Höstbaka med säsongens frukter och bär: Päronkaka

Päron är härliga frukter och du som har tillgång till ett eget päronträd är verkligen lyckligt lottad! Varför inte låta päron spela huvudrollen i en riktigt god mjuk kaka?

Mjuk päronkaka med smörkräm

75 g smör
1½ dl strösocker
2 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
2 ägg
2 päron, urkärnade och skurna i småbitar
(eventuellt 4-6 droppar päronessens)

Gör så här: Smält smöret och låt svalna. Rör ner övriga ingredienser och blanda till en slät smet.

Häll i smord form (antingen en med löstagbar botten, eller en form du klätt med bakplåtspapper) och lägg ner päronklyftor.

Grädda i nedre delen av ugnen på 175 graders värme i 35-40 minuter. Låt svalna lite innan du stjälper upp. När kakan kallnat helt delar du den i två bottnar.

Smörkräm

200 g smör
4 äggulor
4 dl florsocker
4 tsk vaniljsocker
8 droppar grön hushållsfärg
1-2 tsk päronessens

Gör så här: Rör smöret och äggulorna till smörkrämen. Blanda i övriga ingredienser. Bre smörkrämen på nederdelen av kakan och lägg ihop.

Svenska päron

Päron finns i alla möjliga varianter, och ingen päronsort är den andra riktigt lik. Det är också frukter som har en lång skördetid – vissa sorter skördas in i december. Här är några av de sorter som odlas här i Sverige:

Alexander Lucas

Grönt, stort vackert päron med ganska tjockt skal och vitt, saftigt fruktkött med mycket sötma. Upptäcktes 1870 i Loiredalen och fick sitt namn efter en tysk plantskoledirektör. 

Säsong: november – december.

Gråpäron

En verklig klassiker som tyvärr sällan går att få tag på i butik men som man ibland har turen att hitta på torget, eller hos någon bekant som är lycklig ägare till ett gråpäronträd.

Det här vackra trädet växer på en ödetomt i närheten av det jag bor, så jag brukar plocka av de finaste frukterna varje höst.

Päronen är små, skalet grågrönt och lite strävt och fruktköttet gult och lite kornigt. Smaken är lite kärv men söt med en fin arom. 

Säsong: september – oktober.

Bonne Louise

En gammal päronsort som ursprungligen odlades i Frankrike och som fanns på marknaden redan i slutet av 1700-talet. Skalet är gulgrönt med en brunröd kraftig rodnad som övergår i rött och fruktköttet är gulvitt och saftigt med sötsyrlig smak. 

Säsong: oktober – november.

 

Greve Moltke

Upptäcktes 1850 på Thureholms gods på Själland, Danmark och uppkallades efter godsets ägare, greve Adam Wilhelm Moltke. Ett brett, ovalt päron med tjockt, gröngult skal och saftigt och sött fruktkött. 

Säsong: september – oktober.

Clapps favorit

Amerikansk sort som kom till Sverige via Danmark någon gång på 1870-talet. Medelstort päron med mattgrön färg som med tiden blir citrongul och blir lite röd på ”solsidan”. Vitt och fast fruktkött. 

Säsong: mitten av augusti – september.

Conference

Engelsk sort som planterades första gången i Sverige1896.  Långsmal form och saftigt fruktkött med söt smak, ofta kärnfria.

Säsong: september – november.

Ingeborg

En korsning mellan Conference och Bonne Louise med stor breda frukter. Skalet är gulgrönt, men täcks ofta av ett rostskikt, och smaken är söt.  

Säsong: oktober – december

Doyenne de Comice

Ett gulgrönt, droppformat päron med inslag av brunrött. Fruktköttet är gulvitt, krämigt och något grynigt och mycket sött och saftigt. 

Säsong: november

Clara Frijs

Danskt päron som började odlas i Sverige på 1860-talet. Medelstort och runt, mde ljust gulgrönt skal och vitt, mjukt och saftigt fruktkött. 

Säsong: slutet av augusti – början av oktober.

Höstbaka med säsongens frukter och bär: Engelsk äppelpaj

Äpplen kan man göra mycket med, och paj är något av det godaste jag kan tänka mig. Det här är en engelsk äppelpaj som påminner mig om mina besök hos vänner på den engelska landsbygden. Jättegod till kaffe – men nästan ännu godare till en kopp te…

Engelsk äppelpaj

Den här pajen ör kryddad med muskot. Lite ovanligt i Sverige, men desto vanligare i England. Prova själv – det är jättegott!

