En administratörs bekännelser

thumbs-up--thumbs-down-icons_55-292934178

 

Upplevde Du att Du i mitten av maj kände att dina batterier började ta slut?
Upplevde Du att Du behövde väldigt snart semester?
Upplevde Du att Du blev mer lätt irriterad och tålamodet mer eller mindre försvann för små saker?

Du är inte ensam. Många människor börjar i mitten av maj känna så. Och vi administratörer märker det mycket väl att en del bakom datorerna skulle behöva semester nu eller kanske få förståelse varför vi gör saker som gör inne hos oss.
Jag vet att jag har skrivit ett sådant här blogginlägg innan för något år sedan – vid den här tiden – men det skadar inte att repetera. Husdjurshjälpen.Skåne har blivit ännu större sedan dess och jag upplever att det här ämnet bör upprepas och inte bara för vi administratörer utan för mer eller mindre alla administratörer i någon grupp eller sida.

Husdjurshjälpen.Skåne är ju ett ideellt nätverk. Vi har nu funnits i 4,5 år. Vi som är administratörer arbetar på heltid inom olika branscher utanför Husdjurshjälpen.Skåne och vi använder vår fritid till att serva Er alla med efterlysningar, uppdateringar, göra efterlysningslappar, vara ute på fältet etc.
Vi har regler i vår grupp, precis som många andra grupper alternativ sidor, som vi vill att alla som blir insläppta hos oss ska följa. Vi försöker så gott vi kunnat att lätt leda och hitta vart man ska lägga sin efterlysning, hur den ska skrivas mm.
Varför? Jo, för att varje enskild medlem ska kunna läsa och hitta efterlysningen och kunna dela vidare.
Ingen orkar läsa mycket text utan lättläst men informativ ska den vara.

Ibland (rätt ofta) kan vi få meddelande (PM som det kallas på Facebook) där man frågar varför i hela fridens namn efterlysningen som man delat in inte har godkänts? När vi då svarar att man inte delat enligt våra regler eller att man kanske bör ändra en del av texten, kan man få otroligt sura svar tillbaka. Det är ju faktiskt så att vi inte godkänner inläggen på grund utav att vi VILL göra det utan för att vi vill precis som jag skrev tidigare vara lättlästa, lätta att hitta och man skall kunna uppdatera efterlysningen som man delat in (om man gör en egen efterlysning är det sällan den inte uppdateras).
Det är oerhört trist att få sådan respons då personen som skickat meddelandet inte har förståelse eller vill förstå varför utan anser att vi är både det ena och det andra och ”hur kan man ha en sådan grupp när man inte vill hjälpa….”.

Jag har under denna gångna veckan läst flera sådana här skrivna inlägg i andra grupper där man mer eller mindre hotar administratörerna för att man har tagit väck eller inte godkänt inlägget.
Personen eller personerna KRÄVER.
Just det här med att personer kräver saker och ting av administratörerna har även vi upplevt. Till exempel så kräver man uppdateringar direkt efter hemkomst av husdjur eller man kräver att man skall tagga medlemmar som bor i den kommun som djuret är försvunnet/upphittat i eller man kräver att man ska svara på någons fråga så fort den är ställd.
Det är bra att man kräver att saker och ting ibland skall göras, men man måste också se både ”delheten” och helheten. När kan jag kräva saker och ting? Bör jag kräva saker och ting?
Eftersom vi administratörer jobbar helt ideellt har inte någon något som helst behörighet att kräva sådana saker av oss – dock när vi har möjlighet att vi kan hjälpas åt med saker och ting.
Vi administratörer kan dock kräva av personerna i gruppen att följa våra regler för att NI ska kunna följa ett speciellt ärende med enkelhet och inte behöva leta i efterlysningstråden efter viktig information som drunknar i andra kommentarer.

Samma sak gäller det här med att skriva kommentarer som inte är relevanta för att finna det försvunna djuret eller finna ägaren. Vi har alla våra tankar och tycken om olika saker – men att skriva för att såra med ett tonfall som enbart är för att provocera (vi upplever det ibland att det är det personen vill) är banne mig inte okej! Det är inte heller okej att skriva förtal om personer/företag/organisationer/föreningar hos oss. Skriv till dem det gäller istället, men inte hos oss!
Vi människor är verkligen duktiga på att anta saker och skriva dem utan ha något som helst aning om historien bakom. Vi är också duktiga på att spä på eller bilda fördomar – allt från hundraser till olika etniciteter.
Den negativa inställningen hjälper verkligen inte någon att nå målet – få djuret hem eller finna ägaren.

