Johan Theorin var nöjd med filmatiseringen av Skumtimmen berättade han när jag intervjuade honom på Bokmässan i helgen. Nu har jag också hunnit med att se den och instämmer. Vackert, perfekt stämning och stundtals riktigt, riktigt kuslig. Scenen när Julia (Lena Endre) cyklar förbi Nils Kants gamla hus mitt i natten och får se ett flackande ljussken är till exempel suverän.
Jämfört med de dussinfilmatiseringar som oftast görs av svenska deckare eller till och med den påkostade Hypnotisören så är det här riktigt, riktigt bra. Och Tord Pettersson fullständigt perfekt som Gerlof. Ska bli spännande att se om min favorit i bokkvartetten, Nattfåk, också blir film.