Välkommen augusti, med kräftor och annat mumsigt…

Nu är jag tillbaka i vardagen igen efter några veckor semester – eller ”hemester”, som det ibland kallas när man tillbringar semestern hemmavid. Fast jag kallar det aldrig så. Om jag ska vara ärlig tycker jag att det är ett väldigt dåligt och till och med provocerande ord, detta ”hemester”.

Att överhuvudtaget skapa ett nytt ord för att semestra hemma antyder ju att semestern liksom bara måste tillbringas någon annanstans, och det stör mig. Det finns massor med människor som av olika skäl sällan eller aldrig kommer iväg på semestern, utan som nästan tillbringar varje semester hemma. Ska de inte få känna att de semestrar lika mycket som alla andra?

Jag upplever att ordet ”hemester” har uppfunnits av folk som i normala fall tillbringar semestern på alla möjliga och omöjliga platser – folk med gott om pengar och möjligheter – och som helt enkelt inte klarar av att semestra hemmavid helt obemärkt, som de flesta andra. De vill helt enkelt att det ska kallas för något coolt. Inte för att ”hemester” låter särskilt coolt (det gör för övrigt inte den engelska versionen ”staycation” heller), men det låter åtminstone lite mer märkvärdigt än att bara säga att ”jag ska stanna hemma på semestern”.

Nåja, det finns så mycket nyord nu för tiden. Själv var jag i alla fall hemma på semestern, vilket jag ofta är, och vilket man alltså kan vara utan att kalla det för något särskilt. En alldeles ypperlig semester!

Det hoppas jag att även du, bloggläsare, har haft. Och att du, liksom jag, ser fram emot de milda sensommarkvällarna och allt det goda som augusti bär med sig. Kräftor, till exempel – och varför inte surströmming? Jag vet att det är en tradition som normalt förknippas med Norrland, men man kan faktiskt njuta av denna goda (ja, faktiskt goda!) tradition även i Skåne! Premiär den tredje torsdagen i augusti, vilket i år blir den 19 augusti!

Men innan dess kräftor alltså. Som ju egentligen inte har någon lagstadgad premiär längre, men som fortfarande förknippas just med de mörka augustikvällarna.

De flesta av oss har inte förmånen att kunna fiska våra egna kräftor, inte heller att köpa de dyra svenska. Men misströsta inte! De frysta kräftorna som finns i butikerna duger alldeles utmärkt – och kokar du upp en ny lag till dem blir det mycket svårt att skilja dem från de svenska.

Lag till frysta kräftor

Satsen blir lagom till 1 kg kräftor

2 liter vatten
0,25 dl grovsalt
4 sockerbitar
1 dl porter eller liknande, t ex guinness
1 msk dillfrön
1 knippe dillkronor

Gör så här: Koka upp vatten, salt, socker och öl. Lägg i dillfrön och dillkronor och koka i 10 minuter. Låt lagen svalna, ta upp dillkronorna. Tina de frysta kräftorna något och häll bort den gamla lagen. Lägg ner kräftorna i den nya lagen. Ställ i kylskåp i 1 dygn så att kräftorna tinar helt i den nya lagen.

När jag var barn omfattade kräftskivan ofta rätter från det svenska smörgåsbordet, såsom köttbullar och Jansson och kanske en god omelett. Numera är olika typer av ostpajer, t ex Västerbottenpaj, en klassiker till kräftorna.

Västerbottensostpaj

Pajdeg

125 g smör
3 dl vetemjöl
1 msk vatten

Fyllning

300 g riven Västerbottensost
3 ägg
2 dl grädde eller gräddmjölk
1 krm svartpeppar

Gör så här: Sätt ugnen på 225°. Mixa smör och mjöl i matberedare till en smulig massa. Tillsätt vattnet och mixa ihop till en smidig deg. Tryck ut pajdegen i en pajform (24 cm i diameter). Nagga formen i botten och ställ in i ugnen ca 10 minuter. Vispa ägg och grädde, tillsätt osten. Smaka av med salt och peppar. Häll ostfyllningen i pajskalet och grädda ca 20 minuter tills pajen stelnat. Låt svalna och avnjut med kräftor och goda röror.