Som väl är är minoriteten precis tvärtom. Man vill hjälpa, man gör saker för att hjälpa, man ”ger och tar” tillsammans med okända människor och man visar både respekt och empati för både djur och människor.
Dessa eldsjälar skulle vi vilja skicka en blomma till varje dag året om. För utan Er hade det funnits många djur som inte fått möjligheten att komma hem igen. Utan Er hade några mist sin eller sina älskade familjemedlem(-mar).

En del kommer säkerligen att bli irriterade av att läsa detta blogginlägg och tycka ”om Du nu bara ska gnälla hur jobbigt det är som administratör så kanske Du inte skall vara det…”

Mitt svar till Er är att jag är också bara en människa . Vi administratörer är också enbart människor precis som Ni är. Vi har också en vardag precis som Ni. Vi har också känslor precis som Ni. Vi har också ett liv som ibland går i motvind och ibland i medvind. Vi måste också följa lagar och regler precis som Ni ute i samhället.
Men ingen ska behöva sluta att göra en sak ideellt för något man brinner för, på grund utav minoritetens respektlösa och egoistiska tycken.

Vårt brinnande intresse för djur och vårt engagemang får aldrig släckas –
vi, majoriteten, ska tillsammans hålla lågan brinnande och det gör vi.

 

 

 

Seniorhunden Tyson försvunnen i Ystad

Tyson160619

160626 TYSON SAKNAS FORTFARANDE

Tyson, 10 år, försvann från Palmelydersgatan i Ystad den 18 juni. Han är av rasen heter Coton de Tuléar.
Kännetecken om honom är att hans svans är ovanligt kort för rasen. Han rymde från en trädgård men bor egentligen i Rynge. Han har ett Louis Vitton halsband med ett telefonnr som inte stämmer. Han är chipad och ärendet är polisanmält.
Observation: Han sågs senast 20.45 vid Kristianstad rondellen och på stigarna in vid Karlssons dammar i Ystad den 18 juni.
Viktigt att komma ihåg är att Tyson är troligen skygg och stressad.
Ring Göran 0766-005153 eller Helene 0730-538807 om Ni ser honom.

Rör inte mitt husdjur!

RörInteMittHusdjur160607_HDH

 

Det sker på några sekunder…det som inte ska få ske. För man skall kunna skilja på ditt och mitt – rätt och fel.
Det är många människor i vårt avlånga vackra land som vet detta, men tyvärr även del som inte gör det.

Igår stals en familjemedlem från inhägnat område. Ett område där det rör sig folk hela tiden, med eller utan bil. Det fanns två hundar utomhus (vi kallar hundarna Wicki och Walle) och man kollade till hundarna kontinuerligt. Plötsligt var Wicki borta.
Hundarna är av en ras som är en typisk familjehund som gärna vill vara medelpunkt, klok och lättlärd – en litenhet men ändå ett kraftpaket. Rasen är populär här i Sverige.

Först trodde ägarna att Wicki lyckats komma utanför inhägnaden men när de inte hittade henne efter en stunds sökande började de misstänka att Wicki blivit stulen.
Man la ut en efterlysning i olika djurgrupper på Facebook med bild på Wicki och bad allmänheten att hålla utkik. Många fina eldsjälar var ute och letade och efterlysningen delades flitigt. Man polisanmälde händelsen också ifall Wicki skulle hittas av någon.

Efter några timmars letande fick en av ägarna ett telefonsamtal. Man berättade att man hade deras hund dock 62 km från platsen där Wicki försvann. Man hade inte ringt Polisen och anmält upphittandet eller kontaktat en veterinär för man var osäker om hunden hade någon ägare. Dessutom hade personen varken Facebook eller mobil vid upphittandet. Man hade enligt personen sett efterlysningen på Facebook, då man skaffat Facebook några timmar efter upphittandet – vilket sammanträffande.
De kunde få tillbaka Wicki mot betalning.

Ägarna åkte ner till platsen och nu är Wicki hemma igen. Hon är trött och medtagen efter händelsen så även ägarna.
Wicki är en hund som älskar allt och alla medans Walle är lite mer svår att charma, därför tog man enbart Wicki.

Allt är nu polisanmält.

SNÄLLA DJURÄGARE – HÅLL KOLL PÅ ERA DJUR I ER TRÄDGÅRD ÄVEN OM DET ÄR INHÄGNAD TRÄDGÅRD ELLER DE ÄR I HUNDGÅRD.  

