Nej, jag har inte slutat skriva i Kattbloggen, men det blev som jag misstänkte i senaste inlägget 17/3: ”De lär inte försvinna lika snabbt som de kom”. Fortfarande efter ca 4 veckor är jag rödprickig av vattkoppor och så alldeles oändligt trött. Det kändes inte alls bra så länge de var så att säga aktiva små bulor med gula toppar av var. Det kliade inte särskilt mycket, men värken i hela hudkostymen var en mycket märklig upplevelse. Vattkoppor ska man alltså helst inte ha efter fyllda 60. Värre är att detta fenomen nu öppnat dörren för bältros. Halleluja!