Festivalmöte blev favoritläsning

November 2015 var jag på deckarfestivalen Shetland Noir på Shetlandsöarna. Bland alla trevliga människor jag pratade med där fanns den brittiska deckarkritikern Sarah Ward som då också satt med i juryn för Petrona Award – ett brittiskt pris som varje år delas ut till bästa skandinaviska deckare (översatt till engelska). Sarah hade dessutom samma år debutera som deckarförfattare med In Bitter Chill som jag skaffade och läste så fort jag kunde och tyckte väldigt mycket om.
Efter det har jag fortsatt att följa Sarah Ward både som kritiker och författare och just nu läser jag hennes fjärde deckare The Shrouded Path (shrouded betyder betyder dold eller glömd har jag googlat mig till).
Alla Sarah Wards fyra deckare ingår i samma serie som utspelas i Peak District i Derbyshire i England och har kriminalaren Connie Childs och hennes chef Francis Sadler som huvudpersoner. Sarah Ward är skicklig på att skapa en lite olycksbådande stämning som stundtals snuddar vid gotisk skräck och mordgåtorna som Connie och Francis löser har ofta sitt ursprung långt tillbaka i tiden.
I The Shroudet Path dör tre äldre kvinnor av till synes normala sjukdomsanledningar men när Connie och nya kollegan Dahl börjar syna dem närmre finns det ett samband dem emellan som går tillbaka till kvinnornas skoltid på 1950-talet och en försvunnen skolflicka. Samtidigt försöker den ena kvinnas dotter också ta reda på vem den mystiska Valerie är som gjorde hennes mamma så upprörd de sista dagarna i livet.
Jag är två tredjedelar in i boken och helt fast precis som jag varit i Sarah Wards tidigare böcker som, förutom debuten In Bitter Chill och The Shrouded Path, är A Deadly Thaw och A Patient Fury. Ingen av dem finns översatt till svenska än men för den som gillar att läsa på engelska rekommenderas de varmt – och de ska helst läsas i ordning.

Vill ni läsa Sara Wards recensioner och veta mer om hennes böcker rekommenderas hennes hemsida som ni hittar här: https://crimepieces.com/

Vill ni veta mer om Petrona Award (som gick till norska Jörn Lier Horsts Katarinakoden 2019) kan ni läsa mer här: http://www.petronaaward.co.uk/

 

Deckarfynda på rean

25 februari drar årets bokrea i gång och för den som vill hitta bra deckare ser förutsättningarna goda ut – även om många av dem man kan köpa till reapris inbundna naturligtvis redan finns som pocket.
Här är min tio-i-topp-lista vad gäller deckarfynd i år (i alfabetisk ordning efter titel och blandat urval av inbundna böcker från både kataloger och nätet).