DET GÅR OERHÖRT SNABBT OCH TJUVAR SKYR INGA MEDEL. 

 

 

 

 

En svan, en andfamilj och igelkottar misshandlade till döds. Vart har respekten och empatin för djuren tagit vägen?!

Jagkaninteföra160520

Denna vecka som har gått har man blivit fruktansvärt upprörd av att läsa dessa rubriker i media…
”En svan plågades till döds genom att bli kastad emellan ett gäng barn i Bjuv”, ”Andfamilj hittades ihjälslagna i Simrishamn”, ” En död igelkott och en mycket allvarligt skadad hittades av en kvinna i Hässleholm och troligen sparkad till döds”.

VAD ÄR DET SOM HÄNDER?! ÄR NI HELT GALNA??

Det är så fruktansvärt och upprörande att läsa och man blir så arg och väldigt väldigt illa berörd.
Sen när blev det tillåtet att plåga oskyldiga djur?! ALDRIG!
För ett eller två år sedan skrev jag om exakt samma meningslösa våld mot dessa oskyldiga djur och tydligen har inget förändrats.
HUR ska vi vuxna som förstår att det inte är acceptabelt att göra andra djur illa kunna förmedla detta budskap på ett sätt till dom som inte förstår?
HUR ska vi skydda dessa oskyldiga djur tills att fler förstår och faktiskt slutar göra djuren illa?
HUR kan du som medmänniska agera?

Djuren kan INTE för någon talan – de behöver din röst för att informera och agera mot de barn/ungdomar och vuxna som gör detta.

Om Ni ser barn/ungdomar eller vuxna misshandla ett djur (exempelvis ovanstående rubriker eller så klart andra djur) så snälla blunda inte utan dokumentera med din mobil på avstånd och ring Polisen direkt.

Till sist – om någon vet något om ovanstående misshandelsärende om svanen, andfamiljen eller igelkottarna – vittnen, observationer eller något som kan bidra till att de som gjorde detta åker fast – kontakta Polisen omedelbart.
Gör rätt och bli en av dom som för djurens talan. 

Viltolyckor händer vart 15 min – hur gör vi vid olycka?

call112_2

 

Över 48000 viltolyckor skedde 2015. Det sker i genomsnitt en viltolycka var 15.e minut på våra vägar. Samtliga Viltolycksrådets medlemsorganisationer och regionala råd arbetar under insatsveckan (se text längre ner) med information till bil- och mc-trafikanter samt bilskoleelever om viltfaran på våra vägar och hur du som trafikant kan förebygga olyckor.  Alla måste hjälpas åt för att minska detta. Viltolyckorna på våra vägar uppmärksammas i kampanjveckan 24- 30 september. Kampanjen har fått namnet ”Tänk efter före” som innebär ett personligt ansvar. Som fordonsförare kan du bidra genom att bl.a. förbereda din resa, skaffa information och anpassa hastigheten till de vägsträckor där det är extra farligt.

Nationella Viltolycksrådets film ”Tänk efter före” syftar till att få trafikanterna att förbereda sin resa genom att ta reda på var det har skett viltolyckor, vara utvilade innan man startar sin resa då är man mer uppmärksam och använda sig av Nationella Viltolycksrådets hemsida för att bland annat informera sig om de farligaste vägsträckorna.

Nationella Viltolycksrådet har tagit fram en App ”Viltolycka” som man gratis kan ladda ned till sin mobiltelefon. Har man aktiverat den så kan man bli varnad när man kör in i ett viltolycksdrabbat område.

Ett viktigt arbete med viltolyckor görs av eftersöksjägare. Deras arbete innebär att när ett larm kommit till Polisen om en viltolycka så skickas en eftersöksjägare från någon av jägarorganisationerna ut till olycksplatsen för att därifrån spåra viltet och avliva det om det är nödvändigt. På så sätt förkortas djurets lidande avsevärt. Trafikanterna måste därför markera platsen där sammanstötningen skedde. Detta gör man bäst genom att använda den s.k. viltolycksremsan som finns att få på närmaste bilprovning.
Respektera eftersöksjägarens viktiga uppdrag att förkorta trafikskadat vilts lidande genom att sakta ner farten när du ser en eftersöksjägare i anslutning till vägområdet.

