Så lätt och ändå så svårt

Ett äldre par i Sjöbo vädjade i måndagstidningen om hjälp med hemlösa katter som flyttat in på deras tomt. Kommunens råd var glasklart liksom länsstyrelsens: det får ni lösa själva, det är nu ert ansvar. Kanske fick de också rådet att kontakta en kattförening eller katthem. Kära nån! Katthemmen svämmar över av kattungar och skulle alla placeras som innekatter hade alla i Sverige måst ta hand om minst en katt! Läs gärna mer i bloggen på www.fhhk.se

Men lösningen kan vara väldigt enkel, men också väldigt, väldigt svår.

Vi är många som blivit kattägare mot vår vilja. Blivit tvingade att ta hand om andras katter. Vi har löst det på olika sätt. En familj i Svedala gick samman med några grannar och hjälptes åt att fånga in de 12 katter som vistades i området. De kastrerades och man delade på kostnaden, liksom man nu gör med matkostnaden. En uthusdörr ställdes på glänt och katterna lever nu i en TNR-koloni med tillsyn minst två gånger per dag enligt lag.
En familj utanför Eslöv såg en dag en grupp katter vid en ödegård. Dumpade, svältande. En katthona vacklade omkring med några ungar och försökte finna mat. De fick flytta hem till familjen och lever nu inne/uteliv och är otroligt tacksamma för att ha fått fortsätta leva.
Det 30-tal som kommit till vårt lantställe lever TNR-liv med hjälp av en djurvänlig granne. Nej, de kom inte alla på en gång, utan några varje år sedan 2008.

Det finns hos länsstyrelserna och kommunerna ett stort motstånd mot TNR (trap, neuter, return), d v s fånga in, kastrera, återföra – en metod som används över hela världen för att minska förvildade populationer av katter och hundar. Enligt min mening är det enda sättet att ta hand om de många överskottskatter som föds. I Sverige gäller naturligtvis att de inte sen ska lämnas åt sitt öde, utan tas omhand enligt svensk djurskyddslag och få mat, vatten, tillsyn 2 gånger dagligen och naturligtvis veterinärvård vid behov.

Gå samman med några grannar och hjälps åt. Frågan är fri. Då får ni också veta om ni har goda grannar eller bara grannar.

 

Honey – förhoppningsvis sista

Nu skriver jag en sista gång om katten Honey, som troligen är helt oberörd av att hon blivit världsberömd och dessförinnan valsat runt några varv i det svenska rättssystemet!

Först lite teknikaliteter:
Jag har i kommentarer till inläggen 2018-03-02 och 2018-03-05 anklagats för
censur eftersom veterinär Lucy Havelkas kommentar gång på gång försvunnit
Jag censurerar givetvis inte. Vet inte ens hur man tar bort en kommentar! Webbchefen och jag kom fram till att det kanske berodde på att kommentaren var för lång. Och varför låg den enda positiva kommentaren vara kvar? Även det oförklarligt, kanske för att den var först.
Ni som upptäcker att era kommentarer inte läggs in kan skicka dem som word-fil till kattbloggen@outlook.com istället, så lägger jag dem i ett inlägg.

Lucy, du skriver
”Sen är det på allvar oseriöst, att du refererar andra hands information (en replik i blogg ) som var det fakta”
Jamen, det är ju skrivet av din närmaste (?) medarbetares make! Jag trodde han var välinformerad. Så här skrev han i er egen blogg:
Anonym sa…
Honey har även innan detta fallet blivit ganska känd, till följd av att hon var döende när hon kom in som herrelös katt med troliga påkörnings-skador, men repade sig tack vare mycket omvårdnad och sedan anammade en roll som vårdande ängel för andra katter, för hundar, hästar m.m.
Hon bor på stället och alternerar mellan klinik, boningshus och katthem som hon behagar. Bäst trivs hon tydligen på kliniken.
Efter Länsstyrelsens tramsande har hon blivit ännu mer känd. Tidningar, radio, TV. En polsk nättidning, en dito i Frankrike och i Illinois, USA har också skrivit om henne.