Pajdeg

5 dl vetemjöl
2 msk strösocker
1 krm salt
275 g smör
5 msk kallt vatten

Fyllning

3/4 kg äpplen
saften av 1 citron
1 1/2 dl strösocker
1 dl brun farin
1 msk potatismjöl
1/2 tsk riven muskot
1/4 tsk kanel
rivet skal av 1/2 citron
2 msk citronsaft
1-2 msk smör

Gör så här: Blanda mjöl, socker, kanel och salt. Skär smöret i tärningar, tillsätt till mjölblandningen och nyp ihop med fingrarna.

Häll i vattnet lite i sänder – börja med 1 msk och tillsätt mer om det behövs. Knåda snabbt ihop degen, platta till den och svep in i plastfolie. Låt vila i kylen minst 1 timme. Gör fyllningen.

Skala äpplena, kärna ur och skär i tjocka skivor. Lägg skivorna i vattnet och tillsätt pressad citronsaft så mörknar de inte.

Ta ut degen en stund innan du ska börja kavla. Kavla ut hälften av degen på ett mjölat bakbord till en 3–4 mm tjock platta. Klä en cirka pajform, ca 20-25 cm i diameter, med pajdegen. Skär bort överflödig deg och baka in den i andra hälften av degen, som ska bli lock.

Blanda socker och farin med mjöl och muskot och tillsätt rivet citronskal. Varva äppelskivor med kryddblandning i pajskalet och fortsätt tills pajformen är fylld. Stänk över citronsaft och klicka på smöret.

Kavla ut locket och lägg det över pajen. Nyp till i kanterna och skär ut ett par hål där ångan kan komma ut. Grädda pajen i 200 grader i cirka 40 minuter, eller tills äppelskivorna känns helt mjuka. Servera pajen med vispad grädde.

Svenska plommon

Igår tipsade jag om en god plommonkaka, som passar perfekt att baka nu när plommonen mognar. Plommon har en ganska kort skördetid – augusti till september – men ger desto mer vad gäller smak och arom och är en av mina favoritfrukter. Men jag kom också på att jag också borde skriva lite om åtminstone några av de plommon som odlas i Sverige.

Jubileum

Ett stort sött plommon med mycket smak. Formen är oval och färgen rödviolett på gul botten och fruktköttet är gult och ganska fast.

Victoria

Som namnet antyder kommer plommonet från England, där det fick namn efter drottning Victoria. Där kallas det också Aldertonplommon, efter den ort där det först upptäcktes. Till Sverige kom det under andra hälften av 1800-talet och det blev snabbt mycket populärt. Plommonet är rödlila och ovalt och fruktköttet är ljusgult med söt smak.

Opal

Svensk plommonsort som togs fram 1925, genom en korsning av andra sorter. Gröngul eller gul med rödlila täckfärg, med gult eller rödgult saftigt fruktkött som har sötsyrlig smak.

Monarch

Ett blåsvart plommon som sägs vara den första plommonsort som odlades i Sverige.

Herman

Ett litet, ovalt plommon med blålila skal och gult fruktkött som är fast och saftigt och har aromatisk smak. Det togs fram på Balsgård i Skåne.

Höstbaka med säsongens frukter och bär: Plommonkaka

Nu dignar trädgårdarna av godsaker – varför inte passa på att fylla frysen med härliga kakor och bullar med frukt och bär i huvudrollen?

Plommonkaka som smakar mer

Den här kakan har sitt ursprung på Balkan och är jättegod. Vill du kan du förstås byta ut plommonen mot någon annan frukt du gillar, t ex päron. Då blir det bra med kanske 3-4 päron, skalade och skurna i mindre bitar.

4 ägg
2 1/2 dl strösocker
2 tsk vaniljsocker
rivet citronskal från 1 citron
3 1/2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
75 g smält smör
20 plommon, urkärnade och halverade 

Gör så här: Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt smöret och rör om. Blanda mjöl med bakpulver, vaniljsocker och citronskal och tillsätt detta till äggsmeten.

Smörj en liten långpanna på ca 20×30 cm och häll i smeten. Fördela plommonhalvorna över och grädde på 175-200 grader i mitten av ugnen i ca 35-40 minuter.

