Ett under har nog skett! (2)

… fortsättning från igår

Fredag morgon inleddes med regn och blåst. Inget bra kattväder, men trots det bara myllrade de omkring köksingången, genomblöta och hungriga. Sammanlagt 11 st i olika åldrar och skick.
Jag var beredd på att möta en mycket hånfull YY, men faktiskt sa han bara hej och gick förbi. Han ville naturligtvis åse mitt misslyckande på lite avstånd. Efter ca 20 minuter satt 3 katter i var sin box. Hela vägen till veterinären satt de alldeles tysta. Allt var nytt och okänt för dem, aldrig tidigare hade de varit instängda i en liten transportbox, aldrig åkt bil. Nya ljud, nya dofter, nya röster.
Tre åkte till veterinären, två kom tillbaka. En var i mycket dåligt skick. Hon var en 6-7-årig honkatt, som fött många och stora kullar, berättade YY senare. Flertalet ungar hade avlivats. Hon hade inga tänder, blodöra, stora och hårda proppar i öronen efter öroninflammationer och stora, troligen smärtsamma, juvertumörer. Om hon varit en innelevande sällskapskatt hade hon kanske kunnat behandlas och kanske fått några år till, men hon var inte behandlingsbar och avlivades.
De andra två fick följa med tillbaka i ett något drogat tillstånd för att nyktra till i var sin hundbur.

Jag ringde YY på kvällen för att berätta den sorgliga nyheten att bara två kom tillbaka. Han tog det med fattning och vi talades vid i kamratlig ton en stund. Inga hånfulla kommentarer eller insinuationer – och sen tackade han mig!!!! Halleluja! Undrens tid är inte förbi! Har jag lyckats få en bonde att ändra inställning till sina katter? Kommer fler att följa hans exempel?

Fortsättning följer imorgon …

Monica Misra
Namn: Monica Misra
Ålder: 60+
Bor: Malmö med lantställe i Mellanskåne.
Bloggar om: Katter och andra djur, djurskydd, djurs rätt och välbefinnande, med mera.
Kontakt:kattbloggen@outlook.com