Babylon Berlin: Den våta fisken av Volker Kutscher:
Första delen i den historiska deckarserien Babylon Berlin som ligger till grund för tv-serien med samma namn. Året är 1929, platsen Berlin och den unge poliskommissarien Gideon Rath har precis kommit till Berlin och sedlighetsroteln. Han har siktet inställt på mordroteln och när ett mordoffer tas upp ur Landwehrkanalen sitter han på information som kan hjälpa honom dit. Fångar tidsandan och de politiska stridigheterna suveränt.
Darktown av Thomas Mullen:
Prisades som bästa översatta kriminalroman av oss i Svenska Deckarakademin 2018 och är en omskakande kriminalroman som utspelas i Atlanta 1948. En fattig svart kvinna mördas, en vit man kan vara mördaren och inga poliser bryr sig förutom Boggs och Smith som ingår i Atlantas första svarta polisstyrka någonsin.
Felsteg av Maria Adolfsson:
Första delen i Adolfssons serie om det fiktiva ö-riket Doggerland inleds dagen efter öns stora ostronfest och kriminalinspektör Karen Eiken Hornby, vaknar upp i en hotellsäng med sin närmaste chef, en chef som hon absolut inte gillar. Hon åker hem för att vårda bakfylla och ångest men blir snart utkallad till en brottsplats där mordoffret visar sig vara exfru till chefen Karen precis tillbringat en natt med. Komplicerat värre, spännande och en suveränt atmosfärrik värld att lära känna.
Hantverkaren av Sharon Bolton:
Huvudperson i Hantverkaren är Florence Lovelady som när boken inleds har en lång och framgångsrik karriär som mordutredare bakom sig. Allt började när hon fick fast Larry Glassbrook som dömdes för mord på tre ungdomar i den lilla staden Sabden i nordvästra England. Nu har det gått trettio år och Florence är tillbaka i Sabden för att vara med på Larrys begravning. Nutid och det som hände när Florence satte fast Larry skildras parallellt och här finns häxjakt i olika form i olika tidsperioder. Och häxkraft. Magiskt bra!
Katharinakoden av Jörn Lier Horst:
Den första delen i en serie i serien där Horsts kriminalaren William Wisting och hans journalistdotter Line löser kalla fall. Här handlar det om Katharina Haugen som försvann spårlöst för 24 år sedan. William Wisting var med och utredde hennes försvinnande och när fallet nu kopplas till ett annat försvinnande aktualiseras utredningen på nytt. Vardagligt, slitigt polisarbete i kombination med suveränt skriven spänning gör det här mycket läsvärt.
Konstiga huset av Agatha Christie:
Det finns gott om Christie-deckare på rean i år och det här är en av de bästa. Riktigt ruggig och med en upplösning som skakade om genren.
Mörkret av Ragnar Jónasson:
Första delen i isländska Jónassons serie om polisen Hulda Hermansdottir. Hulda närmar sig pensionsåldern och försöker vänja sig vid tanken på att inte jobba som polis när hon plötsligt får reda på att hon måste gå tidigare än beräknat för att bereda plats åt yngre krafter. Den tillbakadragna Hulda blir heligt förbannad och bestämmer sig för att ägna sin sista tid åt att lösa ett fall som hennes kollegor misslyckats med. I all sin stillsamhet spännande och mörk deckare med en annorlunda huvudperson och ett mycket överraskande slut.
Vaggvisa av Leila Slimani:
Fransk thriller där vi redan från början vet att barnflickan Louise mördar de två barn hon har ansvar för. Slimani bygger sedan mycket skickligt upp spänningen kring vägen mot mordet i en stark historia om kön, klass och ensamhet.
Vintereld av Anders de la Motte:
I mars avslutar Anders de la Motte sin årstidskvartet med Våroffer. Förra årets Vintertid kan man passa på att läsa innan dess. Här befinner vi oss i en sliten stugby vid vackra Vintersjön intill det fiktiva, lilla samhället Vedarp i Skåne och rör oss mellan fruktansvärd brand på en gammal dansbana i stugbyn en lucianatt 1987 och nutid där bokens huvudperson, Laura Aulin, ärver stugbyn av sin faster. Starka känslor och svåra trauman målas med nästan sagobetonade penseldrag i den här välskrivna thrillern.
Ögonvittnet av Anna Bågstam:
Även i sista tipsboken befinner vi oss i Skåne. Det här är första boken i en serie om den civila brottsutredaren Harriet Vesterberg som byter arbetsplats från Stockholm till Landskrona när hon måste ta hand om sin gamla pappa som bor i skånska kustsamhället Lervik. Ett mord på ett gods nära Lervik drar i gång en utredning där Harriet måste konfrontera grannar och vänner i Lervik och också bevisa att hon är en bra utredare trots att hon inte är polis utan socionom. Harriet är en befriande vanlig huvudperson som man bara inte kan motstå.

Januari i mitt deckarhjärta

Detta års januari måste vara en av de bästa deckarmånaderna på länge! I årets första deckarspalt recenserade jag både efterlängtade Maria Adolfssons nya Doggerlandbok, Mellan djävulen och havet, och Oyinkan Braithwaites Min syster, seriemördaren från Nigeria som bägge var riktigt, riktigt bra. sedan dess har jag hunnit med två återvändare till genren – Christina Wahldén med Australiendeckaren Nämn inte de döda och Karin Wahlbergs Lundadeckare De drabbad. Och så månadens absolut bästa, i hård konkurrens med de ovan nämnda, irländska debutanten Dervla McTiernans Dödens flod. Alla tre kommer jag att gå in på närmre i nästa deckarspalt men jag kan ju redan nu avslöja att det blir positiva tongångar.

Dessutom pratar jag och kollegan Pernilla Ekdahl om dem – och många, många andra i nästa avsnitt av vår nya podd Deckardårarna som vi precis har spelat in. Med lite tur kan ni lyssna till det mot slutet av nästa vecka.

Välkomna till Deckardårarna!

Min blogg har fått ett poddsyskon. Med premiär i dag finns nu på tidningens hemsida (och på Spotify) också podden Deckardårarna där jag och min suveräna kollega och vän Pernilla Ekdahl på Norra Skåne pratar deckare – så väl i bokform som i film- eller tv-serieform. I första avsnittet som nu finns att lyssna på sammanfattar vi deckaråret som gått. Och nästa vecka är det dags att spela in avsnitt två – då handlar det om vårnyheter i genren och att deckaråret börjat väldigt, väldigt bra. Snart går det också att lyssna på.

Här finns Deckardårarna.

Följande böcker och tv-serier pratar vi om i avsnitt 1:
Böcker:
Skuggjägaren av Camilla Grebe
Järtecken av Christoffer Carlsson
Stormvarning av Maria Adolfsson
Jamåhonleva av Anders Roslund
Cold case: Försvunnen av Tina Frennstedt
En fördömd man av Jane Harper
Efter skandalen av Sarah Vaughan
Till det bittra slutet av Eva Dolan
Förlåt oss våra synder av Jo Spain
Där inget vissnar mer av Ambrose Perry
Varje steg du tar av Lisa Jewell

Tv-serier och :
Fartblinda
Störst av allt
Innan vi dör, säsong två
Box 21
Tre sekunder

Fotot ovan är taget av Ralph Bretzer.

