Kattungar

Disa flyttade in hos en väninna en sen och stormig höstkväll för några år sedan. Hon bor på en stor och ensligt liggande gård, så ensligt det nu kan bli på den tättbefolkade skåneslätten.
Hon skulle just starta diskmaskinen när hon hörde ett konstigt ljud. Trodde det var vinden, eftersom det blåste hårt. Zita, schäfer/new foundland, låg kvar i sin korg och reagerade inte. Lite senare hörde också maken ett ljud som verkade komma från ytterdörren. Han öppnade och in smet en liten rödbeige kattunge de aldrig tidigare sett! Den sprang rakt fram till Zitas matskål och åt glupskt av de stora bitarna och hoppade sedan upp och la sig mellan hennes framben! Helt orädd! Zita reste lite på sig, spetsade öronen och tittade ner på den lilla, lilla runda och lurviga saken som plötsligt och oväntat kommit in. Hennes vädjande blick sa
”Vad i all världen ska jag göra åt detta?”
Kattungen sökte och fick värme långt in i Zitas tjocka päls. Hon verkade inte överförtjust, men slickade sedan lite tveksamt på den och kattungen bara njöt fast det råkade vara mothårs och spann högljutt.
Den fick stanna över natten och dagen efter kontaktades grannarna, men ingen saknade en rödbeige liten katt. Alla hade svartvita eller gråspräckliga och ingen kände till någon i närheten som kunde vara ägare. Till slut kom de fram till att någon måste ha dumpat den vid vägen – en mörk, stormig och regnig kväll sent på hösten! Då är man desperat.
Hon, för de var övertygade om att det var en liten hona, döptes till Disa och fick naturligtvis stanna. Sedan gamla katten Petrus dött några månader tidigare hade de på allvar funderat på att skaffa en ny och nu hade det kommit en!
Disa visste hur man skulle bete sig inomhus. Hon installerade sig vid fotänden i sängen och hittade vant till sandlådan i badrummet. Nemas problemas!
Hon befanns så småningom istället vara en gosse. Lilla Disa blev därmed en liten Nisse och kastrerades, ID-märktes och registrerades. Han var innekatt hela vintern, men planen var att han skulle få välja själv. Det finns ju inga trafikerade vägar i närheten så de bedömde att det inte var någon fara.
MEN så en kväll tidigt på vårkanten hände det som bara inte får hända …

FORTSÄTTNING FÖLJER

Falska ögon

… är kända inom fågel- och fjärilsvärlden sedan länge. Ett försvar mot fiender. Kan katter ha något liknande? Jag måste erkänna att jag aldrig tänkt den tanken – bara beundrat deras strimmor i pannan. Nästan identiska på alla gråspräckliga katter. Kan de fylla en funktion utöver att vara vackra?
En läsare, Roland Jakobsson, har sänt mig en intressant artikel om just det. Jag publicerar den nedan i sin helhet och med författarens tillstånd.

Den 10/12 2018 var det kallt i Borås under dagen. Grannens katt (Vilda) stod utanför porten till flerfamiljshuset och gnydde för att hon ville in. P g a kylan fick hon komma in i min lägenhet istället och omsider somnade hon på soffan. I mörkret trodde jag att hon var vaken, med öppna ögon, men efter en närmare kontroll så visade det sig att katten hade ögonliknande teckningar i pannan som gav en illusion.

Vid webbsökning över bilder så visade det sig att den typen av teckning i pannan är mycket vanlig hos tamkatter men förkommer även hos lodjur. Däremot kunde jag inte hitta något sådant hos lejon.

En känd professor i kriminologi brukar säga ”tro aldrig på slumpen”, och det brukar även vara så bland organismer att vanliga egenskaper fyller syfte för artens och individens överlevnad.

Flera av varandra oberoende nätkällor påstår att katter kan sova upp till 15-20 timmar/dygn, och då skulle det kunna finnas ett selektionstryck mot att en sovande katt ger intryck av att vara vaken.  Därmed skulle den framstå som ett mer svårfångat byte för en predator.

Att katter och lo har denna pälsteckning skulle kunna bero på att de inte (alltid) är toppkonsumenter, och därmed behöver skydda sig mot predatorer. Lejonet som däremot är toppkonsument behöver inte skydda sig mot rovdjur, undantaget om det rör sig om inomartskonkurrens.

Många brukar ifrågasätta om en sådan här marginellt fördelaktig egenskap skull bli så vanlig i en population. Dock kan man matematiskt bevisa att en obetydlig egenskap med tiden kan slå igenom på ett kraftfullt sätt.