Enligt § 26 i Jaktlagen och § 40 i Jaktförordningen måste en sammanstötning mellan motorfordon och björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår och örn rapporteras till polisen även om djuret inte är synbarligen skadat. Platsen för sammanstötningen måste också markeras. Att inte anmäla en sammanstötning är straffbart och belagt med böter.
Det vilt som du har kolliderat med kan antingen ligga dött på plats eller ha gått vidare mer eller mindre skadat. Skadat och trafikdödat vilt ska omhändertas.

Placera ut varningstriangel så att inte fler olyckor händer.
Markera alltid olycksplatsen så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen.
Ring 112 och anmäl olyckan.
Även om viltet ligger dött på platsen ska markering ske som information till andra trafikanter att olyckan är anmäld till polisen.
Häng upp markeringsremsan på den sida av vägen som viltet försvann efter kollisionen.
Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. Informera polisen om detta.
Om möjligt avlägsna döda djur från vägbanan, men tänk på din egen säkerhet.
Försök inte att själv göra ett eftersök, djurets lidande kan förvärras.
Försök inte att själv avliva det skadade djuret om du inte har den kunskapen.
Om du har kört på en hund, försök aldrig att avliva den, låt veterinär avgöra.

Vid kollision med övriga viltslag, utöver de ovan nämnda, gäller inte någon formell anmälningsplikt till polisen. Om man har kolliderat med ett mindre djur ska man se till att djuret blir avlivat och om möjligt avlägsnat från vägbanan, men som tidigare nämnts tänk alltid på din egen säkerhet.

Hur får jag tag på varningsremsor?
Viltmarkeringsremsorna finns att hämta hos de ingående parterna i NVR. Du ser vilka parterna är nederst på sidan. Remsan är gratis. Den kan också  hämtas hos de flesta av landets bilprovningsstationer, styckevis, en eller flera.
Företag, åkerier, kommuner, landsting m.fl. som behöver remsor till sin bilpark kan skicka ett mail till lars-erik.nilsson@polisen.se för mera information.

Eftersök av trafikskadat djur – så fungerar det.
Inom varje kommun har Nationella Viltolycksrådet ett antal kontaktpersoner som ansvarar för var och en sin del av vägnätet (ansvarsområden). På polisens LKC finns en karta där det framgår vilket ansvarsområde som ansvarar för just det vägområdet där den anmälda viltkollisionen har inträffat.

En av kontaktpersonerna underrättas per telefon av LKC om den inträffade viltkollisionen. Kontaktpersonen arbetar efter upprättade rutiner som innebär att skadat vilt kan avlivas och tas om hand så fort som möjligt.

Källa: www.viltolycka.se

DJUR + STARK VÅR- ELLER SOMMARSOL + BIL = LÄMNA DJURET HEMMA!

Hundisommar_skylt2015

Äntligen visar solen sig! Som många av oss har längtat efter solens varma strålar. Men NU gäller det att tänka på djur i bilen. Det är väl inte farligt med vårsolen tänker kanske Ni? Jo, det är det!
Även om temperaturen på termometern enbart visar 14 grader blir det snabbt varmt i en bil. Det räcker INTE att ha fönstren nervevade några få centimeter och ha bilen stående i skuggan.

Varje år dör djur, mestadels hundar, i bilar en plågsam död för att hundägaren är oansvariga och tror att hunden klarar sig några minuter (som oftast blir fler än några minuter – ibland 1-2 timmar) i en bil trots att bilen står i skugga och fönster nervevade. Och nej, det räcker heller INTE som ursäkt att hunden/hundarna har tillgång till vatten. Du kan inte jämföra din hud med hundens päls!

Så snälla, låt oss slippa läsa artiklar i media och hos oss på Husdjurshjälpen.Skåne om att hundar dött en plågsam död på grund utav Ert oansvariga beteende. Och en annan sak, Ni slipper även att få en krossad ruta/rutor på Er bil för att någon försökt rädda livet på Er hund.

Skulle Ni upptäcka en djur i nöd i en bil får Ni krossa rutan, men meddela alltid Polisen först!

 

Djuren är en gåva till oss

Jag tror på mirakel. Jag tror på karma.
Jag har med egna ögon sett många eldsjälar ute i Skåne under de fyra år Husdjurshjälpen.Skåne funnits.

Än en gång skapar djuren ett band – ett djur som man aldrig träffat men som träffar många människors hjärtan direkt. Under sju dagar har vi fått uppleva två solskenshistorier gällande två katter som varit försvunna i 20 månader respektive 14 månader och som nu är hemma hos sin familj igen och idag hunden Nils som hittades efter en vecka och som engagerat 60-tals människor om inte fler varje dag, och som nu på seneftermiddagen äntligen är hemma i värmen igen.
Än en gång skapar djuren nya möten, nya vänner och nya erfarenheter.

