Mitt första nyår …

… upplevde jag utomhus i buskarna vid det stora huset. Jag hade ännu inte flyttat in hos människorna. Några dagar före nyårsafton hade det börjat smälla så konstigt. Jag mindes ju smällarna då min mor och de andra katterna blev skjutna och trodde detta var detsamma, men det var det ju inte. De här smällarna hade också ett otäckt visslande ljud. Det här tog liksom aldrig slut. Jo, från sent på nätterna och till frampå eftermiddagarna var det tyst. Men sen … Flera dagar i sträck var det likadant.
Så en dag blev det än värre. Jag trodde hela min värld skulle gå under! Från ett flertal smällare under några timmar blev det till ett dånande inferno där hela himlen lystes upp gång på gång! Jag sprang för livet. Jag visste inte vart. Jag visste bara att jag måste bort. Bort! Bort! Men ingenstans var det tyst och ingenstans var det mörkt. Bara detta hemska dånande, visslande och ljuset som flammade över himlen gång på gång och överallt samtidigt! Och så alla dessa människor som var ute!
Jag försökte gömma mig på olika ställen, men det var efter mig överallt. Jag kunde inte springa ifrån det. Till slut visste jag inte var jag var någonstans. Jag var långt, långt hemifrån.

Det tog mig tre dagar att hitta hem igen. Varken mat eller vatten hittade jag och inte heller någonstans att sova och gömma mig. Christer och Yvonne, mina kompisar, hade varit mycket oroliga förstod jag på deras sätt att klappa om mig när jag äntligen hittat hem igen.
SAMSUNG DIGITAL CAMERA

 

Hälsningar från er Hasse 

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com