16 polisinspektorer, jurister, assessorer …

Nu är det snart dags för en ny lag gällande ID-märkning och registrering av katter. DS21:2019 heter förslaget och sista dag för remissvaren är 13 januari 2020. Sen vidtar det omfattande arbetet med att läsa och sammanställa svaren och det hela är tänkt att utmynna i en ny lag januari 2021. Snabbt och bra med tanke på hur det har dragits i långbänk tidigare. Man har liksom inte kunnat enas om vad man ska göra med alla övergivna och förvildade katter. De lyder ju nu under, jag tror, fem olika lagar. I förslaget till ID-märkning och registrering av katter är det tänkt att ägaren ska ta hand om sina katter. Det är väl klokt tänkt, eller hur?

Minst 16 polisinspektorer, jurister, assessorer och stadsjurister, minst tre år av utredande – vad är nu detta? Jo, ett kattärende jag ”snubblade” över när jag försökte städa undan gammalt material i min dator.

Året var 2003. Då hade man sedan några år noterat ett ökande antal förvildade och övergivna katter i Malmö och även på andra ställen. Allt fler människor klagade. Skyddsjägarna hade mycket att göra. Begära skottlossningstillstånd för varje katt de beordrades att skjuta av jakträttsinnehavaren, som oftast var kommunen, men också bostadsrättsföreningar och andra markägare.

Med start sommaren 2003 begärde de skriftligen generellt tillstånd hos polisen att skjuta de katter som folk ville ha bort. Det var ju jobbigt att ringa polisen för varje enskild katt när just den polisman som råkade svara i regel sa ”JA, skottlossningstillstånd beviljas”. Polisen som myndighet sa NEJ på sex sidor text. Sedan följde en lång rad överklaganden. Till Länsstyrelsen, Länsrätten, Kammarrätten i Göteborg, dåvarande Djurskyddsmyndigheten yttrade sig i april 2005 och det tog inte slut där, men då gav jag upp läsningen och raderade alltihop.

Men skyddsjägarna gav inte upp så lätt, utan överlämnade i början av 2005 till en stadsjurist att föra deras talan. Denna kom med den geniala idén att åberopa jaktlagstiftningen!

Det fick Djurskyddsmyndigheten att påpeka: Om förvildade eller övergivna katter skulle omfattas av jaktlagstiftningen istället för djurskyddslagstiftningen skulle de vara helt fredade. Eftersom det ingenstans i jaktlagstiftningen finns några bestämmelser om jakt på katt är de fredade jämlikt 3§ jaktlagen (1987:259). Även enligt äldre rätt skulle katter ha varit fredade; någon allmän jakttid enligt jakttidsförordningen (1976:432) fanns inte för katt, varför de skulle ha varit helt fridlysta enligt 1§ jaktstadgan (1938:279).

Kanske kan en ny lag om ID-märkning och registrering av katter bringa lite ordning i oordningen. Det återstår att se. God fortsättning!

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com