Namninsamlingen har skrivits på av alla möjliga personer:en veterinär i Nya Zeeland, privatpersoner i Tyskland, Tjeckien, Frankrike och från Sverige bl.a. politiker, präster, Hells Angels.
ANDERS WESTERGREN, HÖÖR.

2 mars 2018 09:04

Du skriver:
”Jag har därför framfört fakta som du i din blogg har översett och som du verkar har översett igen” Vilka är dessa fakta? Jag har hämtat fakta ur dina överklaganden och domarna. Finns det mer fakta som inte kommit fram? I så fall ska du överlämna dem till Länsstyrelsen.
Du skriver vidare:
”Alla kan vi göra misstag och jag hoppas innerligt att du fortsätter med sakliga bloggar”
Vi gör alla misstag och jag ska inte citera en gammal arbetskamrat som i fikarummet sa ”Ingen är perfekt – det är inte ens jag” och ”Alla kan göra misstag – till och med jag”. Hon var inte trovärdig!
Vi gör alla misstag och jag anser fortfarande att det är ett misstag att inte åtminstone försöka följa länsstyrelsens beslut.

Från min sida sätter jag nu punkt för Honey-ärendet. Ingen vinner på att slänga skit på varandra så som nu sker i kommentarerna på http://bapplar.blogspot.se/ . Vill du Lucy Havelka eller FHHK ha sista ordet så varsågod!
Nu ska jag åka till vårt lantställe.

Läs kommentaren från Ringsjöns veterinärklinik i mitt förra inlägg

OBS! Av någon anledning har vissa kommentarer försvunnit. Jag har kontaktat webbredaktionen för rättelse.

Tack Lucy och alla ni andra för kommentarerna! Eftersom det inte går att svara er i ny kommentar väljer jag att göra ett nytt inlägg. Mycket tråkigt att era kommentarer har tagits bort gång på gång. Det är inget jag styr över. Måste vara nåt tekniskt.
Lucy, du skriver
”Om du önskar att var saklig i din kritik, då måste du inte bara var logisk tänkande, men också ha alla fakta på plats.” Har då inte alla fakta kommit fram i domarna och dina överklaganden på sammanlagt ca 20 A4-sidor? Jag tycker de argument du för fram i din kommentar till mitt förra inlägg är desamma.
Jag vidhåller att detta ärende har fått för stora proportioner. En initierad kommentar på er egen blogg http://bapplar.blogspot.se/ skriver ju
”Hon bor på stället och alternerar mellan klinik, boningshus och katthem som hon behagar. Bäst trivs hon tydligen på kliniken”.
Jag tycker ni i FHHK gör ett fantastiskt arbete och jag fortsätter att tala om för alla som frågar att ni är en seriös förening, men jag förstår att motgången i domstolarna känns hårt. Fortsätt ta hand om övergivna och förvildade katter – de lär inte upphöra ens med en ny djurskyddslag.

Kan dikten förändra verkligheten för Honey?

För några dagar sedan blev jag kontaktad av en förening som ville att jag skulle skriva om deras klinikkatt Honeys öde. I tidningar och andra medier har vi sedan kunnat läsa och höra om henne i bl a
Rix FM
Lokaltidningen Mellanskåne http://mellanskane.lokaltidningen.se/2018-02-26/-Katten-Honeys-jobb-i-fara-–-kan-tvingas-bort-från-kliniken-555494.html
Svenska Dagbladet https://www.svd.se/katten-honey-tvingas-sluta-som-sjukskoterska
och många andra tidningar som lyssnat på P4 Kristianstad. T o m Piteåtidningen har engagerat sig! Där en läsare som påstår sig vara veterinär har lämnat en lite rolig kommentar.
Hittekatter i fokus https://hittekatter.ifokus.se/discussions/5a8e5e7f8e0e74700e000e38-radda-katten-honey-pa-veterinarkliniken?discussions-1

På enbart https://www.skrivunder.com/radda_honey_fran_att_bli_hemlos_igen och https://www.skrivunder.com/ har i skrivande stund över 6000 namnunderskrifter inkommit.