Djuren är en gåva.
Det är vi människor som ska ta hand om denna gåva med ramar och gränser.
Aldrig, aldrig gör dom illa.

 

IMG_9442

Foto av Photo by Stefan

 

 

 

 

Jul- och Nyårsöverlevaren katten Frank i ett kallt Skåne – dagens solskenshistoria

Frank160106

Foto: Husdjurshjälpen.Skåne

Ikväll inträffade ett tårögt och en underbar återförening.

Jag fick ett samtal ifrån min hundtränare Roger ca kl 19.30 om att man hittat en katt som satt fast i grenar i sin sele mitt ute i skogen utanför Hässleholm. Det var ren tur att katten sågs då man var ute på eftersök av eventuellt skadat djur. Nu behövde man en kattbur och kolla eventuellt chipp.

Jag la ut en förfrågan i gruppen om akut lån av en kattbur och genast erbjöd sig underbara eldsjälar att låna ut sina kattburar, både ifrån södra Skåne till norra Skåne. En kvinna vid namn Ingela ringde mig rätt omgående och erbjöd sig att köra dit och låna ut sin kattbur och hade inte så långt att köra till själva platsen. Jag tackade så mycket, ringde upp Roger och berättade att kattbur var nu ordnad samt att vi skulle komma dit och kolla eventuellt chipp.

Väl i bilen ringer min telefon igen. Det är en kvinna vid namn Ann, som sett mitt rop på hjälp och att man hittat en katt i närheten av hennes by. Hon berättar att hon hade sett en efterlysning på en katt som hon trodde varit försvunnit i ca 1 vecka, den var svart och vit och kattens ägare och många andra fina människor från byn har hjälpt till och letat men ingen katt. Kattägarens barn hade varit helt förtvivlade och mycket ledsna. Katten hade haft sele på sig vid försvinnandet, men färg visste hon inte. Hon visste var ägarna bodde. Jag lovade att ta foto på katten när vi kommit till platsen och återkomma.

Precis när vi kommit till platsen skickade Ann flera bilder på katten till min telefon. Ingela var redan där och katten befann sig nu i kattburen. Jag kikade in i buren – tittade på fotona som Ann skickat – och sen utropade jag ”Det är den katten!”. Jag ringde upp Ann direkt och sa ”Det är den familjens katt till 100 %!”. För i buren satt det en svart och vitt katt med sele på sig och var väldigt väldigt frusen och mager och allt stämde.

Ann kom körande till platsen och hämtade upp katten och tillsammans körde vi sedan till kattägarna.

Vilken återförening och vilken chock!

Det visade sig att Frank, 4 år, hade varit försvunnen redan innan jul (!!) och att man trodde definitivt inte på en återförening och hade givit upp hoppet. Barnen sörjde sin förlorade Frank. MEN, nu hittades Frank (av ren tur) och glädjen har nu inga gränser. Hur Frank har överlevt de kalla nätterna med selen på sig och inte lyckats fastna innan, är verkligen helt otroligt. Vi vet inte hur länge Frank har suttit fast där han hittades.

Det är en solskenshistoria!

 

Husdjurshjälpen.Skånes Årskrönika med minnen av lycka och sorg

GottNyttÅr_HDH2015

 

Då var det dags att sammanfatta år 2015. Jag förstår inte att ett helt år börjar ta slut och ett nytt väntar runt hörnet.

I förra årets årskrönika skrev jag ”Vi har under året som gått växt otroligt mycket i antalet medlemmar. Vi räknade ut precis innan jul att vi fått ca 35 nya medlemmar per dag under ett helt år. Det är helt galet! Just nu ligger vi på över 7800 medlemmar.” I skrivandets stund är vi uppe i 10 838 medlemmar.

Vad har hänt hos oss under 2015?

