Deckarbloggen

Gunilla Wedding bloggar om ond bråd död

Månad: maj 2012

Snabbt uppfylld önskan

Publicerad

Ibland går det snabbt att få sina önskningar uppfyllda. I går skrev jag i bloggen om deckarförfattare på årets bokmässa i Göteborg och önskade mig fler nordiska deckarförfattare på plats, bland andra danska Sara Blædel.
I dag fick jag ett mail från Marthina Elmqvist på Massolit förlag som berättar att Sara Blædel kommer till mässan och att hon dessutom kommer att samtal med en av annan av mina favoritförfattare, Åsa Larsson, på Nordiska rådets scen på mässfredagen 14.00. Samtalet kommer att handla om likheter och skillnader mellan svenska och danska deckare. Spännande!

Dessutom berättade Marthina Elmqvist att Massolit kommer att ge ut Sara Blædels senaste deckare ”De glemte piger” i oktober i år under titeln ”De bortglömda”.

På svenska har tidigare fyra av Sara Blædels totalt sju böcker om kriminalassisten Louise Rick kommit på svenska på Norstedts:
Pulver (2006), Kalla mig prinsessa (2007), Bara ett liv(2008) och Aldrig mer fri (2009).

Foto: Ulf Johansson

Maj Sjöwall och Peter James till mässan

Publicerad

Nyss presenterade Bok- och bibliotek i Göteborg årets seminarieprogram. För den deckarintresserade kan det vara kul att veta att så väl den engelske deckarförfattaren Peter James (Levande begravd, Ett snyggt lik mfl.) som självaste Maj Sjöwall gästar mässan i år.
Peter James ska bland annat prata autencitet och trovärdighet i deckare tillsammans med Varg Gyllander och Kristina Ohlsson klockan 12 på lördagen. Klockan 13.00 samma dag ska Maj Sjöwall samtal om ”Det svenska deckarundrets vagga” med Leif GW Persson och Anders Roslund och Börge Hellström.

Årets stora tema på mässan är annars nordisk litteratur men den enda nordiska deckarförfattaren, förutom de många svenska förstås, som jag vid en snabbt titt kan upptäcka i programmet är Anne Holt. Förhoppningsvis dyker andra upp i monterprogrammet. Finska Leena Letholainen, isländska Arnaldur Indridason eller danska Sara Blaedel hade varit intressant till exempel.

McDermid till mor

Publicerad

Funderade just över vad jag skulle vilja ha i Mors-dagspresent. Lite välskriven, våldsam bladvändarspänning kanske? Med feministiskt perspektiv så klart. En ny Val McDermid till exempel.  Kommen så här långt i tankarna passade jag på att kolla Fantastic Fictions hemsida. Och visst fanns den där – presenten! Fast jag får vänta till september…

Present till mor

 

Grattis GW!

Publicerad

Leif GW Persson som Piraten-pristagare?
Jag gillar det måste jag säga. Leif GW Persson är definitivt en kulturutövare i Piratens anda – livsnjutare med mörka sidor, kan konsten att berätta förtrollande/förfärande historier, är (möjligen motvilligt) folklig och behärskar det där med humor och satir.
Något som för övrigt är få deckarförfattare förunnat.  Sjöwall & Wahlöö kunde också men annars är det ganska tomt.
Stort grattis alltså!

Räddad av en dansk

Publicerad

Söndag. Sol. Varmt. Och flera timmar att bara ägna åt läsning. Resolut tog jag en hel hög olästa deckare med mig ut i solstolen för att bli av med lite dåliga samveten. Och drabbades snabbt och rejält av en stigande läsolust. 20 sidor i en bok och en enorm trötthet över platt språk. 30 sidor i en annan och en känsla av att det här har jag läst sååå många gånger förut. 20 sidor i ytterligaren en bok och helt omöjligt att bli engagerad.

Den stora nackdelen med att läsa mycket i en genre är att man ibland blir både trött och kräsen. Trött på författare som upprepar sig eller möjligen andra. Trött på att det ges ut så mycket som inte är speciellt intressant att ägna sin lästid åt. Och kräsen därför att man samtidigt vet att det här är en genre där det också skrivs en många bra böcker och några riktiga guldkorn. Och det är ju dem man vill åt.

Hur slutade stunden i solstolen då? Jo, jag räddades av en dansk. Jussi Adler-Olsens Journal 64 kändes fortfarande intressant och läsvärd efter både 30 och 40 sidor. Så jag fortsätter där och ger de andra en ny chans en annan solig dag.

I suveränt författarsällskap

Publicerad

Journalisten och författaren Inger Frimansson debuterade i deckargenren med den psykologiska thrillern Fruktar jag intet ont och var då tämligen ensam kvinnlig deckarförfattare i Sverige. Sitt stora genombrott fick hon med God natt min älskade 1998 – samma år som Helen Tursten och Liza Marklund debuterade och startskottet gick för den formliga explosion av kvinnliga deckarförfattare och kvinnliga deckarhjältar som vi sett sedan dess.
Statsvetaren och säkerhetsexperten Kristina Ohlsson debuterade mer än tio år efter Inger (med Askungar, 2009) i ett helt annat deckarklimat där de snarare handlade om att lyckas synas överhuvudtaget i mängden svenska deckarförfattare än att förändra en genre helt dominerad av ett manligt perspektiv.
Om hur dessa olika situationer har påverkat deras författarska, hur det har påverkat genren och mycket, mycket annat pratade vi om i går på Lunds Litteratursällskaps föreläsningskväll med tema ”Svenska kvinnliga deckarförfattare”.
Det blev ett spännande, varierande och mycket intressant samtal  där all min nervositet inför att vara samtalsledare försvann i sällskapet av dessa två suveräna och välformulerade författare. Som sagt det finns så oerhört mycket spännande att diskutera kring deckare och den förändring som genren genomgått mellan Inger Frimansson och Kristina Ohlssons debut är väl värd att diskutera i många sammanhang.

