Vart har de tagit vägen?

Gårdagens fråga i SkD: Är det rätt att föda upp minkar för pälsens skull? 63% svarade nej, medan följaktligen överraskande 37% svarade ja.

Jag känner mig kluven och vet inte riktigt hur jag skulle svarat. Naturligtvis tycker jag ett spontant – ett rungande NEJ. Samtidigt är jag väl medveten om att om inte minkar föds upp i Sverige, så flyttar den produktionen österut med ännu värre förhållanden för djuren. Att gå på metallnät hela sitt liv och få maten serverad i taket är inte naturligt för någon, men här har de lite större utrymme att röra sig på.

De svenska minkskinnen håller mycket hög kvalitet och köps till nästan 100% av kineser på den årliga pälsmässan i Köpenhamn. Efterfrågan på lyxiga pälsar och andra produkter av döda djur tycks där vara omättlig.

Kristina Yngwe (c) skriver i sin motion Djurrättsrelaterad brottslighet (2014/15:1352) ”Det är otroligt tragiskt och helt orimligt när det är en laglig verksamhet”. Än mer tragiskt är det att verksamheten ger djurrättsaktivister anledning att släppa ut minkar ur burarna till, som de tror, ett liv i frihet. De utsläppta minkarna går oftast en plågsam död till mötes.

Hur många oanvända pälsar hänger det i folks garderober egentligen? Minns min lärare i engelska på 60-talet. Hon hade 4 sälskinnspälsar i olika färger och snitt och hon bar dem med stolthet. Hur många vågar bära päls idag? Och vart har alla de gamla tagit vägen? De slits ju liksom inte ut.

 

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com