Detta informationflöde har gått ut på att lilla Honey
”kan tvingas bort från kliniken”
”riskerar att förlora allt i sitt liv”
”kommer att bli hemlös igen”
”Honey är därmed den enda katten i hela Sverige som inte får vara på en veterinärklinik”
”Skriv på om du vill att Honey ska få stanna på R:s veterinärklinik”
”Får djur finnas på en veterinärklinik?”
”ett rättsväsende i förfall”

Fast hur var det nu i verkligheten? Jag kände ju igen ärendet från en artikel i Veterinärtidningen. Efter kontakt med ärendeansvarig på Länsstyrelsen Skåne klarnade bilden och blev mer rimlig.
Medan veterinären och föreningen i alla sina skrivelser till domstolar och inlägg i olika medier och tidningsartiklar genomgående uttrycker att Honey inte får vara på kliniken, så skriver Länsstyrelsen, Förvaltningsrätten i Malmö (mål nr 7030-15) och Kammarrätten i Göteborg (mål nr 1807-16) att hon inte får vara i behandlingsrummet. Högsta förvaltningsdomstolen medgav inte prövningstillstånd då frågan inte är av principiell betydelse. Kan kanske tolkas som det självklara i att inte ha andra katter än den som just då behandlas i behandlingsrummet.
Enligt mail från ärendeansvarig får Honey alltså ”vara i alla andra utrymmen på veterinärkliniken, utom just i behandlingsrummet”. Där utförs ju även operationer och en kropp som öppnas är en inbjudan till bakterier. De behöver inte vara direkt sjukdomsframkallande eller kunna identifieras i ett labbtest.

Honey får alltså vara i alla andra utrymmen på kliniken t ex väntrum, lager, tvättstuga, kontor och vad som nu kan finnas på kliniken – bara inte i behandlingsrummet.

De kliniker som låter personalen ta med sina djur, mest hundar, låter inte dessa komma in i behandlingsrummen, utan har dem i separata rum och med separat entré. ”Vi känner inte till någon klinik som har andra djur än det som behandlas i behandlingsrummen” skriver ärendeansvarig i mail. Sveriges Veterinärförbund har utfärdat riktlinjer kring detta med att andra djur kan få kontakt med patienterna i behandlingsrummet. Det går givetvis inte att undvika kontakt i väntrum. Finns att läsa här http://www.svf.se/Documents/S%c3%a4llskapet/Initiativ%c3%a4renden/SVS%20v%c3%a5rdhygien%20version%209%20120124.pdf Det är på 83 sidor. På sidan 59 beskrivs hanteringen av personalhundar och detsamma måste ju appliceras på andra personaldjur.

Jag har stor förståelse för att man kan bli mycket förtvivlad över motgång i domstolar. Alla som överklagar anser sig ju givetvis ha rätt! Men med lite smidighet borde kanske just detta problem kunnat lösas.
Tyvärr har dessa tusentals människor och även journalister engagerat sig utan att ifrågasätta rimligheten i påståendena. Inte heller jag har kanske alla fakta i min hand. Det finns kanske andra handlingar hos länsstyrelsen som inte är offentliga.

Förbud att överge tamdjur – hur ska det gå till?

Regeringen vill införa förbud mot att överge katter och andra tamdjur. Jag har väntat på någon sorts reaktion från SkD, men förgäves.
Den gamla djurskyddslagen är nästan 30 år gammal och mycket forskning på djurs lidande och välbefinnande har skett under dessa år. Jag skrev om det för ett tag sen. Det var Kattunionen som listat några forskningsresultat. Ska det nu äntligen bli en ny djurskyddslag?
Övergivna och förvildade katter har ett helt eget kapitel i förslaget SOU2011:75 inkl jämförelser med de andra nordiska länderna.

Samhället har ett ansvar för att ingripa till skydd för katter utan ägare. Om man inte kan hitta en person som är ansvarig för katten har länsstyrelserna en skyldighet att ingripa, eftersom katter som överges eller föds i det vilda har en mycket dålig djurvälfärd.
Så skrev någon på DN debattsida 2018-01-09.