Låt kakan svalna, skär i fyrkanter och strö gärna lite florsocker över.

Tips! Du kan också grädda den i en vanlig rund sockerkaksform, som på  bilden.

Sommarbaka med bär: Knäckig blåbärskaka

Blåbär tillhör mina favoritbär, och det brukar bli blåbärspaj lite titt som tätt under ”blåbärstiderna”. Men blåbär gör sig också perfekt i en vanlig sockerkaka, eller som här – under ett knäckigt täcke…

Blåbärskaka

Otroligt lättbakad och god kaka som med fördel kan serveras med en klick vaniljsås eller vispgrädde.

3-4 dl blåbär
2 ägg
1 1/2 dl strösocker
1 1/2 dl vetemjöl
25-30 g kallt smör
pärlsocker eller flagad mandel

Gör så här: Smöra en liten ugnsfast form på ca 20×30 cm. Vispa ägg och socker pösigt och rör sedan ner vetemjölet. Häll smeten i formen och fördela blåbären jämnt över ytan. Skiva sedan smöret med osthyvel och fördela över ytan. Strö pärlsocker eller flagad mandel över och grädda i mitten av ugnen på 200 grader o ca 15 minuter.

Tips! Det går förstås lika bra att använda andra bär, t ex hallon eller björnbär.

 

Laga gott med apelsin: Fläskfilé med apelsinsås

Just nu är citrusfrukterna som bäst, särskilt apelsinerna, så varför inte passa på att laga en god middag med citrus i en av huvudrollerna?

Fläskfilé med apelsinsås

Till 4 portioner behöver du:

500 g fläskfilé
salt och peppar

Sås
2 msk smör
2 msk vetemjöl
2 dl buljong (kyckling eller grönsak)
2 dl färskpressad apelsin
salt och peppar

Smör till stekning 

Gör så här: Värm ugnen till 175°. Putsa filén, krydda och bryn den hel runtom i smör. Efterstek den i ugnen ca 15-20 minuter, tills den är genomstekt och håll den varm. Sedan gör du såsen så här:

Vispa ur pannan med buljongen. Fräs smöret och mjölet till såsen i en kastrull, späd med den silade buljongen och pressad apelsin. Smaka av med salt och peppar och låt puttra på svag värme i ungefär 10 minuter.

Skiva filén och servera med såsen och exempelvis potatisklyftor eller ris.

Citrus på längden och tvären…

Jag älskar citrusfrukter! Att äta som de är, använda i bakning, i matlagning… Att sätta tänderna i en saftig apelsin är som att smaka lite på paradiset, tycker jag. Och vad är väl godare till kaffet än en sockerkaka som doftar citron?

Här kommer lite fakta om de vanligaste citrusfrukterna:

Apelsin betyder ”äpple från Kina”. Det är också i Kina den har sitt ursprung och till Europa kom den i mitten av 1500-talet. I slutet av 1700-talet började man till sist odla apelsiner i Medelhavsländerna, och det får vi moderna människor sannerligen tacka för.

Blodapelsin är en speciell apelsinsort som bara kan odlas i vissa regioner. Den röda färgen kan nämligen bara utvecklas vid låga temperaturer, och därför är odlingsområdena begränsade. Den absoluta majoriteten av blodapelsinerna odlas på Sicilien.

Citron är en ljuvlig smaksättare – dessutom lika god till en god fiskrätt eller i sås till kyckling och annan fågel som till söta efterrätter och bakverk. Kan det blir bättre? Det finns en massa olika sorters citroner, bland annat söta citroner, men den är inte helt lätt att få tag i i Sverige.

Lime är släkt med citronen men smakmässigt skiljer den sig en hel del. Den är syrlig och aromatisk, och är underbar i kakor, dessertpajer men också i olika slags matlagning. Asiatisk mat klarar sig knappt utan lime men även i Sydamerika är limefrukten en populär smaksättare.

Pomelo – som egentligen heter Pompelmus (underbart namn!) – är en mycket stor citrusfrukt, omkring 20-25 cm i diameter och ofta päronformad. Ljusgult och sött fruktkött, men med kraftiga och sega hinnor som man inte äter. Smaken påminner lite om grapefrukt, men är inte alls lika besk.

Grapefrukt är sannolikt en korsning mellan vanliga apelsiner och pomelo. Det är troligt att korsningen uppkommit på naturlig väg, via apelsin- och pomeloodlingar. Grapefrukten kommer både som blond och röd – blodgrape. Den sistnämnda har mindre beska och en större sötma.