Om vi antar att katter med de ”falska ögonen” får 1 % fler avkommor i nästa generation (p g a att bärare av egenskapen har högre överlevnad) så kommer ju inte egenskapen på kort sikt få något större genomslag. Om vi istället skulle räkna på vad som händer om utvecklingen fortsätter med samma takt i 100 generationer så skulle egenskapen öka med faktor (1,01)100 = 2,7. 100 generationer för katter skull grovt gissat kunna vara 400 år, om den genomsnittliga åldern hos födande katthonor är fyra år. 400 år för evolutionen hos däggdjursarter är i sammanhanget en mycket kort tid.

Jag har varit i kontakt med tre olika forskare som är disputerade inom zoologi, och ingen av dem känner till denna möjliga egenskap hos tamkatter. En av dem (Urban Olsson, GU) hävdar att det borde kallas för occipitalansikte. När jag gjorde snabbsökningen occipital face cat så kunde jag inte finna några exempel på att fenomenet beskrivits.

Att publicera en artikel om ett tamdjur motiveras av att tamkatten inte är helt och hållet domesticerad. De flesta av dem lever ute stora delar av dygnet och utsätts därmed för ett selektionstryck av bl a räv, större rovfågel och lo. Många kattägare har ju erfarenhet av att deras husdjur rätt vad det är försvinner. Om vi inhämtar kunskap om tamkatter skulle det även kunna förklara olika egenskaper hos deras vilda släktingar.

Roland Jakobsson
Fil mag biologi

Rolands katt t v har ”falska ögon” liksom min egen Hasse och Bosse

 

Om bör och skall

Mer om Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande av hundar och katter.

I FaceBook-inlägg och andra forum är det många som hänger upp sig på att det står att man bör –  inte att man skall. Alltså i föreskriften står Katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade från att kunna föröka sig okontrollerat.
I lagar och föreskrifter står alltid bör och det är inte vad vi i dagligt tal menar med bör. Alltså att man ”kan ju göra det om man vill”. Det betyder alltså skall och inget annat.
En som på ett föredömligt sätt rätat ut en hel del frågetecken kring föreskrifterna genom direktkontakt med Jordbruksverket är  https://bettinaberor.blogspot.com/2020/  Läs och lär!

Kattvärlden verkar ha gått i spinn …

… över Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande av hundar och katter (SJVFS 2020:08). Så här skrev en förening
” Att släppa ut sin fertila hankatt eller honkatt är inte tillåtet enligt nya föreskriften som gäller från och med 15/6 2020.”
SVEKATT skrev först såhär
”Ett efterlängtat krav träder snart i kraft! Idag släpper Jordbruksverket ett pressmeddelande gällande de nya föreskrifterna för hund och katt som vinner laga kraft den 15 juni. I de nya föreskrifterna kommer det bli ett krav att man som ägare ser till att hålla sin katt kastrerad, eller på annat sätt ser till att hindra att katten förökar sig. Detta är ett kliv för katternas status och förhoppningsvis kommer kravet ge en effekt vad det gäller antalet hemlösa katter i Sverige.”
Och någon dag senare förtydligades att.
 ”Föreskrifter – de är en del av djurskyddslagen, de är man absolut skyldiga att följa som djurägare till 100%” .
Det efterlängtade kravet har nämnts flera gånger i Rapport, Aktuellt och TV4-nyheterna. Och naturligtvis i tidningar med djuranknytning. Fast är det nu så mycket att yvas över egentligen?

Av 22 sidor text handlar 9 sidor om enbart hundar, 5 sidor om enbart katter, 3 sidor om mått och förvaringsutrymmen, 2 sidor är innehållsförteckning osv.

Avsnittet Särskilda krav för hållande av hundar och katter utomhus (20 rader) trodde jag skulle handla om katter i TNRM-grupper, gårdskatter och liknande. Men nej, det handlade om utelevande hundar och katter inom inhägnat område. Självfallet viktigt det också! Hur många har sådana katter?

Det jag menar att kattföreningar och journalister har gått i spinn över är de här små undangömda raderna i 6 kap:
2 § Djurhållaren ska vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förebygga oplanerad, oönskad eller överdriven reproduktion av de djur som han eller hon ansvarar för.
Allmänna råd till 6 kap. 2 §:
Katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade från att kunna föröka sig okontrollerat.

Ingenting om ID-märkning och ägarregistrering. Det är nog så att ansvariga kattägare redan tar hand om sin katt på detta sätt. De andra kommer inte att bry sig nu heller. Och så är det kostnaden. Har man ex vis 15 katter på en gård kostar det ca 25.000 att förhindra fortplantningen på alla! Eller som en gårdsägare uttryckte det ”Varför ska jag lägga pengar på det. De springer ju ändå ut på vägen och blir överkörda!” Föreningarna för förvildade katter lär få fortsätta sitt ideella arbete!

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com