”Är det verkligen sant att folk skaffar katt över en sommar och sedan överger dem? Jag är skeptisk, visst finns en och annan knäppskalle, …. Under mina nu över 70 levnadsår har jag aldrig stött på någon dylik individ …. Nej, jag tror inte på snacket om övergivna katter utan mer på att det är katterna som överger oss.”
Jo, kära skribent i Eskilstunakuriren, det är alldeles sant! Och inte bara under sommaren, utan året om.

Hur många är de? Siffran 100.000 har nämnts. Vissa rikstäckande djurskyddsföreningar misstänker att siffran är mycket högre. En förening gjorde en enkät och ville veta hur många kattungar djurhem hade tagit emot. Det finns nog bättre sätt att ta fram det totala antalet herrelösa.
Att länsstyrelsen eller ”någon annan” myndighet skulle ta hand om övergivna djur finner jag högst osannolikt. Polisen har nyligen befriats från det uppdraget. De har nog att göra ändå, liksom länsstyrelsen. Ansvaret lär nog även i fortsättningen ligga på ideella föreningar och enskilda. Eller som en känd företagsledare i Malmö uttryckte det när en förening begärde pengar för att kunna göra något åt kattsituationen på företagets område
”Det är er lilla hobby att ta hand om katter! En hobby måste få kosta pengar!”
”Vi vill inte ha denna hobby. Vi vill spela golf!”
Han hade en mapp kallad ”Olösliga problem” i sin dator. Nr 1 var förvildade katter. En stor eloge dock till honom. Han bidrog med många tusen när han fick situationen klar för sig. Ibland skiner solen!
Så icke igår när jag upptäckte en filmad sekvens från träning på en kinesisk cirkus. En tiger och ett lejon skulle sitta på ryggen på en häst som skulle trava runt i manegen. Hur dum får man bli! Filmen visade tre skräckslagna djur som inte begrep vitsen med det hela. Hästen, hårt uppbunden utan att kunna röra huvudet, svettades och darrade. Tigern och lejonet angrep naturligtvis de vilt sparkande benen och skötarna bankade med stora påkar på rovdjuren.
”Hästen blev inte så svårt skadad”, enligt texten. Skulle de fortsätta öva på numret tro?

Det behövs inte bara nya djurskyddslagar, som helst ska följas, utan ett helt nytt tänkande kring de mest skyddsvärda.

Ska vi försöka enas inför 2018?

I FHHK:s blogg http://bapplar.blogspot.se/ 9 december 2017 ställs frågan än en gång:
”med vilken rätt folk sitter och producerar katter varje år, ut i hemlöshet, död, och svält?”
Ungefär samma text fann jag under hösten 2016. Tar det aldrig slut.
En mardröm utan slut. Utöver alla de som tas omhand, så finns föräldrarna kvar därute – redo att ge liv åt fler. Plus många ungar som mycket snabbt får egna ungar.
Katthem och föreningar som tar hand om herrelösa katter finns det hur många som helst. Registrerade föreningar med org nr och styrelser, med revisorer som ska se till att insamlade pengar hamnar rätt, lösare sammanhållna grupper och så naturligtvis alla dessa privatpersoner som blir ofrivilliga kattägare.
Varför verkar det finnas fler informationssidor och artiklar om kattuppfödning än om hur man hanterar herrelösa och övergivna katter? Ska vi inte försöka enas om att göra 2018 till året då antalet herrelösa katter minskar istället för att öka?

Och titta vad jag fann på www.kattunionen.com !!! Länkar till många avhandlingar och examensarbeten vid Statens Lantbruksuniversitet SLU. Några handlar om just övergivna och herrelösa katter. Värt att notera, tycker åtminstone jag, är också att alla är skrivna av kvinnor. Liksom den positiva domen i Göteborgs kammarrätt i ett TNR-mål 2013-11-12 där samtliga ledamöter var kvinnor.
Saxat ur Inventering av ladugårdskatter … Vad är ladugårdskatter?
”tamkatter som lever i närhet med personer som tar på sig ett visst ansvar för utfodring av katterna och för att de har tillgång till byggnader för vila och skydd.

F d ladugårdskatt. ”Jag har bestämt mig!”

