Om det hade gällt en människa ?

Under eftermiddagen tittade jag på några inspelade djurprogram. Det var sjuka och skadade hundar, katter och hästar. En och annan ko också. Djuren kan inte tala om var de har ont, men ATT de har ont var både ägare och veterinär överens om. Några exempel:

Katten som blivit biten i bakdelen, fått svansen helt flådd och hade krälande larver i de stora såren … Den jamade högt av rädsla och smärta. Ändå tar sig djurambulanspersonalen tid att prata med flera grannar, dela ut foton på katten osv i ett försök att ta reda på om någon känner ägaren. Väl hos veterinären tittar först en djursjukvårdare på katten, lyfter än en gång upp katten, finner en ID-märkning och går därefter lugnt till datorn för att kolla om den är registrerad.
”Det är viktigt att finna ägaren så att vi vet om vi ska behandla katten”.  Underförstått betala.
Nej, den var inte registrerad och då blir det ett långt samtal till länsveterinären för att få tillstånd att avliva den. Allt medan katten ligger och jamar under svåra plågor. Skulle man gjort så om det gällt en människa? Katten skulle givetvis omedelbart sövts för att slippa smärtorna och därefter skulle sökandet efter en eventuell ägare ha startat.

Och så var det hunden, som tvingades föda sina valpar mitt på golvet i ett undersökningsrum med stark belysning och närgångna TV-kameror allt medan personal och ägare stod omkring och putte-nuttade sinsemellan om det gulliga med nya valpar. Alla som har med djur att göra borde veta att en födande tik vill dra sig undan i en mörk och skyddad vrå.

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com