm
Bloggar om: Mat och bakning med skånsk husmanskost i fokus