 En underkategori till ladugårdskatter/uthuskatter definieras kortfattat som huskatter som inte får vistas i bostadsutrymmen, utan enbart har tillgång till övriga byggnader eller katter som uppehåller sig på gården utan att få gå in i boningshus.
Den stora produktionen av kattungar leder till att populationen utökas, konkurrensen leder till mer aggressioner mellan katter och risken för att alla katter inte får tillgång till foder, vatten och skydd ökar.
Flera av de svarande i studien verkar anse att ladugårdskatter sköter sig själva och inte behöver ges varken mat eller veterinärvård, trots att gårdens huskatter i flera fall fick betydligt högre grad av omsorg.”
Vore intressant att veta varför det är så.
”Slutsats: Riktad information till lantbrukare angående vilka krav lagen ställer på dem som katthållare är en grundförutsättning för att uppfylla denna, då kunskapsnivån om lagstiftning gällande katter generellt sett visat sig vara bristfällig.”
Avhandlingen är från 2009 … Det är åtta år sedan! Har det gjorts någon riktad information? I vart fall ingen som hjälpt med tanke på vad FHHK skriver i sin blogg.

Minns ni Lex Maja?

Maja var katten som svalt ihjäl när matte hamnade på sjukhus och hemtjänsten inte kunde eller ville öppna dörren och ge henne mat och tillsyn. Med hänvisning till sekretessen …
Jag Googlade på Lex Maja och fann detta:

Idag blev lex Maja verklighet | Djurens Rättwww.djurensratt.se/blogg/idag-blev-lex-maja-verklighet
3 maj 2017 – Idag röstade riksdagen igenom en ny lagstiftning som gör det möjligt för vårdpersonal att anmäla misstänkt vanvård av djur. Nu ska regeringen lägga fram en proposition som gör detta möjligt.

Nu är lex Maja verklighet | SVT Nyheter – SVT.se
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-ar-lex-maja-verklighet
1 sep. 2017 – Riksdagen har röstat igenom en ny lagstiftning som gör det möjligt för vårdpersonal att anmäla misstänkt vanvård av djur utan att riskera att bryta mot tystnadsplikten, rapporterar Länstidningen i Södertälje.

Fast nu har jag läst Veterinärtidningen igen och fann den lilla oansenliga notisen ”Rättelse om Lex Maja”.
Enligt Veterinärtidningen 2017:11 sid 32 är det ovanstående felaktigt:
”Ingen lex Maja har antagits, även om en sådan lagändring har diskuterats. Socialtjänst eller hemtjänst kan fortfarande inte bryta sekretessen för att rädda djur eller anmäla utsatta djur till länsstyrelsen.”

Hur ska det nu vara egentligen? Finns det en Lex Maja eller inte? Enligt min mening är det självklart att ALLA som av någon anledning kommer in i människors hem och ser vanvårdade djur har skyldighet att på något sätt vidta åtgärder för att hjälpa djuret till ett drägligt liv.

Frågor som uppstått hos mig kring no kill

Ja, det blev mycket om no kill och Prince och Gunde de senaste veckorna. Se inläggen 2017-08-22 t o m 2017-09-05 och vän av ordning kan invända att det borde vara preskriberat, men tyvärr är de inte ensamma. Adela skrev jag om 2014-04-24, Bamse 2015-09-11. Det finns också en annan Bamse. Under de här åren har kattföreningar också tagit hand om och räddat livet på många friska och behandlingsbara katter. Min egen Adolf fick sluta sina dagar med sitt söndertrasade ben 2016-07-21. Veterinären tackade mig för att jag tog det beslutet.
Hos mig uppstod det många frågor kring hanteringen av Prince och Gunde. Och kring fenomenet no kill. Allt levande vill fortsätta leva, men till varje pris? Har livet ett egenvärde som överstiger kravet på välfärd?
Hur kan man som ambulerande veterinärer kastrera två dödssjuka katter? Svaret gav mig en av dem: ”Vi gör inte någon allmän undersökning av katterna om inte ägaren själv begär det och då tar vi naturligtvis betalt för det. I det här fallet var det så stökigt i lägenheten att vi ville bort därifrån så fort som möjligt.”
Hade veterinärerna så dåligt ”djuröga” att de inte kunde se hur sjuka de var? Hur såg det egentligen ut i lägenheten? Var det lämplig miljö för sjuka katter?
Mådde Prince bra av att förflyttas och sövas flera gånger bara för att till slut avlivas? Han var visserligen tam och hanterbar, men ändå …
Var det motiverat att transportera en förvildad katt som Gunde från Malmö till Bjuv och tillbaks igen, till flera olika hem med flera olika andra katter? Gunde var skräckslagen för både människor och katter när han bodde ute och han fick fortsätta att vara det nästan ett halvår – instängd utan möjlighet att komma undan. Jag vågar inte tänka på hur han mådde när han skulle få sina ögondroppar …
Efter den 30 januari finns inget mer om Gunde på föreningens FB. Finns han därute någonstans? Har han funnit trygghet eller förvaras han bara hos någon? Eller är kanske denne Gunde av 30 januari en helt annan katt???
Föreningen och medlemmen X (numera icke-medlem) lever fortfarande sin odödlighetvision och putsar på glorian …
Yttrande av Djurskyddsmyndigheten Dnr 2005-0556 ”Det finns inget självändamål i att avliva herrelösa katter. Avlivning bör ses som ett sistahandsalternativ, och då endast genomföras av djurskyddsskäl”.