Under ett helt år finns det en massa solskenshistorier med glädjetårar att berätta om och sen finns det ä historier där man gråtit sorgetårar. Här kommer ett litet litet axplock;

Ett av de tidiga ärenden, januari, som vi fick in hos oss var dansk-svenskagårdshunden Ebba i Osby. Ebba hade rymt och var svårfångad då hon var väldigt skygg men människor såg henne då och då och vi fick in observationer. Till sist, dagen efter, hamnade hon i trygga händer igen. http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/01/12/bra-jobbat-osby-ebba-ar-infangad/

I början av februari fick vi in en efterlysning på 8 månadersvalpen Molly, hemmahörande på Helgedal utanför Kristianstad. Molly var en valp med energi och hon syntes både mitt inne i staden för att sedan ta sig mot Fjälkestad. Totalt sett sprang hon över 3 mil innan hon fångades in – och det var inte lätt kan jag säga. Här kan Ni läsa mina egna ord om sökandet då jag var med och sökte efter henne. http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/01/12/bra-jobbat-osby-ebba-ar-infangad/

Samma månad fick vi in ett rop på hjälp gällande en påkörd 18 månaders hund vid namn Lissie. Lissie, 14 månaders schäfer rymde i närheten av crossbanan  från sin nya ägare som hämtat henne samma dag. Hon slet sig ur halsbandet och sprang iväg. En halvtimme efter att hon försvann så var de nära att fånga in henne när EN BIL KÖRDE PÅ HENNE, hon flög iväg och sen sprang hon iväg. Lissie var på rymmen i sex långa och intensiva dagar för oss alla! Och jag poängterar ALLA då det var en massa människor som engagerade sig dessa dygn över att försöka leta och fånga in henne.
Tack vare Er där ute kunde vi sätta ihop en observationskarta och följa henne. För att fånga in henne fick vi placera ut två fällor på två olika ställen som där hon synts till upprepade gånger. Hon gick till sist in i fällan som stått vid Hagensvägen i Saxtorp och kära nån vilken LYCKA och GLÄDJE! http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/02/24/lissies-agare-behover-er-hjalp-pakorda-unghunden-lissie-maste-komma-hem/

En annorlunda efterlysning fick vi in i början av mars. Det gällde en försvunnen landsköldpadda vid namn Nalle. Nalle försvann ifrån sin trädgård och han var spårlöst borta. Man letade och letade, satte upp efterlysningslappar och en efterlysning på Blocket, men Nalle var försvunnen. Den 20 april, nästan 2 månader efter försvinnandet, fick vi läsa ett positivt besked inne i Nalles kommentarstråd ”Vår fina Nalle har nu blivit hittad! Han har legat nergrävd under vår stentrappa och bestämde sig för att komma fram idag när det var fint väder. Han är märkbart medtagen och mörkare i skalet men mår annars bra. Tack för all hjälp!”. Nalle hade ”bara” tagit sig en liten tupplur för han tyckte det var för kallt ute i luften och grävde då ner sig för att sen vakna när solen sken.

Den 8 augusti 2014 försvann katten Pricken med sele och koppel på sig i Hjärup. Ägarna letade förtvivlat efter honom, men Pricken var försvunnen. I 215 dagars oro (mars 2015) och letande kom det plötsligt in en länk på en katt som liknade väldigt mycket Pricken. Prickens ägare åkte dit, på en gård i Åkarp, och det var Pricken! Glädjen var total! http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/03/11/7-manader-eller-215-dagar-i-ovisshet/

Den 3 april fick vi in ett akut ärende då hunden som försvunnit hade epilepsi. Hunden Lotus, 7 år försvann från sitt hem i Röstånga den 3 april. Lotus var en tysk jaktterrier. Hon hade tatuering i örat samt chippad och reggad. Vid försvinnandet hade Lotus inget halsband på sig. Det var mycket brådskande att finna henne då hon behövde sin medicin varje dag. Folk letade och letade och vi fick in observationer som kunde tänkas vara Lotus, men svårt att avgöra då man sett en lös hund när det var mörkt. Fem dagar senare hittades Lotus – vid liv! Det var ett mirakel att hon levde! ”Hon mår bra, lite mager men glad att vara hemma. Hon hade trillat ner i grannens brunn, 5m ner. Vi vill tacka alla fina människor som ställt upp och hjälpt oss. Tänk att det finns så många fantastiska människor!”  http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/04/04/akut-epilepsihunden-lotus-forsvunnen-fran-rostanga-hon-maste-fa-sin-medicin/

I majmånad försvann ett par busiga kossor söder om Sjöbo. Det var inte det enklaste att finna dem för de var försvunna på ett stort rapsfält. Då ställde en kille vid namn Martin Malmberg upp med sin drönare och med hans drönare kunde man se var kossorna befann sig i rapsfältet. Foto finns i länken. Tre av fem kossor hittades vad vi vet, tyvärr fick vi ingen info senare om de två kvigor som inte fångades in tillsammans med de andra tre. http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/05/20/fem-kossor-forsvunna-tre-hittats-av-dronare-tva-fortfarande-forsvunna/

