Den siste av de första

Igår strödde jag ut Emils aska på hans favoritplatser i trädgården. Det var en vecka sedan jag tvingades avliva honom – kattgruppens obestridde ledare.
Emil var alltså den siste som var kvar av de första katterna som flyttade in på vårt lantställe. Midsommardagen 2008 kom Sonja, mager och sliten efter många kullar, tillsammans med fem små ungar. Alla i lika dåligt skick – hopplöst magra, hungriga och törstiga. En vecka senare presenterade hon ytterligare två lite större ungar varav Emil var en. De var i lite bättre skick och hade till och med ork att jaga kålfjärilar. Var de två hennes första kull för året och de små hennes nästa kull? Hur många fler kullar hade hon måst föda om hon inte valt att flytta in hos oss?
Här njuter Emil med ryggen mot kameran av vårens första varma dag.
Han var Sonjas favorit. Hon bar hem många små bytesdjur som han skulle öva på. Allt medan hon lugnt övervakande tittade på med halvslutna ögonlock och framtassarna mjukt invikta under sig.
”Det ska bli något stort av den grabben”, tycktes hon förmedla. Och visst hade hon rätt! Med store Papa som pappa och Sonja som stolt mamma blev han en ledare.
Nu är rangordningen lite förvirrad. Oskar var Emils vapendragare, men klarar han att ta över? Stövelnisse vill gärna, men han är mer som en mobbare – ingen ledare. Och så satt det en ny hankatt vid gaveln igår! Hur ska det gå? Vi saknar Emil väldigt mycket.

 

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com