Anonym skrev i en kommentar till Helens inlägg i FHHK:s blogg
”Det handlar absolut inte om att hålla svårt sjuka/skadade individer vid liv till vilket pris som helst. Du är hjärtligt välkommen att kontakta SVEKATT och få korrekt information.”
Jag tycker att no kill-anhängarna och SVEKATT ska ge sina sympatisörer och medlemmar korrekt information om vad no kill är – och inte är. Nog om detta. Nu vänder vi blad.

Ännu mer om no kill – Gunde

3 sept 2012 börjar informationen om Gunde på Facebook.
Medlemmen X skrev
:
SOS AKUT NÖDROP för den utstötte Gunde! Ensam, rädd och ledsen springer han runt i ett område i Malmö. Desperat försöker han äta av den utlagda maten men blir snabbt bortjagad av de andra katterna. Han förstår inte varför de andra är så elaka. Även människorna på området tycker bara han är en ”skabbig, mager katt” och vill inte ha med honom att göra. Han har rivsår och bitmärken på sin magra kropp och hungern värker i magen. Nu kommer han förbi mer och mer sällan, han blir ju ändå bara bortjagad… Vill du vara Gundes räddande ängel? (Skåne) Ring X
9 sept Nu har vi äntligen ett stödhem till utstötte Gunde! Fina A i Bjuv öppnar sin dörr och sitt hjärta för den lille killen :-). Nu hoppas vi att vi får in honom så fort som möjligt!
16 sept Här är Gunde som vi nyligen lyckats fånga in efter många försök. Han är en luggsliten illa åtgången äldre kämpe som levt ett hårt och utsatt liv. En gammal skada på ögat, päls som saknas här och där, tre tänder kvar … Men vi tror att det kan vara värre än så då Gunde vare sig äter eller dricker och är oerhört hängig. Imorgon hoppas vi på svar.
18 sept Det känns väldigt jobbigt för oss att ens behöva tänka på pengar när vi förlorat en katt. Vi investerar både tid och känslor i varje liten individ vi försöker rädda. Pengar är det sista man vill tänka på då.i föreningens kassa. Prince har varit inne tre gånger akut hos veterinär och Gunde har legat inlagd, fått vård och prover har tagits. Men verkligheten gör sig tyvärr snabbt påmind då det finns så många andra katter som behöver vår hjälp. Att hjälpa katter är många gånger kostsamt. Denna helgen har gjort ett mycket djupt hål i föreningens kassa. Prince har varit inne akut tre gånger hos veterinär och Gunde har legat inlagd, fått vård och prover har tagits. Efter de senaste dagarnas stora utgifter behöver vi nu få in pengar till vårt konto. När nästa katt kommer in måste det finnas pengar till vård. Vill du hjälpa oss att hjälpa genom att sätta in ett bidrag? Märk bidraget med Prince …
18 sept Vi kan med stor lättnad säga att Gunde kommer bli helt frisk! Den inflammerade tanden är nu utdragen, ögoninflammationen ska behandlas och han har blivit uppvätskad. Alla proverna var för övrigt fina! Nu har Gunde fått chansen till ett nytt liv. Kärlek, trygghet och vänlighet är något han nu ska få uppleva för första gången i sitt liv. Det är vi otroligt glada för! Gunde har fått ett fint stödhem som väntar på honom men vi önskar förstås att han ska få sitt för-alltid-hem. Då slipper vi flytta honom en extra gång och det innebär förstås mindre stress för Gunde. Om du vill ta hand om Gunde så ring X
21 sept HJÄLP OSS HJÄLPA! Veterinärvården av Prince och Gunde har tärt mycket hårt på föreningens ekonomi. Vi måste nu snabbt få in pengar för att kunna hjälpa andra katter i nöd! Hjälp de hemlösa katterna genom att sätta in ett bidrag! OBS! Märk bidraget med Prince. Hjälp katterna ytterligare genom att dela!