I slutet av julimånad hade vi på Husdjurshjälpen.Skåne vår allra första sommarträff och den hade vi planerat nere i Malmö, i Pildammsparken. Vi fick träffa hunden Lissie med ägare, ID-hundar med förare, några av våra medlemmar och den stulna mopsvalpen Nellies ägare som jag träffade i juli 2014 i just Malmö i samband med Nellies hemska försvinnande. http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/07/26/efter-regn-kommer-solsken-en-kort-sammanfattning-av-var-sommartraff/

I augusti försvann hunden Ray från Mala Stenar. Ray hade setts vid ett hus vid väg 117 och trots att hans familj var snabbt på plats så hittades han inte. Vi beslutade att sätta ut en fälla vid huset han setts vid och vid 23.30 samma kväll var fällan på plats och riggad. Innan vi åkte från platsen stod vi med familjen och småpratade ifall Ray var i närheten och kunde höra oss, vi ville han skulle känna att det var en trygg plats som luktade familjen. Dagen efter ringde Ingmar, som bor i huset där fällan stod, och berättade att Ray gått in och att familjen äntligen kunde få hem sin lille kille. Lycka! http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/08/09/hassleholm-bjarnum-och-mala-bor-hunden-ray-behover-er-hjalp-att-komma-hem/

I september fick vi in ett förtvivlat rop på hjälp om en skadad hund som försvunnit i samband med en trafikolycka. Hunden Mulle var en tik, 5 år, av ras Papillon, och hade danskt chipp och försvann i samband med att hennes ägare hamnade i bilolycka den 11 september 2015 från Malmö mot Ystad, lite efter avfarten mot Svedala. Mulles ärende berörd väldigt många och Mulles ägare Katja som höll på att flytta till Bornholm blev överväldigad av tacksamhet av alla fina svenskar som var ute och letade. Mulle Mulle hade halsband med namnbricka på sig vid försvinnandet och Mulles ägare fick stanna kvar på sjukhuset och kunde inte hjälpa till att leta direkt efter olyckan. En ID-hund med förare hjälpte till i sökandet efter henne två dagar senare, och då hittades Mulle avliden inte långt ifrån den plats där olyckan skedde. Det var fruktansvärt att ringa ägaren och berätta att vi hittat Mulle avliden. Jag minns det samtalet som om det var igår. Media följde letandet efter Mulle också. Så här skrev jag dagen efteråt – http://www.skd.se/husdjursbloggen/2015/09/15/nar-den-svenskdanska-gransen-forsvann-och-tillsammans-bildade-gemenskap/

 En liknande historia, som med katten Pricken, är om katten Gizmo som försvann i november 2014 och Gizmos ägare la in en efterlysning på honom bland annat inne hos oss. Jill såg att fönstret stod på vid gavel gav hon sig ut för att leta efter Gizmo, men utan framgång. Därefter påbörjades en till synes fruktlös jakt efter den bortsprungna katten. ”Jag såg honom i en buske men när jag kom nära så sprang han iväg. Vi letade hela natten med ficklampor men vi vågade inte gå in i några trädgårdar utifall någon skulle ringa polisen. Sedan letade jag dag och natt i minst en månad. Vi satte upp kameror och ställde ut mat för att se om han skulle komma hem och äta men det var bara igelkottar och andra katter som kom dit. Jag polisanmälde och efterlyste efter honom i olika kattgrupper men till slut fick vi inse att ”det kommer inte hända något.”  Den 7 november, nästan 1.5 år efter försvinnandet är nu Gizmo hemma igen. Han dök upp på Jills arbetsplats. En otrolig sagohistoria!

