”Det skjuts för lite katter”

ansåg grannbonden längst bort på vår lilla grusväg när han såg Åke leka bland de kringflygande löven i vår trädgård. Det var närmsta grannen Bengt som ringde och berättade om deras samtal. Avskjutning är mångas ”lösning” när de tycker det blir för många katter i städer och byar och vid gårdar och hus på landsbygden. Denne bondes son och svärdotter är båda veterinärer …

Avskjutning är också i många fall myndigheternas enda ”lösning” och de bidrar därmed till att sänka kattens status. De jämställs med ohyra på många kommuners hemsidor. Därmed legitimeras också att det är OK att låta bli att kastrera, ID-märka och registrera. Det är det inte många som gör på landet. Ändrad moral och metod från myndigheters sida hade ändrat folks syn på katter.

En veterinär i norra Skåne berättade att en av hans kunder ringt kommunen och bett om råd med många katter vid ett äldreboende. Kommunjägaren kom och sköt in i kattflocken medan de åt! Resultatet blev ingen dödad, men många skadeskjutna och sedan fick privatpersoner överta ansvaret. Och de kommer ju ALDRIG att kontakta kommunen igen!

Myndigheter ser också mellan fingrarna med lantbrukare/hästgårdar m fl som får ha katter som inavlas, är sjuka/skadade och springer vind för våg. Hos närmsta grannbonden, där jag i våras bekostade kastrering och veterinärvård för hans 9 katter, fanns två mycket skadade katter20140927 (läs mer under kategorin grannbondens katter).

Jag tror det är många privatpersoner, utan kontakt med kattföreningar, som arbetar på samma sätt.

Skulle jag skjutas?!

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com