Vi hade också med oss vars en favoritbok av kvinnliga deckarförfattare och för den nyfikne kan jag avslöja att Inger Frimansson hade valt Kerstin Ekmans Pukehornet, Kristina Ohlsson Karin Slaughters Genesis och själv höll jag fast vi min oslagbara favorit Dorothy Sayers Kamratfesten.

Och för den som mot förmodan inte läst Kristina Ohlssons nyutkomna Paradisoffer eller Inger Frimanssons senaste Det kalla landet (där Justine Dalvik faktiskt dyker upp i utkanten av historian…) säger jag bara – läs!

Så mycket att säga

Publicerad

Det finns så mycket att säga om deckare. Så kändes det verkligen när vi i Svenska Deckarakademin genomförde vårt program på Lunds stadsbibliotek i lördags. Allt från författare som pratade om sina böcker till litteratur- och filmvetare som presenterade överblickar, analyser och spännande teorier.
Och ännu mer blir det. I kväll ska jag prata om kvinnliga svenska deckarförfattare med suveräna författarna Inger Frimansson och Kristina Ohlsson – en hel timme har vi på oss så det blir möjlighet till fördjupning i hur de upplevt sin situation som kvinnliga författare i en genre som så länge dominerades av manliga författare och ett manligt perspektiv. Och som på många sätt fortfarande gör det.
Låter det spännande? Kom till Språk- och litteraturcentrum i Lund i kväll och lyssna!

http://www.sol.lu.se/current/calendarEvents.html?eventType=anyEvent&expand_menu=1

Ännu en…

Publicerad

Ännu en svensk debutthriller är succé världen över redan innan den kommit ut. Och ska ges ut i ett trettiotal länder. Filmrättigheterna är så klart redan sålda. Och visst är det första boken av minst tre i samma serie. Den andalusiska vännen heter boken den här gången och Alexander Söderberg heter den förhoppningsfulla författaren. Jag tänker på Jan Vallentin och Strindbergs stjärna och håller förväntningarna nere. Kanske blir jag positivt överraskad.

Skippa solen – njut av deckareftermiddag

Publicerad

Vad är väl sol och vår ute mot två fullspäckade deckartimmar inomhus?
Ingenting så klart tänker jag och håller tummarna för att deckarintresserade åhörare ska hitta in på Lunds Stadsbibliotek på lördag 14-16.

I helgen håller nämligen Svenska Deckarakademin vårmöte i Lund och i samband med det har vi också ordnat ett rejält deckarprogram för allmänheten. Vad sägs om två timmar med författare som Arne Dahl,  Kristina Ohlsson, Inger Frimansson, Mårten Sandén och Veronica von Schenck och föredrag av deckarkunniga filmvetare, litteraturvetare och kritiker.
Ungefär så här ser programmet ut:

* Gyllene kofoten för bästa svenska deckare 2011 till Arne Dahl och bästa faktabok 2011 till Michael Tapper delas ut.

* Korsförhör  i kortformat del 1 –  KG Fredriksson och Lilian Fredriksson frågar ut Kristina Ohlsson och Inger Frimansson om deras senaste deckare.

* Deckarkännaren John-Henri Holmberg om Stieg Larsson och sin bok The Tattooed Girl: The Enigma of Stieg Larsson and the Secrets Behind the Most Compelling Thrillers of our Time, som nominerades till det amerikanska deckarpriset Edgar Award.

* Torsten Pettersson – deckarförfattare och litteraturvetare om ”Kriminalromanen idag: Fixargenren i ett splittrat samhälle”.

* Korsförhör i kortformat del 2 – KG Fredriksson och Lilian Fredriksson frågar ut Veronika von Schenck och Mårten Sandén om deras senaste barndeckare.

 * Filmvetaren och filmkritikern Michael Tapper om sin doktorsavhandling Snuten i skymningslandet.

 * Litteraturvetaren Kerstin Bergman om sin och Sara Kärrholms bok Kriminallitteratur: utveckling, genrer, perspektiv.

* Deckarförfattaren Arne Dahl om sin nya serie om A-gruppen.

Välkomna alla deckarsugna!

 

 

 

Gunilla Wedding
Gunilla Wedding är ledamot i Svenska Deckarakademin och kulturchef och deckarrecensent på Skånska Dagbladet.

Namn: Gunilla Wedding
Ålder: 55 år
Bor: Lund
Läser just nu: De rättslösa av Malin Thunberg Schunke.
Missar inte: Att läsa. Hundpromenader. Bang, Deutschland 86.
Ser fram emot: Alltid en riktigt bra bok eller film. Att släppa avsnitt nummer fem av podden Deckardårarna.

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kundtjänst

0774-41 00 41

kundtjanst@skd.se

Skånska Dagbladet

Skånska Dagbladet ingår i AB Skånska Dagbladet,
organisationsnummer 556003-3457.

Ansvarig utgivare

Lars Sjögren, lars.sjogren@skd.se