Och så årets första recensioner

Januari är en härligt deckarrik månad och det var inga problem att få ihop årets första deckarspalt. Snarare var det många böcker som inte kom med. men det kommer fler spalter …

Här är i alla falla årets första.

och så kan jag avslöja att spännade saker är på gång i deckarväg. jag och kollegan Pernilla Ekdahl smider planer. Håll utkik här i deckarbloggen under veckan så får ni veta vad det är …

En egen upptäckt

Det har varit en intensiv deckarhöst med många recensionsböcker och mycket läsning inför Deckarakademins nominering. Men just nu pausar jag från alla måsten och försöker hitta något helt nytt och översatt som både jag och svenska förlag har missat.
Efter mycket googlande fastnade jag för Dublinfödda och Londonbosatta författaren Jane Casey och hennes serie om Londonpolisen Maeve Kerrigan. Den första delen, The Burning, kom 2010 och den åttonde och senaste, Cruel Acts, 2018.
Hittills har jag bara hunnit läsa The Burning där Maeve och hennes kollegor försöker hitta en seriemördare som tänder eld på sina kvinnliga offer men där ett av offren, Rebecka Haworth, inte riktigt passar ihop med de andra. Maeve får i uppdrag att fokusera på mordet av Rebecka och det leder henne tillbaka till ett gammalt brott i Oxford. Det här är en välskriven och spännande kriminalroman med en tilltalande vanlig och smart huvudperson. Det blir definitit ett par böcker till om Maeve bara för nöjes skull.
Och snart kommer dessutom en recension av Camilla Grebes suveräna Skuggjägaren.

Peter Robinson om Banks och framtiden

På Bokmässan i Göteborg fick jag tillfälle att intervjua den brittiska deckarförfattaren Peter Robinson, aktuell med sin 26:e bok om kriminalkommissarie Alan Banks. Vi pratade om den nya boken, om Banks ålder, om att skriva fristående kriminalromaner och så klart om musik. Läs hela intervjun via länken nedan.

banks-ar-en-vanlig-man-men-anda-inte

Läsning för 8 mars – och alla andra dagar

Karin Slaughter. Foto. Gunilla Wedding

I dag är det Internationella kvinnodagen och det kan man uppmärksamma på många sätt. Ett är att läsa en kriminalroman av någon av alla de fantastiska kvinnliga deckarförfattare som varit med och förändrat genren från mansdominerad med övervägande manliga författare, manliga huvudpersoner och manligt perspektiv till en betydligt mer jämställd genre.
Här är några av mina favoriter – både ur ett feministiskt perspektiv och ett litterärt: Dorothy Sayers, Maria Lang, Kerstin Ekman, Sara Paretsky, Val Mc Dermid, Denise Mina, Aino Trosell, Anne Holt, Leena Letholainen, Sara Blaedel, Elsebeth Egholm, Karin Slaughter, Liza Marklund, Ingrid Hedström, Katarina Wennstam, Åsa Larsson, Karin Alfredsson, Eva Dolan och Sharon Bolton.

Och här är en intervju med fantastiska Karin Slaughter som jag gjorde i våras om dec­ka­re och jäm­ställd­het, om of­frens per­spek­tiv, om re­sear­ch och om att ald­rig tröttna på att skriva:
https://www.skd.se/2018/09/26/det-ar-viktigt-for-mig-att-skriva-realistiskt/

 

Bra deckarbörjan

Januari går mot sitt slut och 2019 är i full gång. Och som deckarår har det verkligen börjat bra. Så väl Tina Frennstedts Cold Case: Försvunnen som Maria Adolfssons Stormvarning lovar väldigt gott. Liksom danska Sören Sveistrups Kastanjemannen och inte mins Tove Alsterdals ruggiga Blindtunnel.
Cold Case: Försvunnen skrev jag om i lördagens deckarspalt (länk nedan) och i en intervju med Frennstedt i början av året (också länk). Maria Adolfsson ska jag få nöjet att prata med i morgon och boken kommer att dyka upp i en spalt framöver liksom Sveistrups bok (förövrigt han som var manusförfattare till Brottet) och Alsterdals.
Även en nyutgåva av en gammal Peter Robinson, En hängiven man, har jag hunnit med.

Och det här är bara början – lässuget finns här och nu längtar jag efter Christoffer Carlssons Järtecken, Lars Petterssons Arctic Express, Ray Celestins Gangsterns klagan, Deon Meyers Kvinnan i den blå slängkappan, Cara Hunters I mörkret, Philip Birks Frostnatt och Karin Alfredssons Sista färjan från Ystad. Bland annat.

https://www.skd.se/2019/01/21/guldkorn-fran-forr-och-nu/

https://www.skd.se/2019/01/05/olosta-fall-bakom-ny-skansk-deckarserie/

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 55 år
Bor: Lund
Läser just nu: De rättslösa av Malin Thunberg Schunke.
Missar inte: Att läsa. Hundpromenader. Bang, Deutschland 86.
Ser fram emot: Alltid en riktigt bra bok eller film. Att släppa avsnitt nummer fem av podden Deckardårarna.

Arkiv

Kategorier