6 okt GUNDE SÖKER NYTT STÖDHEM! Ni kommer väl ihåg Gunde? Han levde hemlös i ett område här i Malmö där han var mobbad av de andra katterna. Vi tog in honom för några veckor sedan och han fick en inflammerad tand utdragen och antibiotika för sin ögoninflammation Han blev även uppvätskad då han var uttorkad. Gunde bor i ett jättefint stödhem i Bjuv. Men nu har hans ena öga börjat bli inflammerat igen och han behöver få en ny koll av veterinären. Vi har alltid väldigt svårt att få transport och vi vet inte om Gunde kommer att behöva fler veterinärsbesök. Det är därför bättre att flytta honom till Malmö. Här är det lättillgängligt till veterinär. Gunde söker nu ett stödhem (eller för-alltid-hem) i Malmö. Det är viktigt att han kan flytta så fort som möjligt så att vi i samband med flytten kan ta honom till veterinären. Föreningen står för alla vet.kostnader. Det enda du behöver göra är att öppna din dörr och ditt hjärta för Gunde! Ring för mer info

Gunde på Facebook igen jan 2013:
27 jan FL skriver: Gunde kommer från en koloni?, är han van vid att sova på grus? Han somnade i kattlådan innan idag, flyttade på honom någon timme senare för att göra lådan tillgänglig för lillen
28 jan föreningen svarar: Gunde levde på Holma, men ingick inte i någon koloni då han var mobbad av andra katter. Jag tror han sov i lådan för att han var orolig efter flytten. När katter inte mår bra så ”gömmer” de sig gärna i kattlådan. Hur mår han idag?
Svar Han gömmer sig i transportburen, han har bara lämnat buren för att gå på lådan och då har han gått förbi mat och vatten utan att röra det, har allt inne på toa så att jag kan stänga till dörren så att Valle inte äter hans mat Gunde verkar lite missnöjd, han gömmer sig på toa i antingen transportburen eller i kattlådan, vi fick i honom lite mat och vatten igår, till en början verkade mest som om han bara inte orkade men sen åt han, dörren står helt öppen i hop om att han ska våga sig ut, mat och vatten här han alltid tillgång till men inte ens skinka lockande
SR skriver 29 jan Har Gunde blivit opererad än? Hoppas att han mår bra den fine pojken. Vi tänker mycket på honom. Kan man inte sätta in lite mat till honom i hans ”hus”?
Föreningen svarar : Gundes operation är bokad till nu på onsdag :-). Jag ringer dig senare idag, tror inte Gunde är missnöjd alls men detta är en mycket skör kille och han har tagit illa vid sig av flytten 🙁
30 jan skriver FL: Det passar tyvärr inte mellan mig och Gunde, eller rättare sagt Gunde och Valle, Valle betett sig riktigt illa och Gunde har gömt sig inne på toa och jag har fått kämpa för att få i honom mat och vatten, han skall dock få komma till ett bättre stödhem hos N som vet vad han behöver:)