Småcitrus, som ibland går under namnet mandariner, omfattar mindre citrusfrukter som satsumas, clementiner och tangeriner. Den är lättskalad och har söt smak och lär komma från Kina eller Mauritius.

Rönnbärsgelé på två sätt

Rönnbärsgelé kan göras på olika sätt. Här är två recept – ett med äpplen och ett utan.

Rönnbärsgelé

2 l rönnbär
5 dl vatten
1 tsk citronsyra
9 dl strösocker per avrunnen saft

Gör så här: Koka upp vattnet och tillsätt rönnbären. Frysta bär behöver inte tinas. Låt bären sjuda under lock 20-30 minuter, eller tills bären mjuknat. Krossa bären mot grytans kant under kokning. Tillsätt därefter citronsyran.

Låt saften självrinna i 1-2 timmar, genom silduk eller en ren kökshandduk i ett durkslag.

Mät upp saft och socker. Sjud sedan saften ca 5 minuter, tillsätt sockret lite i sänder (så att det hinner smälta), och låt blandningen sen sjuda vidare tills den fått gelékonsistens.  OBS! Rör inte om!

Häll upp gelén i varma, rengjorda burkar och förvara mörkt och svalt.

Rönnbärsgelé med äpplen

Äpplena gör gelén lite mildare

2 l rönnbär, frostnupna eller frysta över natten
1/2 kg äpplen
7 1/2 dl vatten
9 dl strösocker per avrunnen saft
ev pektin

Gör så här:  Koka upp vattnet och lägg i bär och äpplen (skurna i bitar). Koka under lock i 10 minuter och pressa under tiden bären mot grytans sidor med en träslev. Häll sedan upp massan i en silduk, eller i en ren kökshandduk i ett durkslag, och låt självrinna.

Mät upp saften och låt koka i 5 minuter. Tillsätt sockret i omgångar och rör om. Koka sedan utan lock, utan omrörning, i cirka 10 minuter. Gör ett geléprov. Om gelén inte är färdig får den koka lite till. Skumma av och häll ända upp i varma små burkar och tillslut. Förvara mörkt och svalt.

Så här gör du ett geléprov: Blanda 1 tesked avrunnen saft med 1 tesked brännvin. Om massan geléar sig efter 1/2-1 minut är provet bra. Tillsätt annars pektin efter anvisningar på förpackningen.

Dags att plocka rönnbär!

Rönnbär är ett riktigt superbär, enligt forskarna. Det innehåller mängder med nyttigheter och genom att äta bara några få per dag kan man stärka immunförsvaret och på sikt bli en friskare och sundare människa.

Men det har fler egenskaper än så, och det finns all anledning att plocka av de där vackra bären på rönnbärsträdet nära dig (och nära oss alla – de växer tack och lov nästan överallt och är dessutom härdiga långt norrut!). Fast spara lite till fåglarna…

Här är några av rönnbärets fantastiska egenskaper:

  • De kan förebygga och behandla urinvägsinfektion.  Det här visste man även förr i tiden, mamma har berättat för mig att mormor brukade göra rönnbärsavkok när något av barnen (eller hon själv) hade blåskatarr eller urinvägsinfektion.
  • De är fulla med C-vitamin.
  • De innehåller mycket antioxidanter, järn och karotin och det finns uppgifter om att de är bra vid reumatism.
  • De hjälper mot förstoppning, eftersom de innehåller ett milt laxerande ämne. Men då behöver du äta fler än 3-4 stycken – kanske en näve. Och även detta gjorde man förr i tiden, det berättade min morfar om.

Rönnbär kan man förvara i frysen, men man kan också torka dem. Det är bara att breda ut dem på ett tidningspapper och låta dem lufttorka, det tar några dagar. Man kan också lägga tidningspappret på en plåt och ställa in i ugnen. Låt då ugnen vara avstängd och lämna ugnsluckan lite på glänt. Passar ju bra om man (som jag) har ett litet kök. Rönnbär kan också bli till härlig gelé, frisk saft – eller varför inte pickles?

Recept med rönnbär i huvudrollen kommer under veckan!

Bitte Assarmo
Ålder: 56 år
Bor: Stockholm
Bloggar om: Mat och bakning med skånsk husmanskost i fokus