Nu i början av december fick vi in en efterlysning på en skadad hund vid namn Sigge i Malmö. ”Min hund är spårlöst försvunnen och försvann runt strax efter midnatt i den kraftiga stormen i Malmö.
Sigge är rätt så liten, mörkbrun/ljus päls, svarta ögon och nos. 
Sigge ska också ha blivit biten av en annan hund strax innan han försvann och det kan betyda att våran Sigge är skadat med.” Många fina människor var ute och letade efter Sigge och tiden tickade då man inte visste hur pass skadad Sigge blivit efter att han blivit biten. Sigge hittades rädd och skadad vid deras garage där han låg och skakade av rädsla. De for iväg med honom för veterinärvård. Till en början såg hoppet ljust ut men sen blev det mörkt. Sigge var svårt skadad i baken och såren ville inte läka. Man flyttade Sigge till en annan veterinär för att finna hopp att rädda honom och till en början såg det ljust ut igen. Men Sigges lilla kropp och immunförsvar var svagt. Till sist, ungefär två veckor senare, orkade inte hans hjärta längre. Han fick tre hjärtattacker och sista gången kunde man inte återuppliva honom. En väldigt sorglig avslutning denna månaden och ett fruktansvärt trauma för Sigges ägare och familj. Sigge händelse skrevs det om i olika medier och Sigges ägare skrev ”Stor tack till Husdjurshjälpen.Skåne …. Att få se och höra ni gör detta på ideellt bas värmer mig och gör mig ledsen ni ska fan få allt stöd och uppmärksamhet. Stort tack till paret som hittade Sigge… Tack till mina grannar, vänner, bekanta och främlingar som stöttade och hjälpte oss att leta. Utan er vore inget möjligt. Kärlek föder kärlek. Tillsammans gör vi skillnad.” Sigges ägare kommer att starta en stiftelse till minne av Sigge – gå gärna in och läs på deras sida som är under uppbyggnad – https://www.facebook.com/siggesfoundation/

Jag kan ju inte avsluta denna årskrönika med en sorglig historia. Jag vill avluta den med glädje och hoppfullhet! Därför vill jag berätta att jag är en av de nominerad till ”Nordostskånes Djurvän 2015” som djurskyddet Nordostskåne arrangerar varje år vid denna tiden. Den 30 december, det vill säga om två dagar, avslöjar de på sin sida vem eller vilka som vunnit den fina titeln. Jag är oerhört tacksam och stolt över att bara blivit nominerad av någon eller några (jag vet inte vem eller vilka).  Här kommer iallafall länk till Djurskyddet Nordostskånes hemsida om Ni vill läsa vem som vunnit –  http://www.djurskyddet.se/nordostskane

Nu önskar vi på Husdjurshjälpen.Skåne ett Gott Nytt år (utan smällare och raketer).

Ta hand om varandra och djuren och TUSEN TUSEN TACK för detta året.

 

 

*** SIGGE ÄR HITTAD *** Lille Sigge är försvunnen i Malmö

Sigge Foto: privat
Sigge
Foto: privat
151130 KL 23.15 SIGGE ÄR HITTAD! HAN HAR SKADOR OCH BEHÖVER UPPSÖKA VETERINÄR. 
Lille Sigge, Pomeranian och Chihuahua, försvann i går vid midnatt (natten mellan den 29-30/11).
Siavosh Derakhti skriver på sin Facebookprofil:
VIKTIG INFORMATION – HJÄLP
Gott folk jag och min familj behöver eran hjälp. Vi har inte kunnat sova. Tårarna har bara runnit och känner mig så knäckt. Min hund är spårlöst försvunnen och försvann runt strax efter midnatt i den kraftiga stormen i Malmö.
Sigge är rätt så liten, mörkbrun/ljus päls, svarta ögon och nos.Sigge ska också ha blivit biten av en annan hund strax innan han försvann och det kan betyda att våran Sigge är skadat med.Sigge är en ras mellan Pomeranian och Chihuahua. Sigge försvann runt Värnhem-Ellstorp-Rönnen mellan Nobelvägen och Sallerupsvägen. Det är många som rastar sina hundar runt omkring Ellstorpsparken och vid Rönnen, finns även en del dagis, förskola och skola, uppskattar om personal och elever hör av sig om dem hör eller ser något. Vi behöver eran hjälp.
Snälla jag ber er dela detta info och om ni hör eller ser något tveka inte på kontakta mig. Sigge är väldigt populär och vi ber er alla att snälla iakta och att hjälpa oss hitta våran Sigge.
Sigge vi ska hitta dig välbehållen, oskadd och vid liv. Jag ber verkligen till Gud att inget har hänt dig.
Detta är en stor mörk dag för mig och min familj, me detta tar jag en paus för kunna samla mig. Snälla svenska folket, hjälp oss att hitta vår älskade SiggeNi kan nå oss på 0704332227

Belöning lovas att ges till den som hittar våran hund.
Vi ska hitta dig champ, håll ut
Sigge är vår familj och min bästa vän
Älskar dig Sigge 🙏

 

Sigges efterlysning på Husdjurshjälpen.Skåne på Facebook hittar ni här

 

Ulrika Bengtsdotter