Näää, fyyy faaan!

SAMSUNG DIGITAL CAMERA

Det här hände för några dagar sen och det är jag, Hasse, som tycker så. Matte har inte haft tid att hjälpa mig att skriva förrän nu. Jag har lite svårt med fingersättningen. När jag själv skriver blir det .äklöklhjgvjhfgtrswwa och ingen människa förstår vad jag vill säga.
Det var såhär alltså:
Jag blev utelåst på balkongen. Det var minus 6. Fullmånen sken. Matte skulle hämta något på därute vid halv åttatiden. Antagligen inget livsviktigt och jag gick efter. Och så gick hon in och stängde dörren. Jag går ofta ditut och äter gräs eller rosenblad och hon vill alltid att jag ska komma in igen innan jag har ätit färdigt. Alltid, men inte just den kvällen. Hon tittade inte efter mig, utan gick bara in och stängde dörren. Jag tycker inte om stängda dörrar. Jag försökte öppna. Det gick inte. Den var inte som innerdörrarna.
Jag skrek högt, men nej det hjälpte inte. De varken såg eller hörde mig. Jag hoppade upp på vilstolen, högst upp på ryggstödet, dynan trillade ner och jag med. Upp igen, upp på fönsterblecket och så satt jag där och slog hårt på rutan med framtassarna. De gick omkring därinne OCH DE SAKNADE MIG INTE!
Inte förrän klockan åtta när de skulle servera oss blötmat började de undra varför inte jag kom och åt. Då hade jag nästan gett upp. Iskall i pälsen och nästan fastfrusna tassar. Det var inget kul alls. DÅ äntligen tittade hon ut och fick se mig. Hon öppnade och fångade in mig när jag rusade in. Och så fick jag sitta i knät och värma mina iskalla tassar. Det slutade bra för mig, men det slutar inte bra för alla som lämnas ute i kylan.

 

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com