Välkommen augusti, med kräftor och annat mumsigt…

Nu är jag tillbaka i vardagen igen efter några veckor semester – eller ”hemester”, som det ibland kallas när man tillbringar semestern hemmavid. Fast jag kallar det aldrig så. Om jag ska vara ärlig tycker jag att det är ett väldigt dåligt och till och med provocerande ord, detta ”hemester”.

Att överhuvudtaget skapa ett nytt ord för att semestra hemma antyder ju att semestern liksom bara måste tillbringas någon annanstans, och det stör mig. Det finns massor med människor som av olika skäl sällan eller aldrig kommer iväg på semestern, utan som nästan tillbringar varje semester hemma. Ska de inte få känna att de semestrar lika mycket som alla andra?

Jag upplever att ordet ”hemester” har uppfunnits av folk som i normala fall tillbringar semestern på alla möjliga och omöjliga platser – folk med gott om pengar och möjligheter – och som helt enkelt inte klarar av att semestra hemmavid helt obemärkt, som de flesta andra. De vill helt enkelt att det ska kallas för något coolt. Inte för att ”hemester” låter särskilt coolt (det gör för övrigt inte den engelska versionen ”staycation” heller), men det låter åtminstone lite mer märkvärdigt än att bara säga att ”jag ska stanna hemma på semestern”.

Nåja, det finns så mycket nyord nu för tiden. Själv var jag i alla fall hemma på semestern, vilket jag ofta är, och vilket man alltså kan vara utan att kalla det för något särskilt. En alldeles ypperlig semester!

Det hoppas jag att även du, bloggläsare, har haft. Och att du, liksom jag, ser fram emot de milda sensommarkvällarna och allt det goda som augusti bär med sig. Kräftor, till exempel – och varför inte surströmming? Jag vet att det är en tradition som normalt förknippas med Norrland, men man kan faktiskt njuta av denna goda (ja, faktiskt goda!) tradition även i Skåne! Premiär den tredje torsdagen i augusti, vilket i år blir den 19 augusti!

Men innan dess kräftor alltså. Som ju egentligen inte har någon lagstadgad premiär längre, men som fortfarande förknippas just med de mörka augustikvällarna.

De flesta av oss har inte förmånen att kunna fiska våra egna kräftor, inte heller att köpa de dyra svenska. Men misströsta inte! De frysta kräftorna som finns i butikerna duger alldeles utmärkt – och kokar du upp en ny lag till dem blir det mycket svårt att skilja dem från de svenska.

Lag till frysta kräftor

Satsen blir lagom till 1 kg kräftor

2 liter vatten
0,25 dl grovsalt
4 sockerbitar
1 dl porter eller liknande, t ex guinness
1 msk dillfrön
1 knippe dillkronor

Gör så här: Koka upp vatten, salt, socker och öl. Lägg i dillfrön och dillkronor och koka i 10 minuter. Låt lagen svalna, ta upp dillkronorna. Tina de frysta kräftorna något och häll bort den gamla lagen. Lägg ner kräftorna i den nya lagen. Ställ i kylskåp i 1 dygn så att kräftorna tinar helt i den nya lagen.

När jag var barn omfattade kräftskivan ofta rätter från det svenska smörgåsbordet, såsom köttbullar och Jansson och kanske en god omelett. Numera är olika typer av ostpajer, t ex Västerbottenpaj, en klassiker till kräftorna.

Västerbottensostpaj

Pajdeg

125 g smör
3 dl vetemjöl
1 msk vatten

Fyllning

300 g riven Västerbottensost
3 ägg
2 dl grädde eller gräddmjölk
1 krm svartpeppar

Gör så här: Sätt ugnen på 225°. Mixa smör och mjöl i matberedare till en smulig massa. Tillsätt vattnet och mixa ihop till en smidig deg. Tryck ut pajdegen i en pajform (24 cm i diameter). Nagga formen i botten och ställ in i ugnen ca 10 minuter. Vispa ägg och grädde, tillsätt osten. Smaka av med salt och peppar. Häll ostfyllningen i pajskalet och grädda ca 20 minuter tills pajen stelnat. Låt svalna och avnjut med kräftor och goda röror.

Bitte Assarmo
Ålder: 56 år
Bor: Stockholm
Bloggar om: Mat och bakning med skånsk husmanskost i fokus