Tragisk konsekvens av no kill

Hämtat ur mina dagboksanteckningar om Prince och Gunde

Första samtalet kom fredag 2012-09-14 kl 22.45 och gällde Gunde:
Medlemmen, i fortsättningen kallad X, vill ha mitt tillstånd att ta en sjuk katt till någon veterinär.
”Jag har aldrig tidigare sett en så sjuk katt!” sa hon med ett skratt. ”Han måste bara omedelbart under behandling. Jag har ringt runt till en massa veterinärer och orkar inte ringa fler för att få ett lägstapris”.
På frågan vad hon vill göra med honom svarade X
”Vi måste givetvis ta en massa blodprover så vi får veta vad han lider av”.
Jag ifrågasätter hennes idé att ta en massa blodprover på en sliten och döende utekatt och får en utskällning. Utan att ha sett katten och enbart på hennes långa beskrivning av kattens tillstånd och andra omständigheter kring hans liv tyckte jag att vi kunde använda föreningens pengar på bättre sätt, men att veterinär borde besluta. Hon får mitt tillstånd att ta katten akut till djursjukhuset för avlivning och jag får luren i örat kl 23.28.

Jag tror i min enfald att ärendet därmed är avgjort, men nästa samtal från X kom söndag 16/9 och då gäller det Gunde och en ny katt Prince.
X och föreningens ordförande har kommit överens om att båda måste till veterinär på måndagen och vill att jag ska beställa tid och köra dem dit.

Måndag 17/9 hämtar jag en mycket aggressiv X utanför hennes bostad. Hos veterinären visar sig Prince vara en mycket stillsam och hanterbar övergiven tamkatt. Lugn är han inte. Det syns tydligt att han är mycket, mycket sjuk. Gunde är förvildad och skräckslagen inför kontakt med människor.
X berättar nu att Prince och Gunde dagen innan blivit kastrerade av en ambulerande veterinärklinik, att Prince inte kissat på drygt ett dygn, att han blivit sövd och tappad två gånger på sju dagar. Ena gången på 6 dl! Det motsvarar ungefär 10 liter på en människa. Veterinären är också chockad över hur man kan kastrera katter som är i ett så uselt skick. Han undersöker först Prince och anser, liksom jag, att han borde avlivats tidigare för att slippa lida. Han tror att det kan vara en neurologisk skada. Först då säger X att han troligen råkat ut för en bilolycka. Veterinären anser att det inte är motiverat att tappa honom fler gånger. Skadan på svansroten/höften kan ha skadat nerverna till urinblåsan.
Gunde kan inte undersökas eftersom han är förvildad och icke hanterbar. Man kan dock se att han är oerhört sliten och så uttorkad att det är omöjligt att ta de blodprov som X vill. Man behöver 6 ml för fullständigt blodstatus och veterinären bedömer att det inte går att få mer än 2 ml. Dessutom måste Gunde sövas för blodprovet.
X far nu ut i hysteriskt skrikande anklagelser om mördare mot veterinären och mig och rusar sedan ut och ringer föreningens ordförande. Tillbaka efter någon minut lämnar hon över luren till mig och jag får höra en likaledes hysteriskt gråtande och skrikande ordförande gång på gång upprepa
”Du får inte döda några katter!”
Jag talar lugnt om för henne att det handlar om två svårt sjuka djur, att det bästa är att befria dem från fortsatt lidande, att föreningen inte har ekonomiska resurser för inläggning och att det varken finns stöd- eller permanenthem lediga. Ordföranden skriker då att
”Jag har skrivit över båda katterna på mig själv i morse och det är mina katter. Du får inte döda mina katter!” Det hade hon naturligtvis inte gjort, men jag lämnar över mobilen till veterinären för beslut. Han lyckas inte heller tala henne tillrätta och vågar inte ta ett eget beslut.
När jag skjutsar X och katterna tillbaka hör jag hur hon får en tid tre timmar senare på kliniken där de varit tidigare. Av en medlem i styrelsen får jag senare veta att Prince avlivades samma dag och att man på röntgen sett att det var en nervskada precis som min veterinär misstänkt.

Vad som hänt med Gunde är mera osäkert. Enligt ordföranden skulle han vara helt återställd sedan han vätskats upp och fått sin brutna svans omsedd, men sedan började han förekomma på FB. Mer om hans öde kommer om några dagar. Då saxat direkt ur föreningens Facebook.

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com