Svårt att bli utvald och ta ansvaret

En läsare skrev: ”Vissa dagar vill han ut och in heeeela tiden. Ganska jobbigt med tanke på att jag inte får stänga dörren och det är typ 2 grader ute!? Härom dagen var det kuling och då hade vi cirkus här hemma för jag kunde inte öppna dörren han brukar använda. Jag fick springa ut i regn och stark vind, gå runt huset och locka honom till södersidan med en räka! Väl där så kom han försiktigt in via framdörren.”
Så kan man ju inte ha det! Jag skulle sätta en igloo eller något annat mysigt krypin och maten framför. Gå därifrån och ge honom lugn och ro att ensam undersöka det nya inslaget. Kanske accepterar han och vill stanna inne. Jag vet inte – har inte provat.
Till alla våra landetkatter har vi uthusdörren på glänt, hönsastege upp till jällen och öppning till boningshusets vind. Där bodde de alla 7 den första vintern. Sen kom Juns och han visste hur man öppnar dörrar …

Läsaren: ”Jag undrar också om maten. Han äter väldigt mycket, han brukar få 85gr blötmat x 3 och torrfoder finns alltid tillgänglig inomhus. När jag lagar kött tar jag en liten bit till honom innan jag kryddar. Han får det kokt.”
Jag skulle ge mycket mer tills han känner sig trygg med att vara inne. Kanske en 190-gr kartong eller mer varje gång han ätit hela den föregående portionen. Förvildade katters största trygghet är maten (servera den rumsvarm). De vet ju inte när de hittar mat nästa gång. Blötmat innehåller väldigt mycket vätska. Jag skulle ge rått kött istället för kokt. Det smakar ju mer som bytesdjur, men gillar han kokt är det ju OK.
Troligen har han också mask i magen eftersom han fångar möss, fåglar och kanske andra smådjur. Masken kräver ju sin del av maten han äter. Avmaska med spot-on i nacken så snart det går! Äter han sig proppmätt blir han också, precis som vi, trött och kanske lägger han sig då i sin igloo eller låda och putsar pälsen. I så fall har du nått långt!

Att fånga en förvildad katt i fälla kräver sin kvinna, men när det är gjort och katten varit hos veterinär för behandling så brukar det bli lugnare. Lycka till!

 

Idogt sökande …

… nej inte efter bortsprungen katt den här gången, utan efter nya föreskrifter. I DS 2019:21 Märkning och registrering av katter – ett förslag och dess konsekvenser stod att Jordbruksverket skulle ha kommit med nya hund- och kattföreskrifter. Och mycket riktigt, på deras hemsida stod stolt att på Djurskyddskonferens 21 november 2019 skulle De nya hund- och kattföreskrifterna presenteras. Jag skrev alla tänkbara sökord och meningar i deras SÖK-ruta – inget matchande dokument. Det fanns istället här:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/hundarochkatter/skotselavhundochkatt/saskoterdudinkatt.4.207049b811dd8a513dc80001987.html

Länk till PDF:erna finns på högersidan.

Dessa nya hund- och kattföreskrifter gäller sedan april 2019. Om det skett någon förändring utöver det lagstiftade förbudet mot att överge djur har det i så fall gått mig spårlöst förbi. Läs själva. Det handlar om några hundra sidor, men det som gäller katter brukar inte vara så mycket. Hundar är viktigare.

Jag fann nog att Motiv till föreskrifterna …  var intressantare än själva föreskrifterna.

Knut Den Store

Igår fick jag ett mejl från en läsare som ville ha lite råd om en katt som troligen är hemlös. Lustigt nog passar hennes beskrivning väl in på Knut Den Stores beteende. Mer om det vid något annat tillfälle.  Jag såg honom första gången sommaren 2017. Han stack upp sitt då lilla gula huvud bland ogräset i en av rabatterna och duckade snabbt när han såg mig. Därefter har han visat sig lite då och då och gjort Emil upprörd. När nu Emil är död har han valt att stanna kvar. Lite försiktigt i början. Kikande ner från vinden.
Jag efterlyste ägaren på FaceBook och Anita, som bor någon kilometer bort ringde och trodde det var hennes Knut.
”Öppna dörren och släpp ut honom så springer han själv hem.”
”Jamen han är ute och vill inte springa hem! Du får komma och titta på honom.”
Sen hörde hon inte av sig. Så väldigt typiskt. Hon var bara nyfiken på vem jag var. Efter några dagar ringde jag upp och då sa hon att maken, Mats, hade tittat på honom och konstaterat att det inte var deras Knut.
”Och han är förresten nere i byn just nu!” Fniss, fniss.
Hon nämnde också att de har två hankatter, okastrerade bröder, på gården. Men då måste naturligtvis en flytta. Så fungerar det i katternas värld. Okunnigheten är stor!
Jag är helt säker på att Den Nye Gule är deras Knut.

Har försökt få in giganten både i fälla och klämbur vid flera tillfällen utan att lyckas. I fredags måste det bara ske och det gjorde det också! Knut Den Store låg och snurrade av välbehag på skänken, klämburen stod öppen nedanför, ett stadigt grepp i nackskinnet och minst åtta kilo muskulös katt hängde som en liten unge i kattmammas grepp. Nej, inte särskilt snällt, men sista chansen. Max 3 sekunder hängande i luften. Han såg sen mycket förnärmad ut.

Iväg till veterinären för kastrering med mera. Han vägde lite drygt 7 kilo, hade lite öronskabb, men var i övrigt i strålande form. Inga taniga smala bakben där inte, nej, snarare i kalkonstorlek. Det finns en ägare därute någonstans, kanske Mats och Anita. Men Knut Den Store kommer att stanna hos oss.

 

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com