Sensommar är kräftans tid

Ljuva augusti! Sensommaren är verkligen en underbar tid. Ännu kan man njuta av ljumma sommarkvällar, och det lena augustimörkret blir en underbar inramning till en av årets härligaste fester – kräftskivan!

Kräftskivan – eller kräftkalas eller kräftfest om man så vill – är en traditionell svensk fest som infaller i samband med kräftfiskesäsongen. Kräftfest förekommer också i Finland, främst bland landets finlandssvenska befolkning, och i Norge där kräftskiva kallas för ”krepselag”. Det är troligt att vi ätit kräftor i Sverige ända sedan medeltiden, men i de breda folklagren började seden sprida sig i slutet av 1800-talet.

Före år 1994 var det reglerat i Fiskeriförodningen när kräftpremiären skulle starta och det var efter första onsdagen i augusti. Bakgrunden till kräftpremiären som företeelse är att den svenska kräftan under senare delen av 1800-talet var på väg att försvinna pga att alltför många kräftor fångades. Därför utarbetade Sveriges förste fiskeriintendent, Hjalmar Widegren, ett lagförslag som 1878 blev Fiskestadgan för Hjälmaren vars nionde paragraf löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Därefter utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske var förbjudet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Eftersom premiären för kräftfisket var 7 augusti blev traditionen att hålla kräftskiva förlagd till nästa dag, alltså den 8 augusti.

I början av 1900-talet började kräftpesten sprida sig i svenska insjöar och vattendrag. I slutet av 1960-talet var kräftbeståndet så dåligt att man började plantera in nordamerikanska signalkräftor. Vad man inte visste var att signalkräftor är bärare av kräftpest, men själva tål sjukdomen. Flodkräftor dör däremot om de smittas. var jag med och fiskade kräftor en natt vid Timsälven i Karlskoga i augusti 1968, då jag var fem – det var en härlig upplevelse men tyvärr den sista gången de svenska flodkräftorna kunde infångas där.

Flodkräfta förekommer framför allt i norra och västra Svealand, i södra Norrland, längs norrlandskusten upp till Finska gränsen samt på Gotland och Öland. Det finns även enstaka bestånd i Norrlands inland och sporadiskt hittas flodkräftan även i sydöstra Sverige. Flodkräftan är idag klassad som Akut hotad (CR) i Artdatabankens nationella rödlista 2015. Den är även listad i EU:s Art- och habitatdirektiv, vilket innebär att Sverige har ett nationellt ansvar att förvalta beståndet.

Kräftskiva är alltså en viktig del av den svenska mattraditionen. Och även vi som inte fiskar våra egna kräftor kan njuta av det röda guldet, för i butikerna finns gott om importerade kräftor. Goda att äta som de är – men man kan också koka upp en ny lag.

Lag till frysta kräftor

Satsen blir lagom till 1 kg kräftor

2 liter vatten
0,25 dl grovsalt
4 sockerbitar
1 dl porter
1 msk dillfrön
1 knippe dillkronor

Gör så här: Koka upp vatten, salt, socker och öl. Lägg i dillfrön och dillkronor och koka i 10 minuter. Låt lagen svalna, ta upp dillkronorna. Tina de frysta kräftorna något och häll bort den gamla lagen. Lägg ner kräftorna i den nya lagen. Ställ i kylskåp i 1 dygn så att kräftorna tinar i den nya lagen.

Vad bjuder man då till kräftorna? I mitt föräldrahem – och även på andra kräftskivor ”förr i tiden” var det tradition att bjuda klassiska smörgåsbordsrätter såsom köttbullar, Janssons frestelse, prinskorv och starka ostar. Och det är fortfarande perfekt mat för kräftkalaset. Men om tiden inte riktigt räcker till duger det alldeles utmärkt att bara köpa hem lite ost och kex och baka en ostpaj.

