Pratade igår med en god vän som tillbragt två veckor i de småländska skogarna. Hans sambo hade plockat blåbär åt oss. Två stora burkar fyllda med enbart stora fina blåbär. Inte en enda liten pinne eller blad. Han berättade att hon plockade dem ett och ett. Och sen kom då det oundvikliga. Det som sysselsatt många denna blöta sommar:
”Och vet du vad jag plockade under tiden? MÖRDARSNIGLAR! Gissa hur många!”
Jag klippte själv isär 804 st förra lördagen och det tog bara lite drygt en timme, sen hade jag ont i ryggen. Efter det bestämde jag att inte mörda en enda mördarsnigel till. De får faktiskt leva sina liv. Jag hoppas istället på en mycket kortvarig och tidig period snart med många minusgrader och barfrost under några dagar. Sen kan det bli lite normal höst och vinter igen. Nästa år ska de bekämpas med nematoder istället för sax och salt.

De flesta kattföreningar bekänner sig till rörelsen No-Kill. Den innebär att man inte ska döda friska djur. Sniglarna är väldigt friska och förökar sig med stor glädje. Eller gäller deras ställningstagande enbart katter och kanske andra sällskapsdjur? Läs gärna mer på https://en.wikipedia.org/wiki/No-kill_shelter och  http://www.peta.org/features/deadly-consequences-no-kill-policies/

Hur var det då med gode vännens storviltjakt? Han var mycket stolt över de 235 han nedlagt under två veckor!