Schweizisk ostpaj

Det finns inte mycket som går upp mot en god paj. Den här ostpajen med anor från Schweiz är minst lika god som en ”vanlig” ostpaj. Passar perfekt för en festlig kräftskiva! Pajdegen kan man ju göra lite som man vill med – alla har väl sina favoritrecept – men jag tycker s k ”Bostondeg” är särdeles fint till just denna paj!

Pajdeg – Bostondeg:

3 dl vetemjöl
1 nypa salt
½ dl mjölk
1 dl olja

Gör så här: Blanda mjöl och salt i matberedaren. Tillsätt olja och mjölk och blanda tills du får en deg. Tryck ut degen i en pajform, nagga och låt stå kallt i en halvtimme eller så innan du förgräddar den i 10 minuter i 200 grader.

Ostkräm:

4 dl mjöl
3 uppvispade ägg
1½ msk potatismjöl
100 g riven ost av valfri sort (jag brukar ta hälften grevé och hälften parmesan
salt och peppar (ev en tsk paprikapulver)

Gör så här: Koka upp mjölken och potatismjölet. Låt svalna lite och häll sedan i äggen under omrörning. Blanda i osten och smaka av med salt och peppar.

Häll ostkrämen i den förgräddade pajskalet och grädda pajen i 200 grader i ungefär 30-35 minuter eller tills den fått fin färg och är fast. Servera den ljummen med gröna oliver till.

 

Kräftskivan – den traditionella

I helgen var jag och besökte vänner på västkusten och trakterades med havskräftor och krabba. Vidunderligt gott! Men jag ska inte sticka under stol med att sensommaren och augusti betyder klassisk kräftskiva för min del, så när jag kom hem var jag förstås tvungen att ordna en. Det blev en trevlig tillställning med det läckra röda guldet, goda ostar och en härlig paj.

Den som vill serverar de tinade kräftorna som de är, med krondill på toppen. Vill du kan du annars koka en ny lag  där du låter dem vila över natten innan du serverar. Till 1 kg kräftor behövs:

2 l vatten
1 dl öl
20-25 dillkronor
1/4 dl grovsalt
4 sockerbitar

Gör så här: Blanda alla ingredienserna utom dillkronorna i en stor gryta. Koka upp, lägg i dillkronorna och låt sjuda i ca 10-15 minuter. Låt svalna. Ta sedan upp dillkronorna, lägg i hela det frysta kräftblocket i lagen och så på med dillkronorna igen. Ställ härligheten kallt några timmar eller allra helst över natten. Kräftorna blir supergoda!

Ostpajen är en underbar variant utan pajdeg – bara att röra ihop 2 pkt färskost av Philadelphiatyp (smaksatt eller naturell) med 4 ägg och 3 dl riven ost (gärna Västerbotten), kanske också lite salt och peppar. Häll i smord pajform, eller form med löstagbar botten, och grädda i mitten av ugnen i ca 200 grader tills den ”stannat” och fått vacker färg. Servera ljummen.

Tips! Släng inte kräftskalen – spara dem i en burk i frysen och ta fram när du vill göra en riktig god skaldjursfond till fisk- eller skaldjurssoppa eller en god fisksås! Koka skalen efter 1-2 kg kräftor med 1 liter vatten och ett lagerblad, lite lök, en morot och några pepparkorn så har du en svårslagen skaldjursfond, och en perfekt grund för en underbar skaldjurs- eller fisksoppa. Använd fonden som smaksättare i alla skaldjurs- och fisksoppor och måltiden blir verkligen något extra!

Bitte Assarmo
Ålder: 56 år
Bor: Stockholm
Bloggar om: Mat och bakning med skånsk husmanskost i fokus